jonasroman

Spännande!:-)

Jo det gjorde det. Järn, Barium, Mn och S, allihop enligt mitt eget test(Testade själv som du säkert minns och fick höjning på precis dessa tre samt sänkning på S när jag nu tittar igen). Dessutom var det förvisso probioticsaltet som tidigare diskuterats men dom har naturligtvis inte olika underleverantörer eller tillverkningsmetoder inom samma fabrikat. Sen att tungmetallbiten varierar kan vittna om svajig tillverkningsprocess. Hur många bevis skall vi ha?? Det handlar om våra djur!, då chansar man inte. Det är väl bra att fabrikatet får denna feedback så dom väljer att skärpa till sig eller sluta tillverka salt.

Enligt vissa rapporter är högt Barium skadligt för zooxanthellen. (Enligt bla triton lab själva)

Jag får vatten på min kvarn rörande detta salt. Alla fel är inte samma men ngr är identiska (järn, Barium,Mn) och några ev nya(S).(fast i mitt test sjönk S också). Det är ingen svartmålning Daniel. Saltet håller låg kvalitet. Det är tillräckligt visat för mig personligen.

En sak till. Lättskött skriver du. Det är lite samma svar där: det är aldrig lätt att sköta ett korallrev. Vill man att allt skall va enkelt med egen minimal insats blir du besviken efter en vecka. Det krävs noggranhet och stort intresse samt stor tolerans o tålamod för de bekymmer som kommer komma. Sen skriver du att karet skall va tyst. Räkna med att du kan fö det ganska tyst men ej som ett sötvattenskar. Är det helt obligat att få det mkt tyst så kommer du möjligen bli besviken där. Jag skriver kanske lite hårt nu, men jag blir orolig när så mkt fokus ligger på utsidan, och ej på insidan, på koralldjuren, fiskarna osv. Mitt tips är att du besöker ngr akvarister och skapar dig en känsla av om detta passar dig, samt funderar på vari ditt intresse ligger. Att få en perfekt tavla i rummet eller ett intresse för djuren du skall hålla? hoppas såklart du kommer in i hobbyn men vill bara få dig att tänka lite i rätt banor så du inte störtar när du väl lyft..;-)

Har ej läst alla trådsvaren men @stigigemla svar med flera är klockrent. Min syn: om du bara kan acceptera perfektion skall du ej välja denna hobby. 100% av alla akvarister får problem av o till som ligger långt utanför perfektion. Cyano, dinoflagelater, döda koraller, vita prick, bruna o fula koraler som ej färgar ut som man vill etc. Sen om prioriteten är no 1 att inget skall synas av sladdar pumpar belysning så har du fel prio. Akvariets välmående måste komma i första rum. Om det då kräver en pump på sidan som bli synlig med sladd så får det göra det. Problemet med färdiga plug and play kar är att dom kompromissar ibland på sådant o vill mest att möbeln o konceptet skall se snyggt ut. Men som stig säger, akvariets invånare bestämmer. Det kommer ta lång tid innan karet är snyggt, kanske 1 år. Man köper inte stora koraller lika lite som man när man bygger upp en trädgård köper fullvuxna träd. Tjusningen är att bygga upp allt själv. Om man är mer intresserad av slutresultatet än processen kommer man tröttna och har kanske en smula fel fokus. Till sist: köp inget schuran. Totalt bortkastat med plexiglas. Dyrt som satan utan ngn som helst fördel utan bara nackdelar. Glaset blir repigt hur noga du än är. Plexiglaskar/schuran är kejsarens nya kläder. Skulle inte vilja ha ett sådant kar gratis ens. Fundera noga igenom vad du egentligen vill med hobbyn. Utifrån ditt första inlägg är jag tveksam om du har rätt fokus. Men du kan ju ändra din syn på detta och då skall du såklart kasta dig in i denna fantastiska men mkt Operfekta värld. /Jonas

Var bor du?

Med inkörd välmående sten som du i princip flyttar direkt från ett kar till ett annat sparar du otroligt mkt tid i inkörningen. För det första slipper du sannolikt den fosfathöjning som är mkt vanligt i nystartade kar med ej inkörd sten som beror på att mkt organiskt material dör på stenen o därmed ger fosfat i vattnet. Av samma skäl får du en mer eller mindre tydlig ammoniak o nitrittopp med ej inkörd sten. Men i ditt fall kommer du troligen slippa detta. Du kommer knappt ens behöva tillsätta bakterier heller i o med att detta finns med stenen. Beträffande belysning så tycker jag man skall va en aning försikig i början men inte FÖR försiktig. Jag kör i början 6-8 timmar med halv styrka kanske. Sniglar skall i tidigt o kanske ngr eremiter. Köp också tidigt en tålig och algätande fisk. Öka sen belastningen , dvs antalet fiskar o matning, mkt långsamt. Det tar minst ett år att hinna få i de fiskar man vill. För varje nytt fiskköp vänta nån månad till nästa. Köp aldrig för många på en gång. Oftast bara en fisk. Och undvik prickänsliga som acanthurus osv. Vidare, köp aldrig fisk som kommit direkt till butik...köp bara fisk som gått i butiken minst 2 v och äter pellets, så dom svaga exemplaren sållas ut där och ej hos dig. Fråga mer om du vill:-) mvh Jonas

Intressant att du hört det tidigare om enzam o jod:-) skall bli spännande att höra ditt pco2 inomhus:-)

Skummaren drar 1000l/h en uppskattning så här långt är 100kr/månaden om man köper granulatet för 500kr/10kg.

Kan va inbillning men allt ser mer friskt o fräscht ut. Hade en oberoende vän på besök som sa samma. Fiskarna mer livliga. Går åt tydligt mer kh o ca dvs reaktorn har jag fått skruva upp. Färger..nu doserar jag ju jod också så det kan va det men färgerna är bättre o min enzam har skjutit ut massor med nya skott. Vet ej om detta är inbillning svårt o se skillnader själv osv men jag tycker mig se detta. :-) oavsett kommer jag fortsätta med denna co2 tvätt:-)

Uppdatering: efter 2 v med 1 liter media och 1000l luft per timma genom har mediat ej förbrukats men uppskattningsvis 25% kvar. Ph i karet ligger fortsatt kvar på 0.1-0.15 över.

Jag lyfta en fråga där jag tror många av oss gör en felaktig förenkling(jag med): Redfieldkvoten 116/16/1 används häro var tillatt räkna på hur en kolkälla arbetar. Dvs om kolkällan sänker tex fosfat med 0.01 så skulle det enligt redfield motsvara en sänkning av nitrat med 0.1 (faktorn är 10 o ej16 om vi räknar om i fosfat o nitrat). Detta ligger till grund för att förstå kolkällan när den funkar o ej funkar etc. Jag tror det är fel att räkna med att bakterier konsumerar N o P enligt redfield. Följande skäl bygger jag denna tes på: 1) bakterier kan liksom tex makroalger i betydande omfattning variera sin N o P kvot utifrån omständigheter. 2) N o P kvoten varierar mellan bakterierstamnar 3) redfieldkvoten 116/16/1 gäller ej bakterier utan phytoplankton (huvudskälet) 4) även för phytoplankton varierar kvoten betydligt. Redfield är ett genomsnitt! 5) havens näringskimsumption bygger merpå phytoplankton än bakteriers konsumption. I ett akvarium som bygger på kolkälla driver man konsumptionen åt bakteriehållet, dvs ifrån naturens sätt och därmed ifrån redfieldkvotskonsumption. 6) det finns mer än c, N o P som begränsar bakterietillväxt! Således kan det ibland vara förklaringen till varför kolkälla ej funkar trots att man har tillgång på N o P oC. Tex vet man att bakterier behöver S, koppar, järn dock i mkt små halter. Tror således vi har förenklat det hela en aning för mkt när vi skall begripa o till o med räkna på hur en kolkälla arbetar.

Det låter hur bra som helst! Du har matat med fosfat på naturlig väg(korallmat) , dratt ner på kolkällan och nu har du 5 i nitrat! Bra jobbat o kloka åtgärder du vidtog:-)

Håller med Lasse att du kanske skall ha ännu lägre flöde genom siporaxreaktorn än jag skrev. Jag vet en akvarist som dock fick noll i nitrat på utvattnet med 200l/h men ju lägre desto bättre kanske. Du kan ju experimentera. Min setup är mkt lik den Lasse tänker sätta upp och fungera bevisligen. Ngt jag fått en del påhopp för i svunnen tid men nu börjar fler o fler köra DSB. Som Lasse sa om koldioxidtvätt så får jag väl anse mig skyldig till en del av DSB-vågen i vårt land;-) jag tror inte ett skvatt på att en DSB kraschar till slut. Gör man rätt håller den hur länge som helst. Min har gått i 2.5 år och är hur stabil som helst. Helt ren på ytan dvs all dedtritus processas o i botten helt ren utan svavelväte. Lasse skall köra med plenum. Det tror jag ej behövs. Jaubert gjorde studier på det o kontentan var att det tillförde inte mkt eller inget alls. Behövs inte enligt min erfarenhet. Jag vågade ej föreslå en DSB för dig eftersom det kräver ett betydande arrangemang. Men kan du fixa en sådan i din sump så är det kalas. Jag håller med Lasse om att en liten dos kolkälla kan en DSB må bra av. Jag har således ändrat min uppfattning lite där. En sak är säker i min värld: du måste ändra strategi. Kolkälla rakt upp o ner funkar inte för dig o att dosera fosfat ..där säger min erfarenhet o intuition bara nej nej.

En sak till: det är vanligt att man driver kolkällan för långt och ej stoppar när den faktiskt inte fungerar. Det är ganska ofta msn läser om detta scenario. Jag tror vi lätt kan låsa oss i en uppfattning att nu tusan skall denna metod fungera men sen blir lite blinda i utvärderingen. Ju mer jag funderar på detta desto mer vill jag be dig tänka: du har verkligen testat men utan den effekt du vill ha, samt du har ett fint akvarium redan som du ej vill förstöra, och det finns andra metoder för export av kväve. Tre bra skäl att tänka om o tänka nytt. Ytterligare en åtgärd du kan över är att bygga en nitratteaktor. Ta bara ett ytterfilter eller klassisk reaktor o fyll den med siporax. Mata den med en pump som ger 150-200l/timman (kanske ännu mindre).

Skulle verkligen avråda från att dosera fosfat. Den teoretiska bakgrunden till att dosera känner vi till o lämnar därför därhän , men tänk så här: För att eliminera ngt du tycker är halvdåligt så tillsätter du nåt som är heldåligt. Det är den lite barnsliga o ovetenskapliga argumenteringen. Det finns nämligen en risk att det ej kommer funka trots fosfatdosering och då står du där med koraller som mår sämre än nu. Allt handlar ju i slutändan om hur ditt kar mår. Detta är en av riskerna med kolkälla, man börjar gasa o bromsa samtidigt o sen har du tappat kontrollen. Du är inte den första som gjort detta. Alla sådana här åtgärder som att dosera det du egentligen vill exportera bygger ju på att precis alla andra faktorer/värden är Hyffsat sanna o korrekta. Dvs du måste isåfall vara säker på dina fosfatvärden(vilket du sällan kan) och på dina nitratvärden(också osäkra). Sen är det trots att du får upp din fosfat inte säkert att nitrat går ner för det kan föreligga andra faktorer som det är brist på. Sen om nu mätvärdena är korrekta så har du en mkt skev kvot mellan N o P. Det är enligt mig en indikation på att kolkälla ej är optimal metod för dig vilket också ditt kar bevisar för det fungerar ganska dåligt eller inte alls. Jag är slltså tveksam till om kolkälla är rätt (jag ändrar alltså mitt svar ovan om att höja dosen!). Sen tror jag inte man kan räkna som Lasse med redfieldkvoten att om fosfat går ner 0.1 så går nitrat ner 1. Redfieldkvoten gäller marina phytoplankton, bakterier kan ha andra kvoter. Det stämmer med vår erfarenhet att nitrat när kolkälla funkar går ner mkt mer än den förmodade redfieldkvoten säger. Tvärtom så erfar ju många att nitrat nästan nollas medans fosfat står nästan still. Det har alltid förbryllat oss en smula som vill utifrån redfield etc förstå allt. Som jag postade i en annan tråd så har makroalger en helt annan n o P kvot nämligen ca 90/1, dvs mer i paritet med dina värden. Du skall nog inte lyssna för mkt på oss för det är ditt kar o ditt ansvar. Men jag hade: slutat med kolkälla o testat ett algfilter samt kanske testat ett denitrifikstionsfilter, se nedan. Samt faktiskt över tid bytt 50 procent vatten så du startar på 12 i nitrat istället. Känns helt enkelt inte som du uppfyller indikationerna för kolkälla.

Intressant o spännande:-) återkom med info hur mkt du exporterar:-) sen när man har räknat ut N o P är det ju enkelt att översätta det i nitrat o fosfat så man har ngt att relatera till:-)

Kolkällan är lurigt för ibland funkar den inte trots närvarit av N o P. Dels får du nog testa o höja dosen helt enkelt. Men sen kan msn inte utesluta att det finns ibland annat som det kan va brist på. Bakterier behöver ju trots allt mer än c, N o P även om det är huvudnäringsämnena. Sen finns slltid en osäkerhet i dina mätningar. Har du verklicen sanna värden på N o P. Har du tex mkt lägre fosfat än du mäter så hjälper inte att öka dosen kolkälla. Kolkälla är inte slltod den bästa lösningen på ett näringsproblem. Ngt jag ältat i många år;-)

Moderator får flytta inlägget om ni anser det ej hör till kemi. Vi odlar många makroalger för att exportera N o P. Men hur mkt exporteras av kväve o fosfor? Makroalger har olika mkt vätska så vi måste räkna på torrvikten för att veta hur mkt vi exporterar. Caulerpa har relativt hög andel vatten där caulerpa racemosa har mest vatten , 90-95% av vikten. De andra caulerpasorterna cirka runt 80%. Nu när vi vet torrvikten (5-20%, jag brukar räkna på 15 då jag ej har så mkt racemosa) så vet vi att makroalger innehåller rätt olika halter av N o P per gram torrvikt o dessutom i oftast en annan relation än redfieldkvoten 16/1. Caulerpa (varierar mellan caulerpa också men inte lika mkt) ligger runt 80/1 som N/P kvot medans andra makroalger i snitt ligger runt 20/1. Märk väl att när vi pratar nu om dessa kvoter är det inte antalet atomer N o P utan viktrelationen mellan N oP som avses. För en caulerpa ligger N innehåller på cirka 12% av torrvikten och P på 0.14 % av torrvikten. Kvoten då N/P blir 85!!.,så glöm redfieldkvoten för makroalger i vårt refugium. men exakta värden varierar men ni har ett hum enligt ovan. Sen: mkt intressant: makroalger kan ändra sin N o P kvot utifrån vad det finns mest av!! Så tex iett system men betydligt mer N än P så kan makroalger reglerar upp sin N/P kvot!! Till en viss gräns antagligen men ändå!

Tack Lasse för dina synpunkter. Dom påminner om att säga till en konsertpianist innan konserten-" om du spelar fel på en enda takt så ger du tusan i att spela alls"...med den pedagogiken blir det tyst... Frågan är också hur många i publiken som hörde felspelningen, kontra musikens totala budskap.. Jag har hursomhelst greppat ditt budskap, och ber verkligen om ursäkt att jag rörde till det för dig genom att slarva med orden. /Jonas

Jag tror som sagt Lasse hängt upp sig på en rent språklig fråga, def mellan buffertkapacitet och buffertförmåga. Man kan o man läser mitt inlägg ganska lätt förstå vad jag ville säga och det kongruerar helt med Peters inlägg ovan. Det går således läsa ett ilägg med vilja att förstå eller vilja att hitta ett språkligt kryphål. Vi kan väl försöka förstå varandra??? slut från mig, från en lift i alperna.

Tack Peter för kunnigt inlägg. Jag ville bara förklara varför vi med befintliga buffertar i ett saltvattensakvarium har en bättre pH stabilitet o buffring kring de högre pH värdena samt att Borat spelar stor roll samt att ett högt kh i de läge pH intervallen ej med nödvändighet kompenserar det faktum att buffertarna funkar sämre i dess lägre pH (som tex 7.9 som i mitt exempel). Exakt bara det ville jag ha sagt o Lasse du kan inte säga att det finns nåt fel i det

Nu inser jag att du diskuterar en språkfråga och ej kemi...jag avser buffertkapacitet givetvis och om du läser mitt första inlägg så står det ju så, buffertkapacitet! Dessutom står det klart o tydligt i frågan "motstå en pH sänkning" dvs hur bufferten arbetar praktiskt i ett visst pH. Jag tycker faktiskt jag varit rätt tydlig med vad jag avser. NU släpper jag detta o läs gärna första inlägget igen.

Varför vrider du sönder mina inlägg Lasse? läs mitt första inlägg, det finns inget fel i det. Min fråga handlade om ifall det bara var kh värdet som avgjorde hur bra en pH sänkning kan motstås och svaret är nej, det är även ph som spelar in inom det område vi ligger. Därför kan visst en vätska som har ett högre kh vara sämre på att buffra lösningen trots det högre kh värdet inom ett visst pH jämfört med en vätska med lägre kh som skall buffra inom ett annat pH. Detta är vad vi (i alla fall jag) pratar om o inget annat. Du har således fel i att en vätska med högre kh per automatik alltid buffrar bättre. En vätska med lägre kh kan inom ett visst pH buffra bättre än den med högre kh i ett annat pH. Det framgår av frågan att i mina två ex är med olika pH som skall motstå en pH sänkning. Jag kan bara hänvisa till mitt första inlägg. Jag lägger ingen tid mer på detta.