Lasse

Man kan faktiskt sänka KH genom en liten "överdosering" av kalciumklorid. Om man höjer kalciumkoncentrationen med ca 7 ppm över mättnad (motsvarar en tillsättning av ca 1,4 g kalciumklorid per 100 liter) så sänker det KH i det idealiska fallet med en enhet. Oftast behövs lite mer - man får prova sig fram men långsamt, långsamt som Uffe påpekar. MVH Lasse

jo, upp till en meters spänvid är inga problem för aluminiumställningar - du kan ha längre spännvidd om du har annat och kraftigare material. MVH Lasse

Snacka med Christer på Akvarielagret i Stockholm när du besöker hemmahamnen - han har kört med det i saltvatten. Jo - det fungerar. MVH Lasse

Jag har en korall, typ Alcyonium spp. I början ville den inte expandera så mycket så jag placerade den ganska långt ner och där det går en kraftig ström. Kombinerat med att jag matade med en blandning av cyclo-ez, skalade artemia ägg och vuxen artemia så fick jag den att expandera kraftigt när jag precis inna släckning kramade ur mina filter så att ett bakteriemulm uppstod. Sedan några veckor nu så vill den inte visa upp sina polyper. Har misstänkt att det pågår kemiskt krig i akvariet så jag provar just nu kol så vi får se vad som händer. Första bilden visar den under dagen. Bilden under visar korallen i sin fulla prakt. MVH Lasse

Nej inte till den kemiska oxidationen av allt annat (organiskt material och dylikt) - bara till om det går att kemiskt oxidera ammonium till nitrat direkt. Nu var det så länge sedan jag skrev den artikeln (i ciklidbladet tror jag och på 80-talet) Vet inte om jag var kritisk till detta då (kommer inte ihåg) men jag vet med säkerhet att jag blev kritisk till det på 90-talet när jag jobbade (och studerade/forskade) kring olika nitrifieringsmetoder. Edit: Det måste vara åldern eller också har jag gått och blivit helt tokig som inte kommer ihåg vad jag skrev 1992. Jag letade upp den gamla artikeln http://213.180.95.58/artikelarkiv/cb_artikel_visa.php?nr=9207&lopnr=5 och läste igenom den. Jag kom ihåg helt riktigt att jag inte hade skrivit om någon kemisk "nitrifikation" från ammonium (NH4) till nitrat (och det är jag fortfarande frågsam till) däremot har jag helt tydligt någon gång i forntiden med egna experiment visat att man kan oxidera nitrit (NO2) till nitrat (NO3) med väteperoxid. Detta gör att det givetvis måste gå med ozon också vad jag fattar. Tack Tropfrog - du har bättre minne än jag - men du är ju yngre också. Ni som är intresserade kan läsa artikeln för det mesta gäller även vid användning av ozon. MVH Lasse

Jag tvivlar på att ammonium på kemisk väg kan oxideras till nitrat av ozon i de koncentrationer som är aktuella i akvarium. Jag vet att det på många håll har påstått detta men jag har då aldrig sett någon sånt i ett experiment - bara sett det påstått i akvariemiljö. Jag har däremot försökt med pergamanat (ett annat mycket kraftigt oxiderande ämne), hetta och tryck och där fungerar det sådär. Om det hade fungerat med nitrifikation genom kemisk påverkan så hade vi sett den lönsningen även i vanliga reningsverk. MVH Lasse

Nä du får nog sätta en magnetventil (öppen vid draget läge) på ledningen före pumpen och låta ett relä både öppna magnetventilen och starta pumpen när nivåvakte så kräver. Den jag sett är i alla fall "öppen" men sitter så monterad att en tryckvakt startar pumpen när ledningsvattnet slås på. Men detta är en osmos som inte styrs av en nivåvakt utan man drar på vattnet manuellt. MVH Lasse

Prinsessan på ärten MVH Lasse

Kolla du om inte du behöver tillsätta lite mer nitrat. Du vet ju vad jag tycker om nitrattester . Tycker precis som du att allt tyder på för låga värden - sen om det är fosfaten eller nitraten - det kan vara svårt. Några tecken på röda cyano - om inte så skulle jag nog som du testa fosforspåret. Har du röda cyano så skulle jag krypa upp på nitratspåret. MVH Lasse

Nej MVH Lasse

Med det kalciumvärdet går det inte att utesluta att du rätt snabbt får en utfällning av kalciumfosfat och det är dit din tillsatta fosfor går. Prova att sätta in fosfor någon halvtimme efter det att ljuset tänds och försök att räkna ut en daglig tillsättning. Hur växer makroalger och mjukkoraller (ex Xenia om du har någon). Får du några alger på rutorna? MVH Lasse

http://www.purewaterab.com/vattenrening_osmos.html MVH Lasse

pH? Kalciumhalt? Använder du kalkvatten? Växer det? MVH Lasse

Växer de både i ljus och skugga? En kompis fick väck dessa genom att börja med kalkvatten så det är ett bra första steg. Har du någon möjlighet att titta på dem i mikroskop? MVH Lasse

Helt klart att det finns fler än jag som klarar att flippa ut en tråd totalt Greger, Christer och Jörgen får bilda bandet The Aquastylers som kompas av det dova ljudet från en bubble king samt har falsettsång designat av en koralliapump. Vad i helsike Stig skall göra i det bandet vet jag dock inte - han klarar ju inte ens att spela falskt! Han får väl rodda, det fick ju alla vi som inte ens klarade House of the Rising Sun på 60-talet. MVH Lasse

Vad gäller nitrat som mäts med Kadmium reduktion (en metod som anvönder en Kadmium förening för att föra över all nitrat till nitrit som sedan är det som mäts) så säger Hanna själv om vad som interfererar med metoden. Observera att de uppger 100 ppm klorid som gräns för interferens - saltvatten har 19 900 ppm klorid (ungefär ) INTERFERENCES Interference may be caused by: Ammonia and amines, as urea and primary aliphatic amines Chloride above 100 ppm (negative interference) Chlorine above 2 ppm (positive interference) Copper Iron(III) (positive interference) Strong oxidizing and reducing substances Sulfide (it must be absent) Vad gäller nitrat i saltvatten så är det bara ett sätt att betala dyra pengar för att i stort sett få samma resultat som med akvarietester. Fosfat bör den däremot fungera för. Om den fungerar på de andra får man kolla fall för fall. Koppar borde den fungera på, ev med en liten pH justering vid prov pH över 8. Jag tror att instrumentet är användbart som helhet men som nitrattestare går det inte att använda. MVH Lasse Edit: Manual med provbeskrivningar http://hannainst.com/manuals/manC_99_200.pdf

Det brukar ta några veckor innan räkorna börjar att mumsa på glasrosorna. Jag har fått svälta räkorna några gånger för att få dem att jaga glasrosor. Försök att fota utan blixt - det brukar ge bättre resultat vad gäller färgåtergivningen på Xenia. Idag är det dessutom också så att "en bra fotograf" stavas "Photoshop". MVH Lasse MVH Lasse

Ingvar - för första gången tror jag att vi är oense. Den definition på Gasbubblesjukan som jag har är den som följer i citatet härunder Gasövermättat vatten kan man få om luft och vatten blandas in under tryck i en tryckledning. Eftersom olika gaser löses bättre under tryck så kommer vattnet att innehålla mer lösta gaser, speciellt kvävgas eftersom det är 80 % av luften. När detta trycksatta vatten kommer ut i det trycklösa akvariet så kan inte denna gas hållas kvar - det trycklösa akvariet kommer att innehålla ett vatten med ett överskott av främst kvävgas, sk supersaturation. Typexempel när detta inträffar är en läcka på en sugledning på en torruppställd pump vilket gör att luft suges in. Observera att det är inte de bubblor som kommer ur tryckledningen som orsakar problemet utan just att det trycksatta vattnet innehåller mer löst gas per liter än vad det trycklösa vattnet i akvariet gör. Denna gas utgör "supersturation" när den kommer i det trycklösa systemet. (Med trycklöst menar jag relativt - det är givetvis en atmosfär) Jag har råkat ut för detta fenomen både i varmt och kallt vatten, sött som salt. Det har också väldigt stor betydelse vilken gas det är som är övermättad. Ren syrgas har jag kört system med en övermättnad på 120 % utan problem medans luft (eg kvävgas) gett skader på under 1.03 %. Vanliga syrestenar eller injektorer ger inte denna effekt utan det är när luft och vatten blandas i en tryckledning (som givetvis måste vara av en viss längd) som fenomenet uppstår. Vi skall dock inte ta upp mer plats i denna tråd utan vi får ta det en annan gång Ingvar. MVH Lasse

Näe - jag läste inte fel det var skivkoraller det gällde, men som sagt var - jag har inte provat så jag vet inte om det är sant. Jag kan skilja på sponge och mushrom (som iofs används bara på ätliga svampar och framförallt på champinjoner). Dessutom glömde ni fungus MVH Lasse

Visst växer saltvattensdelen av akvariehobbyn. se bara hur mycket "nybörjartrådar" det är här på guiden. En av orsaken till tillväxten beror enligt mig på att det kommit relativt enkla små akvarier i handeln som underlättar övergången från sött till saltvatten samt att "svårigheten" med saltvatten har tonats ner. MVH Lasse

Istället för gelatin kan agar-agar användas som förtjockningsmedel. Agar-agar kommer från en brunalg och är alltså helt marin. Inom ciklidhobbyn finns mycket med tips - sök på räkmix på ciklid.se exempelvis eller zoopet.com MVH Lasse

Ska inte svära på det men jag såg något som liknande P. tetrataenia i Skåne idag, närmare bestämt i Lommatrakten. Häftig var den fisken i alla fall. MVH Lasse

Det är riktigt Svärd - spirulina används flitigt inom sötvattensakvaristiken som "färgmedel" men kanske just inte så ofta för att förstärka orange och rött utan mer de kristalina pigmenten som man ofta ser hos framförallt Malawiciklider. Spirulina är mycket eneregirikt men problemet med den är just att den är en blågrön alg och därför har cellväggar av cellulosa. Cellulosa är det väldigt få organismer som kan bryta ner och därför ligger näringsämnena skyddade i färska spirulinaalger. De processer som används för att få fram spirulina för mänskligt bruk verkar göra att cellväggarna blir mindre motståndskraftiga och man kan därför använda denna typ av behandlad spirulina i fiskmat. Den är utmärkt där. I naturen har man väldigt få fall av rapporter som talar om fisk som direkt kan utnyttja spirulina. Det enda fall jag har hört talas om är en tilapiaart i en av de afrikanska sodasjöarna där man funnit att magarna varit fulla av smält och halvsmälta spirulinaalger. Förklaringen tror man är att det höga pH:t i just denna sjö hjälper till att försvaga cellulosaväggarna så att fisken kan uttnyttja just detta foder. Att lägga märka till är att just denna Tilapiaart just i denna sjö bli dubbelt till tredubbelt så stor som samma art i närliggande sjöar. Maria - du kan använda spirulina i ditt fiskfoder och jag tror att det redan finns i kommersiella foder för saltvattensfisk. MVH Lasse

Blå och röd underskrift av migJonas det är ju detta jag skriver - alltså att korallen inte kan ta upp organiskt kol via huden (epidermis) utan vad jag uttrycker som "den enkla mag - tarmkanal djuret har" som vetenskapligt kallas gastrodermis. Alltså det måste in i djurets kroppshålighet - ett dera genom att dricka eller äta via någon partikel. Se detta citat från http://en.wikipedia.org/wiki/Gastrovascular_cavity Här håller jag inte med dig eftersom min åsikt är att korallerna använder zooxantellerna ungefär som vi använder växthus som vi skördar. En vanlig fotosyntentiserande alg tar de näringsämnen den behöver från vattnet, främst fosfor och kväve och använder sockermetabolsmen just för att driva tillväxten och uppbygge av biomassa. en alg äter inte! Zooxantellerna är inget undantag i detta fall - de kommer ju givetvis att använda en del av energin för att bygga nya zooxanteller och jag skulle bli väldigt överraskad om inte koralldjuret har mekanismer för att skörda denna tillväxt. Det finns ju exempel på koraller som man tror är helt beroende av fotosyntesen och där alltså koralldjuret inte fångar byte på normalt sätt. Fotosyntesen är ju primärproduktion och all djur inklusive koralldjur använder ju produkter som direkt eller indirekt skapats av primärproduktionen. De koraller som påstås helt leva på sina zooxantellers fotosyntes måste alltså få i sig näringsämnen på något sätt och jag kan inte se någon annan väg än att de konsumerar överproduktionen av zooxanteller. Men nog om detta i denna tråd - den disk får tas vid något senare tillfälle. MVH Lasse

Problemet med ytan brukar vara att den är för fet och då fäster inte glassilikonet. Jag har inte använt Epoxy som yttäckning utan den sk Top - knot:en - samma yttäckning som är till glasfiberbåtar. Kolla med Epotex:s tillverkare - de kan ha en primer eller rengöringsrutin. Jo trycket tätar men V-fogen på insidan är en bra säkerhet mot läckor pga rörelse. Är inte på jobbet just nu - skickar en beteckning på ett lim vi använt mot betong i morgon. MVH Lasse