Gå till innehåll

jonasroman

Medlem
  • Antal inlägg

    5 596
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    182

All aktivitet

  1. Oj...är de en total omstart på gång?..de e nog de enda rätta. Lycka till!
  2. testa du;)....vad heter lösningarna/pulvren exakt, som du använder?
  3. Per: tack för dessa fina ord! Calle:Tack calle, o hemskt tråkigt med din imperator...hur har de gått annars?...omstart?...hoppas de löser sej för dej!
  4. jag har en turb reniformis. min står mkt strömt o medelstarkt-starkt ljus. trivs bra.
  5. så blir de i början. ta de lugnt..de kommer försvinna av sej självt.
  6. de finns två alternativ: kalkreaktor eller Balling. De senare är att man tillsätter kalcium o karbonater på kemisk väg med puler eller lösningar, de förstnämnda känner du säkert till. Finns trådar om respektive metod, dess för o nackdelar. nitratfilter är npg lite på väg ut. idag kan vi bemästra nitrat med att dosera kolväte direkt i akvariet, ofta ihop med att dosera bakteriekulturer. Då göder vi dom bakterier som sedan käkar upp nitraten (o fosfaten). nitrat, se ovan. vattenbyten är inte till för att exportera näringsämnen eftersom vi har bättre metoder för de idag. vattenbytena är till för att ersätta förluster av spårelement samt rätta till jonobalans. Dvs du måste byta vatten, oavsett vad du har i akvariet, men slarv med detta märks tidigare o tydligare i ett akvarium med koraller. du kan ha alla typer av koraller, även ljuskrävande sps, med enbart lysrör. dagens smalare lysrör, sk T5, har högre effekt än dom gamla, o den gamla regeln 1 watt per liter gäller inte. Karets mått bestämmer, där ett djupt kar(avståndet mellan fram o bakruta) naturligt måste ha fler rör. man sätter in i princip så många rör man hyffsat lätt får plats med..de innebär oftast mellan 4-6 st. Wattalet bestäms av längden på karet så de ger sej automatiskt.
  7. detritus är organiskt material som inte ännu blivit uppätet/nedbrutit av bakterier eller andra små djur som livnär sej på detta. Det är helt enkelt de damm som virvlar upp när du blåser över en sten eller rör upp lite i sanden. det är viktigt att ha djur som äter detta, så de inte blir för mkt. Sandsniglar(nassarius), eremiter, sandstjöstjärnor är ngr exempel;) /Mvh Jonas
  8. Henrik: Tackar!...ja,sanden e vit...faktum är att jag fattar inte riktigt detta själv...men de är väl för att den från början hade en bakteriefilm....men de borde väl växa kalkalger till slut..??..fast där gör ju puellarisen ett gott jobb.. Crille: tack!...o visst...håller med..jättebtra att kunna köpa fragg i butik..lite dyrare, men et större sortiment..de e de värt. Har vart noga med att hitta dom fraggarna med bra gener..fina färger från början...men sen gäller de ju att hålla kvar färgerna:smiley22:..de återstår o se om jag klarar. ha de gott! Jonas
  9. Lasse, vi kanske inte skall starta denna grundfråga i denna tråd, men måste ge den andra sidan av nitratdiskussionen. Därefter diskuterar jag gärna detta på annat ställe;) Vi vet att nitrat i sej inte är giftigt, de tar inte inte livet av vare sej fisk eller koraller, o till o med ökar koralltillväxten. Det är inte konstigt, för kväve är ett näringsämne, som alla celler på jordklotet behöver. på ett korallrev ligger nivåerna hundrafalt lägre än även en ganska nitratfattigt akvarium. Akvariet är ett slutet system där de så oerhört lätt blir ett överkott av närinhgsämnen, eftersom vi har begränsade exportmöjligheter av desamma. Vi kämpar därför ständigt i uppförsbacke, att minimera näringsämnena, för att efterlikna förhållandena på våra riktiga rev. Så, bara för att de fungerar med relativt höga nitrathalter, är de inte ett bevis för att vi skall gå emot naturvärdena. De funkar med höga nitratvärden, JA, men de funkar ÄNNU bättre med så låga värden som moder jord bestämt. detta är den erfarenhet jag har själv av de 20 år som jag sysslat med saltvatten, o den erfarenhet man får när man ser näringsfattiga burkar jämfört med näringsrika. Inte ens med moderna kolkällor behöver vi vara de minsta oroliga för att vårat saltvattensakvatrium skall bli FÖR näringsfattigt, såvida vi inte missbrukar konceptet, överdoserar, eller gör andra dumheter. Jag ser exempel ideligen på vad ett näringsfattigt vatten gör gott för utseendet i ett saltvattensakvarium. problem vi läser om koralldöd, bleaching etc, beror nog mkt, mkt sällan, eller kanske aldrig, på näringsbrist..om vi inte missbrukar metoderna o kör ner fosfat till noll över en dag eller dylika misstag. beträffande tester, är de mkt intressant att jag kan se i mitt akvarium en avsevärd skillnad på när sailfert mäter 0.0 och 0.1...inte stor skillnad, men en jätteskillnad i praktiken. 0.1 innebär algväxt på rutorna på mindre än ett dygn..0.0..ingen algväxt alls!....jag har fått tillräckliga bevis för att se vad ett mkt lågt näringsvärde gör gott för akvariet. Precis som Lasse skriver, så handlar de om vad man ser...o då får man ytterligare vatten på sin kvarn att det är bra med ultralåga näringsnivåer. levande bevis slår teorier.
  10. Hej Sofia. Jag tillhör dom som är helt övgertygad om att nitrattesterna mäter någotsånär rätt, såvida du inte har mkt högt nitrit, vilket vi oftast inte har. Jag ser gång på gång, hur nitratmätningarna helt stämmer med både de jag ser i akvariet såsom algväxt, färg på koraller, samt med den tidtabell som är typisk för nitrat vid en inkörningsfas. Dessutom har jag låtit testa med mer profesionella tester med tillredställande samstämighet. Nåväl, efter 6 veckor, om du har haft en rejäl nitrittopp, är de fullt möjligt att du får 50 ppm i nitrat. Dock är de konstigt att de kom så plötsligt, de brukar de inte göra. Men mkt av den ammonium o nitrit som du förmodligen haft tidigare måste gå vidare till nitrat, och i början har vi inte så mkt alger o koraller som kan ta hand om nitraten, o dessutom inte fått den nitratnedbrytande bakteriefloran på plats. Vidare Om du har hyffsat med levande sten, som inte vart helt fräsch från början, blir de en enorm belastning på akvariet de första 4-6 veckorna. de finns alltså massor av skäl att man ganska tidigt under inkörningsfasen kan få höga nitrathalter. Sedan kan man få en mer långsam stegring av nitrat också, i inkörda kar. men det är en en annan sak...där talar vi om mogna kar med hyffsat god förmåga att ta hand on nitraten, men där vi långsamt ökat belastningen o till slut överskrider nedbrytningsförmågan. i ditt läge skulle: jag mata mkt, mkt sparsamt, o börjat byta vatten enligt vanlig praxis, kanske 20% var tredje vecka. jag skulle också använt ultralife 2 ggr i veckan, samt kört med filtervadd i sump eller på pumphuvudena. dessa rengörs 2-3 ggr i veeckan samt 1 dygn efter att du använt ultralife. jag skulle va noga med att blåsa rent både sand o sten 2-3 ggr i veckan så du aldrig får nån stor mängd av detritus nånstans. Gör de ett par timmar innan du ändå skall rengöra filtren. Byt skummarkoppen ofta, o skumma gärna lite våtare, särskilt ihop med ultralifen. belys nu mkt sparsamt, kanske 4 timmar om dagen med mestadels blått ljus, så du inte får alger. Kontrollera att du håller ett hyffsat KH värde, detta kan gå ner när nitrifikationsbakterierna jobba på Tillsätt bakteriekultur,tex zeobak Gör du allt detta o tar de lugnt,köper inga fiskar, mät igen om 4 veckor,så lovar jag dej..ditt värde är kanske nere på 2-5 ppm;) Mvh Jonas
  11. den klarar sej på de som blir över när du matar fiskarna.o äter detritus i sanden...du behöver alltså inte mata den separat. men om du har för många i förhållande till akvariets matning/belastning, så kan de hända att en eller ett par dör. Jag hade 3 st, två tynade bort, den tredje e nu kvar ensam o lever i högsta välmåga...så i mitt fall var akvariets belastning för låg för att försörja alla tre.
  12. Hej! Dags för en uppdatering, va ett tag sedan. Nytt sen sist i inköpsväg Enbart fraggar av följande arter: Rosa stylopora pistillata, Blå acroporafragg, Grön acroporafragg, Ljusgrön montipora digitata Grön pavona cactus (ett blad) S.calendriumfragg samt inte minst, en gyllengul Tridacna maxima! Vattenparametrar Kh 7.7 Ca:415 Mg: 1350 Nitrat: 0-0.1-0.2 (varierar alltså lite) Fosfat: 0-0.024(varierar också lite) Densitet: 1.024 Temp: 24.5-26 Regelbunden skötsel Kol o rowaphos byter jag en gång per månad, vattenbyte också var 4 vecka, 20%. Mekanisk filtrering i sumpen o överrinningen, vars filter tvättas 2 ggr i veckan. Ultralife var 10:e dag. 2 ggr i veckan byte av pumpriktningar, o efter att "dammet" lagt sej, rengöring av mek.filter. Balling uppjusterad med hjälp av KH värdet, till 100ml/dygn från vardera behållare. Övrigt Imperatorn har blivit frisk av sej självt, dvs lymfocystisknutorna är helt borta. Mina 2 puellaris har nu för tredje gången på ca 2 månader lagt rom!...nästan lite för bra, för dom bökar runt mer precis innan de hela ska ske;)..o sen är hanen borta i 5 dar o vaktar romen. Lite nervöst, för man kan ju inte veta säkert om han lever. O så bilder då:
  13. hej järn har jag aldrig hört att kol släpper från början, men däremot innehåller kol fosfat som de släpper ut direkt. En del tillverkare har urlakat fosfaten någorlunda, men de finns nog inget kol som inte släpper lite lite fosfat. Fauna marine kol tror jag inte är urlakat på fosfat alls, men där har man lagt i lite aluminiumhydroxidpellets för att absorbera fosfaten, enligt vad jag läst från fm själva. metaller o tungmetaller binds till ditt kol, samt gulämnen, humus, o organiska partiklar. kolet blir till slut mättat o då släpper de tillbaka ämnena till vattnet! kör man med kol tror jag man skall byta så ofta att man inte ser nån stor skillnad i vattnets klarhet vid bytet, dvs minst en gång i månaden.
  14. ;) jag gissar att calciumpulvret är calciumklorid o magnesium är magnesiumklorid o magnesiumsulfat. isåfall går de bra att blanda. de måste kunna lösas helt, så pump ska inte behövas. systemet är svårstyrt eftersom den inte kommer styras av calciumförbrukningen utan allt annat som triggar din flotör. jag hade istället köpt tre doserpumpar separat o kört balling fullt ut, när du är så nära att ändå göra de.
  15. reef crystal, då jag tycker att både ca o kh ligger bra i förhållande till varann samt lite i överkant jämfört med NSW.
  16. jag har en imperator o en tridacna maxima. funkar fint!
  17. stig. kollat lite till. calcium är viktat lika mkt som karbonater o det är linjärt. dvs om alla parametrar är samma o du dubblar calcium så får du exakt dubbelt så högt omegavärde, mättnadsgrad. samma gäller karbonater. dock är inte ph helt linjärt så min formel funkar inte exakt på ph värden utanför de normala. efter korrigering borde de bli så här:=[ca]*[kh]*3,298*10(-11)*10(ph)/5 paranteserna betyder upphöjt i, o hela täljaren skall delas med 5.
  18. du vet dessa långa bytestider mellan operationerna..
  19. du kan givetvis ha rätt.. formeln har jag försökt klura ut själv utifrån de tabeller jag läst. Där verkar ca i o för sej vara viktat som karbonaterna, men är inte heller säker. o absolut, tempen har betydelse. har du länken till aquacalc?
  20. tyckte ingen de va spännande med calciumkarbonatbildningen? ..hela korallakvaristikens kärna..hur korallen över huvudtaget kan växa o bilda kalk. Advance aquarist, onlinetidningen, har en artikel om de här med gurun FairlyHolmes..han e ingen dålig kille på kemi om man säger så...
  21. osmosvattnet i sej har ett lägre ph än kranvatten, o efter ett tag till o med lägre än 7.0, då de reagerar med luftens koldioxid. har du ett bra KH i akvariet o dessutom god cirkulation så du inte har ett överskott av koldioxid i akvariet, så är detta inga praktiska problem. då kommer du inte få någon ph sänkning i akvariet av osmosvattnet.
  22. edit:läste på gammal tråd
  23. Vill flytta mitt inlägg hit, som alltså handlar om vilken mättnatdsgrad vi har av calcium o karbonater vid ett visst ph, ca o kh värde. Jag efterlyser en kalkylator, så vet nån, tipsa om de. Tills dess har jag har försökt räkna ut de själv, då ökning av calcium o karbonater är linjärt proportionelt mot mättnadsgraden. Så även ph faktiskt, då en ph ökning från tex 7.5 till 8.5 innebär ungeför en tiofaldig koncentrationsökning av karbonatjoner. Därför kan formeln förenklat beskrivas så här: Men OBS. Ej heltäckande, funkar som riktmärke o kanske bara vid ph nära 8. den riktiga formeln är nog betydligt mer komlicerad. Omega= (Ca)x(kh)x3136x10(14-ph)/Ksp skall vara 10 upphöjt i minus PH (vet inte hur man får dessa tecken på min dator) Ksp är löslighetskonstanten, vilket är 5 för aragnit o 3 för calcit. ca o Kh är värdena rakt av, och siffrorna är en konstant jag försökt räkna fram:smiley24: Om omega värdet blir 1 så är lösningen precis mättad, men ej mer. Om värdet är under 1 är lösningen undermättad o calciumkarbonat löser upp sej, o det är omöjligt att calciumkrabonat kan bildas. Allt över 1 är övermättade lösningar, där högre o högre värde ger stööre o större sannolikhet för att calciumkarbonat skall fällas ut/bildas. i ett normalt saltvatten är omegavärdet 3, dvs calcium o karbonat befinner sej i en övermättad lösning. Dvs de råder stor sannolikhet att calciumkrabonat skall kunna bildas. V'n av ordning frågar sej varför de då inte spontant fälls ut massa calciumkarbonat direkt, de börjar snöa, i akvariet? trots den övermättade lösningen så sker inte detta, för de finns andera mekanismer som håller tillbaka denna spontana kalciumkrabonatbildning. En sådan jon är magnesium. dels binder Mg karbonatjoner o minskar fritt karbonat, men också till redan bildat calciumkarbonat o utgör ett skydd/hinder för ytterligare kacliumkarbonatbildning. trots att vattnet är övermättat på calcium o karbonat (omega=3 eller högre), så krävs de en redan bildad calciumkarbonatkristall för att ytterligare kalk skall kunna bildas, alternativt en annan kemisk process, som till exempel i en korallcell, som triggar kalciumkarbonatbildningen. Dörför sker alltså ingen spontanutfällning utan vidare. de fenomen vi ser att de dock sker sådan spontanutföllning av kalk vi doppvärmare etc, beror på att vid högre värme minskar lösligheten för calciumkarbonat, eller om man så vill, vid högre värme sjunker Ksp värdet för calcit. /Jonas
  24. Hittar inte de där kalkylatorn som räknar ut saturationsvärdet. jag har försäkt räkna ut de själv, då ökning av calcium o karbonater är linjärt proprtionelt mot saturationsvärdet. Så även ph faktiskt, då en ph ökning från tex 7.5 till 8.5 innebär ungeför en tiofaldig koncentrationsökning av karbonatjoner. Därflr kan formeln förenklat beskrivas så här: Men OBS. Ej heltäckande, funkar som riktmärke o kanske bara vid ph nära 8...??. den riktiga formeln är nog betydligt mer komlicerad. Omega= (Ca)x(kh)x3136x10(14-ph)/Ksp skall vara 10 upphöjt i minus PH (vet inte hur man får dessa tecken på min dator Ksp är löslighetskonstanten, vilket är 5 för aragonit o 3 för calcit. ca o Kh är värdena rakt av, och siffrorna är en konstant jag försökt räkna fram:smiley24: Om omega värdet blir 1 så är lösningen precis mättad, men ej mer. Om värdet är under 1 är lösningen undermättad o calciumkarbonat löser upp sej, o det är omöjligt att calciumkrabonat kan bildas. Allt över 1 är övermättade lösningar, där högre o högre värde ger stööre o större sannolikhet för att calciumkarbonat skall fällas ut/bildas. i ett normalt saltvatten är omegavärdet 3, dvs calcium o karbonat befinner sej i en övermättad lösning. Dvs de råder stor sannolikhet att calciumkrabonat skall kunna bildas. V'n av ordning frågar sej varför de då inte spontant fälls ut massa calciumkarbonat direkt, de börjar snöa, i akvariet? trots den övermättade lösningen så sker inte detta, för de finns andera mekanismer som håller tillbaka denna spontana kalciumkrabonatbildning. En sådan jon är magnesium. dels binder Mg karbonatjoner o minskar fritt karbonat, men också till redan bildat calciumkarbonat o utgör ett skydd/hinder för ytterligare kacliumkarbonatbildning. trots att vattnet är övermättat på calcium o karbonat (omega=3 eller högre), så krävs de en redan bildad calciumkarbonatkristall för att ytterligare kalk skall kunna bildas, alternativt en annan kemisk process, som till exempel i en korallcell, som triggar kalciumkarbonatbildningen. Dörför sker alltså ingen spontanutfällning utan vidare. de fenomen vi ser att de dock sker sådan spontanutföllning av kalk vi doppvärmare etc, beror på att vid högre värme minskar lösligheten för calciumkarbonat, eller om man så vill, vid högre värme sjunker Ksp värdet för calcit. I marias fall har vi ett calcium på 500, kh på 8 o ph på 8. de ger ett omegavärde på ca 4, dvs lösningen är endast ngr mer mättad än NSW. de borde alltså inte snöa eller fällas ut särskilt mkt kalciumkarbonat i ditt akvarium. mitt råd kvarstpr därför: Tillsätt karbonater så du bibehåller ditt kh på 8, o vönta ner calciumet. Tänk på att de alltså går åt 11 KH enheter för att förbruka 80ppm Ca. med en normal korallväxt tar de upp emot 3 månader!...de tar alltså tid att konsumera upp ett sådant överskott av calcium du har;) /Jonas
  25. instämmer, har också märkt att blåljus favoriserar kalkisarna;)
×
×
  • Skapa Ny...