jonasroman

Skummaren drar 1000l/h en uppskattning så här långt är 100kr/månaden om man köper granulatet för 500kr/10kg.

Kan va inbillning men allt ser mer friskt o fräscht ut. Hade en oberoende vän på besök som sa samma. Fiskarna mer livliga. Går åt tydligt mer kh o ca dvs reaktorn har jag fått skruva upp. Färger..nu doserar jag ju jod också så det kan va det men färgerna är bättre o min enzam har skjutit ut massor med nya skott. Vet ej om detta är inbillning svårt o se skillnader själv osv men jag tycker mig se detta. :-) oavsett kommer jag fortsätta med denna co2 tvätt:-)

Uppdatering: efter 2 v med 1 liter media och 1000l luft per timma genom har mediat ej förbrukats men uppskattningsvis 25% kvar. Ph i karet ligger fortsatt kvar på 0.1-0.15 över.

Jag lyfta en fråga där jag tror många av oss gör en felaktig förenkling(jag med): Redfieldkvoten 116/16/1 används häro var tillatt räkna på hur en kolkälla arbetar. Dvs om kolkällan sänker tex fosfat med 0.01 så skulle det enligt redfield motsvara en sänkning av nitrat med 0.1 (faktorn är 10 o ej16 om vi räknar om i fosfat o nitrat). Detta ligger till grund för att förstå kolkällan när den funkar o ej funkar etc. Jag tror det är fel att räkna med att bakterier konsumerar N o P enligt redfield. Följande skäl bygger jag denna tes på: 1) bakterier kan liksom tex makroalger i betydande omfattning variera sin N o P kvot utifrån omständigheter. 2) N o P kvoten varierar mellan bakterierstamnar 3) redfieldkvoten 116/16/1 gäller ej bakterier utan phytoplankton (huvudskälet) 4) även för phytoplankton varierar kvoten betydligt. Redfield är ett genomsnitt! 5) havens näringskimsumption bygger merpå phytoplankton än bakteriers konsumption. I ett akvarium som bygger på kolkälla driver man konsumptionen åt bakteriehållet, dvs ifrån naturens sätt och därmed ifrån redfieldkvotskonsumption. 6) det finns mer än c, N o P som begränsar bakterietillväxt! Således kan det ibland vara förklaringen till varför kolkälla ej funkar trots att man har tillgång på N o P oC. Tex vet man att bakterier behöver S, koppar, järn dock i mkt små halter. Tror således vi har förenklat det hela en aning för mkt när vi skall begripa o till o med räkna på hur en kolkälla arbetar.

Det låter hur bra som helst! Du har matat med fosfat på naturlig väg(korallmat) , dratt ner på kolkällan och nu har du 5 i nitrat! Bra jobbat o kloka åtgärder du vidtog:-)

Håller med Lasse att du kanske skall ha ännu lägre flöde genom siporaxreaktorn än jag skrev. Jag vet en akvarist som dock fick noll i nitrat på utvattnet med 200l/h men ju lägre desto bättre kanske. Du kan ju experimentera. Min setup är mkt lik den Lasse tänker sätta upp och fungera bevisligen. Ngt jag fått en del påhopp för i svunnen tid men nu börjar fler o fler köra DSB. Som Lasse sa om koldioxidtvätt så får jag väl anse mig skyldig till en del av DSB-vågen i vårt land;-) jag tror inte ett skvatt på att en DSB kraschar till slut. Gör man rätt håller den hur länge som helst. Min har gått i 2.5 år och är hur stabil som helst. Helt ren på ytan dvs all dedtritus processas o i botten helt ren utan svavelväte. Lasse skall köra med plenum. Det tror jag ej behövs. Jaubert gjorde studier på det o kontentan var att det tillförde inte mkt eller inget alls. Behövs inte enligt min erfarenhet. Jag vågade ej föreslå en DSB för dig eftersom det kräver ett betydande arrangemang. Men kan du fixa en sådan i din sump så är det kalas. Jag håller med Lasse om att en liten dos kolkälla kan en DSB må bra av. Jag har således ändrat min uppfattning lite där. En sak är säker i min värld: du måste ändra strategi. Kolkälla rakt upp o ner funkar inte för dig o att dosera fosfat ..där säger min erfarenhet o intuition bara nej nej.

En sak till: det är vanligt att man driver kolkällan för långt och ej stoppar när den faktiskt inte fungerar. Det är ganska ofta msn läser om detta scenario. Jag tror vi lätt kan låsa oss i en uppfattning att nu tusan skall denna metod fungera men sen blir lite blinda i utvärderingen. Ju mer jag funderar på detta desto mer vill jag be dig tänka: du har verkligen testat men utan den effekt du vill ha, samt du har ett fint akvarium redan som du ej vill förstöra, och det finns andra metoder för export av kväve. Tre bra skäl att tänka om o tänka nytt. Ytterligare en åtgärd du kan över är att bygga en nitratteaktor. Ta bara ett ytterfilter eller klassisk reaktor o fyll den med siporax. Mata den med en pump som ger 150-200l/timman (kanske ännu mindre).

Skulle verkligen avråda från att dosera fosfat. Den teoretiska bakgrunden till att dosera känner vi till o lämnar därför därhän , men tänk så här: För att eliminera ngt du tycker är halvdåligt så tillsätter du nåt som är heldåligt. Det är den lite barnsliga o ovetenskapliga argumenteringen. Det finns nämligen en risk att det ej kommer funka trots fosfatdosering och då står du där med koraller som mår sämre än nu. Allt handlar ju i slutändan om hur ditt kar mår. Detta är en av riskerna med kolkälla, man börjar gasa o bromsa samtidigt o sen har du tappat kontrollen. Du är inte den första som gjort detta. Alla sådana här åtgärder som att dosera det du egentligen vill exportera bygger ju på att precis alla andra faktorer/värden är Hyffsat sanna o korrekta. Dvs du måste isåfall vara säker på dina fosfatvärden(vilket du sällan kan) och på dina nitratvärden(också osäkra). Sen är det trots att du får upp din fosfat inte säkert att nitrat går ner för det kan föreligga andra faktorer som det är brist på. Sen om nu mätvärdena är korrekta så har du en mkt skev kvot mellan N o P. Det är enligt mig en indikation på att kolkälla ej är optimal metod för dig vilket också ditt kar bevisar för det fungerar ganska dåligt eller inte alls. Jag är slltså tveksam till om kolkälla är rätt (jag ändrar alltså mitt svar ovan om att höja dosen!). Sen tror jag inte man kan räkna som Lasse med redfieldkvoten att om fosfat går ner 0.1 så går nitrat ner 1. Redfieldkvoten gäller marina phytoplankton, bakterier kan ha andra kvoter. Det stämmer med vår erfarenhet att nitrat när kolkälla funkar går ner mkt mer än den förmodade redfieldkvoten säger. Tvärtom så erfar ju många att nitrat nästan nollas medans fosfat står nästan still. Det har alltid förbryllat oss en smula som vill utifrån redfield etc förstå allt. Som jag postade i en annan tråd så har makroalger en helt annan n o P kvot nämligen ca 90/1, dvs mer i paritet med dina värden. Du skall nog inte lyssna för mkt på oss för det är ditt kar o ditt ansvar. Men jag hade: slutat med kolkälla o testat ett algfilter samt kanske testat ett denitrifikstionsfilter, se nedan. Samt faktiskt över tid bytt 50 procent vatten så du startar på 12 i nitrat istället. Känns helt enkelt inte som du uppfyller indikationerna för kolkälla.

Intressant o spännande:-) återkom med info hur mkt du exporterar:-) sen när man har räknat ut N o P är det ju enkelt att översätta det i nitrat o fosfat så man har ngt att relatera till:-)

Kolkällan är lurigt för ibland funkar den inte trots närvarit av N o P. Dels får du nog testa o höja dosen helt enkelt. Men sen kan msn inte utesluta att det finns ibland annat som det kan va brist på. Bakterier behöver ju trots allt mer än c, N o P även om det är huvudnäringsämnena. Sen finns slltid en osäkerhet i dina mätningar. Har du verklicen sanna värden på N o P. Har du tex mkt lägre fosfat än du mäter så hjälper inte att öka dosen kolkälla. Kolkälla är inte slltod den bästa lösningen på ett näringsproblem. Ngt jag ältat i många år;-)

Moderator får flytta inlägget om ni anser det ej hör till kemi. Vi odlar många makroalger för att exportera N o P. Men hur mkt exporteras av kväve o fosfor? Makroalger har olika mkt vätska så vi måste räkna på torrvikten för att veta hur mkt vi exporterar. Caulerpa har relativt hög andel vatten där caulerpa racemosa har mest vatten , 90-95% av vikten. De andra caulerpasorterna cirka runt 80%. Nu när vi vet torrvikten (5-20%, jag brukar räkna på 15 då jag ej har så mkt racemosa) så vet vi att makroalger innehåller rätt olika halter av N o P per gram torrvikt o dessutom i oftast en annan relation än redfieldkvoten 16/1. Caulerpa (varierar mellan caulerpa också men inte lika mkt) ligger runt 80/1 som N/P kvot medans andra makroalger i snitt ligger runt 20/1. Märk väl att när vi pratar nu om dessa kvoter är det inte antalet atomer N o P utan viktrelationen mellan N oP som avses. För en caulerpa ligger N innehåller på cirka 12% av torrvikten och P på 0.14 % av torrvikten. Kvoten då N/P blir 85!!.,så glöm redfieldkvoten för makroalger i vårt refugium. men exakta värden varierar men ni har ett hum enligt ovan. Sen: mkt intressant: makroalger kan ändra sin N o P kvot utifrån vad det finns mest av!! Så tex iett system men betydligt mer N än P så kan makroalger reglerar upp sin N/P kvot!! Till en viss gräns antagligen men ändå!

Tack Lasse för dina synpunkter. Dom påminner om att säga till en konsertpianist innan konserten-" om du spelar fel på en enda takt så ger du tusan i att spela alls"...med den pedagogiken blir det tyst... Frågan är också hur många i publiken som hörde felspelningen, kontra musikens totala budskap.. Jag har hursomhelst greppat ditt budskap, och ber verkligen om ursäkt att jag rörde till det för dig genom att slarva med orden. /Jonas

Jag tror som sagt Lasse hängt upp sig på en rent språklig fråga, def mellan buffertkapacitet och buffertförmåga. Man kan o man läser mitt inlägg ganska lätt förstå vad jag ville säga och det kongruerar helt med Peters inlägg ovan. Det går således läsa ett ilägg med vilja att förstå eller vilja att hitta ett språkligt kryphål. Vi kan väl försöka förstå varandra??? slut från mig, från en lift i alperna.

Tack Peter för kunnigt inlägg. Jag ville bara förklara varför vi med befintliga buffertar i ett saltvattensakvarium har en bättre pH stabilitet o buffring kring de högre pH värdena samt att Borat spelar stor roll samt att ett högt kh i de läge pH intervallen ej med nödvändighet kompenserar det faktum att buffertarna funkar sämre i dess lägre pH (som tex 7.9 som i mitt exempel). Exakt bara det ville jag ha sagt o Lasse du kan inte säga att det finns nåt fel i det

Nu inser jag att du diskuterar en språkfråga och ej kemi...jag avser buffertkapacitet givetvis och om du läser mitt första inlägg så står det ju så, buffertkapacitet! Dessutom står det klart o tydligt i frågan "motstå en pH sänkning" dvs hur bufferten arbetar praktiskt i ett visst pH. Jag tycker faktiskt jag varit rätt tydlig med vad jag avser. NU släpper jag detta o läs gärna första inlägget igen.

Varför vrider du sönder mina inlägg Lasse? läs mitt första inlägg, det finns inget fel i det. Min fråga handlade om ifall det bara var kh värdet som avgjorde hur bra en pH sänkning kan motstås och svaret är nej, det är även ph som spelar in inom det område vi ligger. Därför kan visst en vätska som har ett högre kh vara sämre på att buffra lösningen trots det högre kh värdet inom ett visst pH jämfört med en vätska med lägre kh som skall buffra inom ett annat pH. Detta är vad vi (i alla fall jag) pratar om o inget annat. Du har således fel i att en vätska med högre kh per automatik alltid buffrar bättre. En vätska med lägre kh kan inom ett visst pH buffra bättre än den med högre kh i ett annat pH. Det framgår av frågan att i mina två ex är med olika pH som skall motstå en pH sänkning. Jag kan bara hänvisa till mitt första inlägg. Jag lägger ingen tid mer på detta.

Fast @Lasse, en sak kom jag på nu som kanske förklarar samt kan reda ut det du ej håller med om: Du nämner när man titrerar fram kh värdet så är den mängd som krävs av tillsatt syra ett mått på buffertkapaciteten. Det är där du har fel för det är inte helt korrekt: exempel: tänk dig att du har ett vatten med ett kh på 9 och pH 8.5. Börja nu titrera denna vätska ner då till 4.6 som det ju är vid ett kh test. Gör nu så att du samtidigt som du tillsätter den titrerande syran mäter pH värdet efter varje tillsatt mängd syra. Gör nu en graf över detta. Du kommer märka att vid vissa pH värden så kommer det gå åt mindre syra för att sänka pH lika mkt som vid andra pH värden. Och alltså vid vissa ph värden kommer det gå åt mer syra för att pH skall röra sig neråt. Kurvan är alltså inte linjär! Vid ett visst pH värde vill liksom pH låsa fast sig o det kommer där krävas mer syra för att titrera ner pH. Det du nämner är bara den totala mängden syra som slltså beskriver buffertens koncentration. Men dess buffertkapacitet beskrivs inte av denna totala mängd syra som krävs utan den beskrivs av lutningen på titreringskurvan och den är inte linjär. Jag ber dig studera den kurva jag postade ovan. Då är jag säger på att du förstår att det stämmer inte som du skriver. Nu har jag inga mer infallsvinklar.

@Lasse, skälet att jag skrev om detta är ju just det du själv är frustrerad över, nämligen det till synes helt ologiska sambandet att en buffert kan buffra så mkt sämre vid ett pH som är alltför avlägset buffertens pka-värde, så det inte hjälper att höja buffertens halt. Så Lasse, det bara är så, kurvorna jag postade med visar påsambandet hur en buffert, vilken som helst, arbetar. Jag tycker också detta är fantastiskt och obegripligt för det logiska borde vara som du skriver men så är det inte och detta är alltså det som är så spännande! Och mitt budskap i tråden. Så varför beter sig en buffert så ologiskt? Jag är lika frågande som du, jag kan tyvärr inte förklara det. Jag kan se det på formler o titreringskurvor visar på detta men hur msn förklarar det schematiskt, ledsen, jag vet inte. Just det har jag försökt förstå men bara fått acceptera att det är så här det funkar. Så är det ibland inom kemin. Du kan inte förklara allt med enkelt schematisk logik. Vissa saker får man ju bara acceptera. Nånstans har ju buffertens syra o bas-par lättare att både avge o ta upp vätejoner när halten av syrabasparet befinner sig i relationen 50/50. Det har väl med bindningsstyrkan o affiniteten i bindningar att göra?? Vet ej. Här får en riktigt kemist träda in o förklara. Jag kan inte. Jag vet dock att sambandet är det jag inledde med och det är mkt intressant. Men håller med, ganska ologiskt. Jag skall se om jag kan hitta nån enklare logisk modell varför en buffert arbetar sämre isåfall pH intervall över som under dess pka. Jag delar alltså din fascination Lasse över ologiken:-) jag gillar ibland såna här ologiska samband för det betyder att vi har så mkt kvar att lära.

Dessutom till en del av gentlemännen ovan som möjligen kan sprida ett ljus över erat tvivel: buffertkapaciteten, är addidativ! Dvs oavsett hur många olika buffertar som samtidigt finns adderas dessa. För då tex ett pH på 8.5 som jag inledde med så kanske karbonaternas buffertkapacitet är 0.8meq/l. Vid samma pH så kansle borats är 0.4meq/l. Då är vattnets totala buffertföemåga 1.2meq/l. Buffertkapaciteten för respektive buffert bestäms av dels mängden buffert (som alltså tex beträffande tex karbonatbufferten är kh värdet(det sanna)), buffertens pKa värde samt det aktuella pH värdet (dvs avståndet mellan pka och aktuellt pH).

Sen @Lasse är det dessutom så att i min fråga o beräkning har jag tagit hänsyn till både karbonat o Borat systemet. Båda systemen blir mer effektiva vid pH 8.5. Du får läs på om titreringskurvor o buffertkapacitet. B. För en gång skull orkar jag faktiskt inte förklara mer. Du ser titreringskurvorna jag postat. Du kan få en länk med textavsnitt ur läroboken om dwtta. Det är ganska komplext. https://books.google.se/books?id=YDRxgf-ZeOkC&pg=PA20&lpg=PA20&dq=calculation+of+%2B%22buffering+intensity%22&source=bl&ots=I0ZW0oKT7E&sig=kuDir-kXlqTgxCEOqej242DUjqI&hl=en&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=calculation%20of%20%2B%22buffering%20intensity%22&f=false

Ditt påstående att det alltid buffrar bättre med högt kh oavsett pH stämmer inte.

Frågan är söt eller saltvatten, spelar ingen roll, låt detta vatten ställa in sig i jämnvikt med luftens gas, som i detta fall är 100% av respektive gas. Då kommer mängden löst gas vara helt oberoende av pH dvs det stämmer inte det du skriver.(om jag förstått din kritik rätt) Jag lovar dig;-) För: vi pratar om mängden Co2 (eller de andra gaserna) vid jämnvikt , då är co2 halten i vattnet EJ beroende av pH. Däremot är den procentuella relationen mellan co3/hco3/co2 olika vid olika pH, men det faktiska värdet på CO2(aq) är alltid samma vid jämnvikt. Obs vid jämnvikt!(råder aldrig jämnvikt i ett akvarium tex). Om du tex höjer pH i vattnet på något vis från tex 5-7 så kommer som du nog menade hco3 o co3 halten öka..initialt kommer co2(aq) sjunka(som du påpekade) MEN så fort jämnvikt ställt in sig igen åker Co2(aq) nivån tillbaka(upp) till den nivå som enbart bestäms av halten co2 i luft. Slutresultatet då vid ny jämnvikt: samma halt co2(aq) men lite mer av hco3 och co3(fast något mindre än den direkta ökningen för jämnvikten svänger tillbaka lite när CO2(aq) återfår sitt jämnviktsvärdet) Därmed har relationen co2/hco3/co3 ändrats men den absoluta halten av co2 har ej förändrats.

Det är ett bra påpekande som är i kongruens med mitt budskap: det går åt betydligt mindre syra för att sänka pH från 8.0-7.6..än vad det går åt att sänka från tex 8.5-8.1. Det är faktiskt ett viktigt budskap för oss akvarister, dvs vår buffert trots ett fint kh är ganska darrig i de områden vi rör oss inom. Det stämmer ju mkt bra för vi vet nog alla hur pH kurvan svänger ganska bra när vi ligger o kämpar mellan 7.7 och 8 medans de lyckostar som ligger runt 8.2 har lättare att ligga kvar där.

Exakt. Mitt inläggs budskap var inte att det är meningslöst att veta att ett vatten har en alkalinitet på tex8 o därmed hyffsad buffringsförmåga, utan att bla förklara att borater trots sin ringa förekomst utgör ett ganska stort bidrag. Samt också förklara varför det är så. Kundkap är alltid bra även om den såklart ej har en direkt praktiskt tillämpning just här:-) Det du nämner om alkalinitet är ju korrekt, dvs att vi vet egentligen inte hur högt KH vi har, men vi kan med väldigt gott samvete utgå ifrån att om du har 8 i "kh" på salifert så kan du räkna med att den sanna karbonathårdhet lär ligga på mkt nära, ja nånstans på 7.7. Det räcker för oss att veta.

obs:finns ngn riktig kemist här(det misstänker jag att det gör) får ni rätta mig om jag uttrycker mig fel på nån punkt.