Gå till innehåll

Vodkametoden VS Sockermetoden


petrol

Rekommenderade inlägg

  • Svar 177
  • Skapad
  • Senaste svar

Mest aktiva i detta ämne

Mest aktiva i detta ämne

Populära bilder

Jag har fattat att det förhåller sig som nedanstående. Har jag missuppfattat så kan väl någon av våra mikrobiologer komma in med rättelser.

Utan att gå in närmare så är kolet i vodkan mer lättilgängligt för de flesta bakterier. Kolet i etanolen är så gott som direkt tillgängligt för de bakteriegrupper som behöver organiskt kol.

För att bakterier skall kunna utnyttja det kol som finns i socker så måste oftast sockret fermenteras först. Till exempel vinjäsning är en typ av fermentering där jästsvampar omvandlar fruktsockret till etanol och koldioxid. Även anaeroba bakterier fermenterar socker.

Kort kan man säga att mikrobiologiskt är alkoholen en snabb kolkälla men socker är en långsammare kolkälla som oftast behöver ett anaerobt stadium för att bli tillgänglig.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har fattat att det förhåller sig som nedanstående. Har jag missuppfattat så kan väl någon av våra mikrobiologer komma in med rättelser.

Utan att gå in närmare så är kolet i vodkan mer lättilgängligt för de flesta bakterier. Kolet i etanolen är så gott som direkt tillgängligt för de bakteriegrupper som behöver organiskt kol.

För att bakterier skall kunna utnyttja det kol som finns i socker så måste oftast sockret fermenteras först. Till exempel vinjäsning är en typ av fermentering där jästsvampar omvandlar fruktsockret till etanol och koldioxid. Även anaeroba bakterier fermenterar socker.

Kort kan man säga att mikrobiologiskt är alkoholen en snabb kolkälla men socker är en långsammare kolkälla som oftast behöver ett anaerobt stadium för att bli tillgänglig.

MVH Lasse

Vad betyder detta i praktiken?

Man kanse skulle prova en mellanväg och dosera parasolldrinkar:)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har fattat att det förhåller sig som nedanstående. Har jag missuppfattat så kan väl någon av våra mikrobiologer komma in med rättelser.

Utan att gå in närmare så är kolet i vodkan mer lättilgängligt för de flesta bakterier. Kolet i etanolen är så gott som direkt tillgängligt för de bakteriegrupper som behöver organiskt kol.

För att bakterier skall kunna utnyttja det kol som finns i socker så måste oftast sockret fermenteras först. Till exempel vinjäsning är en typ av fermentering där jästsvampar omvandlar fruktsockret till etanol och koldioxid. Även anaeroba bakterier fermenterar socker.

Kort kan man säga att mikrobiologiskt är alkoholen en snabb kolkälla men socker är en långsammare kolkälla som oftast behöver ett anaerobt stadium för att bli tillgänglig.

MVH Lasse

Nu gick det upp ett ljus!

Tack så mycket!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Vad betyder detta i praktiken?

Man kanse skulle prova en mellanväg och dosera parasolldrinkar:)

Att sockermetoden troligtvis är än svårare att styra eftersom det inbegripper utterligare ett steg och att det är ett syrefritt steg.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

En kille frågar:

It might have been discussed earlier in this thread, but I don't remember reading it, but why ethanol? (vodka, min anm.) Is the oxygen (in the molecule) of importance? Would sucrose work just as good? Are smaller organic molecules better then larger ones? Would methanol or acetone work better?

Jens Kallmeyer svarar:

Hi

Firstly, Vodka is the easiest stuff to get in sufficient quality. Just try to get your hands on pure methanol when you do not have access to a chemistry lab, same for acetone.

There were experiments with sugars, but with little success: Don't ask me why. I wouldn't want to use acetone or methanol as both are much more toxic than ethanol. The German Company Deltec produces a solution to feed their Nitrate filters. This stuff contains methanol and there were reported accidents with fish poisoning due to overdosing.

About 2 months ago, I started adding acetic acid to my Vodka. I use 4 parts Vodka and 1 part 25 % acetic acid.

From my personal point of view the tanks looks better now. But time will tell...

Cheers

Jens

Habib (ägaren av Salifert) tillägger:

I personall have seen that SPS corals reacted negatively to sucrose (plain sugar) additions.

Perhaps there was something else in the water and combined with sucrose it gave that reaction or it was due to sucrose alone.

FWIW the negative reaction was noticeable within minutes and reproducible.

Hämtat från den här tråden i ämnet på Reefcentral.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Har du någon synpunkt när det gäller ättika eller kalciumacetat som man tror används i Zeovitmetoden?

Bör tillhöra de "snabba" kolkällorna, men jag vet inte riktigt nedbrytningsvägarna.

Däremot är jag lite kritisk till metoden med ättika ihop med kalkvatten för att kunna få ner mer kalcium. Det får man, men till priset av ett lägre pH och just den pH-höjande effekten anser jag vara den viktigaste med kalkvatten.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag tänkte mer att få en neutral kolkälla som inte jäser som utspädd i Ballingmetod eller liknande. Ättika är är ju surt som ättika men kalciumacetat är ju nästan neutralt och nedbrutet av bakterier är ju bara kalciumet kvar = basiskt.

Då förstår jag hur du menar. Kalciumacetat kan vara intressant i och med att du får ett litet kalciumtillskott. Det är väl bara att pröva (men inte i det stora karet väl...) Det var kombinationen ättika och kalkvatten jag var tveksam till bara.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Då förstår jag hur du menar. Kalciumacetat kan vara intressant i och med att du får ett litet kalciumtillskott. Det är väl bara att pröva (men inte i det stora karet väl...) Det var kombinationen ättika och kalkvatten jag var tveksam till bara.

Redan på gång med test. smiley1.gif

Fast med magnesiumacetat och kalkvatten (magnesiumhydroxid är svårare att lösa i akvarievatten än calciumhydroxid).

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Lasse, varför sådan försiktighet till kalciumacetat? Det säljs ju kommersiellt i Saliferts "All-in-one", och jag har doserat det ganska ymnigt (upp till 5 ml per mina 37 liter per dag) utan men som jag kunnat observera. Och det skummarlöst. Stig har ju dessutom skummare, som kan ta hand om ev. bakterieblomning/ev. högre syrekrav. Bara nyfiken!

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har inget egentligt eget intresse av kolkällor eftersom jag bara sällan kunnat mäta någon nitrathalt. Men med jämna mellanrum blir jag frågad om vad är den bästa metoden att sänka nitrat. Och eftersom Zeovitmetoden tydligen inbegriper Acetat...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Pojkar, pojkar! Börja inte bråka om vilken metod som är bäst igen! :arg:

Själv har jag fått en del problem med för lite nitrat under senare tid. Det var visserligen lätt avhjälpt - bara mata lite extra, men det hade kunnat sluta i katastrof lika väl som att för mycket nitrat hade kunnat bli katrastrof. Det finns många sätt att sänka nitrat och fosfat och vodka är bara en av metoderna. Att ha mycket acropora och ingen fisk är tex. en annan metod för att sänka nitrat och fosfat... ett rent korallkar lär inte ha stora problem med för mycket näring. Men det var inte det som tråden gällde.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag vill inte gärna rekommendera vodkametoden. Jag har läst om för många krascher.

Men för en erfaren och försiktig akvarist är det säkert en bra metod.

Jag vill innte kalla mig för en erfaren akvarist men jag har kört vodka meyoden ett par gånger och det har fungerat utmärkt. Visst har jag varit försiktig som attan, men det är väl ett måsste innom våran hobby oansett va mann ska göra i burken eller hur? Rent personligt gillar jag innte att ge alkohol till mina innvånare även om det innte är det som är syftet så får dom en liten dos av det och vissa värkar till och me att gilla det. Därför är det lika viktigt att avsluta lika försiktigt som mann startar vodka metoden. Metoden fungerade utmärkt hoss mig men va försiktig.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag sällar mej också till skaran av dom som tycker det är bättre att dricka vodkan, det är som ofta med sprit att det svåraste är att sluta när det är som roligast.

Men precis som med nykterhetspropaganda, så spelar det ingen roll hur många skräckexempel man visar upp - det finns alltid nån som tänker : det händer inte mej ;-)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

För att fortsätta den här intressanta tråden lite till slänger jag ut en länk till en lite märklig produkt som kallas AZ-NO3, dvs. Absolute Zero Nitrate. Den påstås fungera på motsvarande sätt som vodka- och sockermetoderna, fast (naturligtvis) mycket mycket bättre. De dissar sockermetoden så här:

In the case of aquarists who have used yeast or cane sugar in their aquarium, We'll use the cane sugar example for reference; Sucrose is hydrolyzed by the action of dilute acid (not found in the marine or reef aquaria), thus it's breakdown must occur slowly by the enzyme invertase.

The end result being that the remaining chemical combination of sucrose with D-glucose and D-galactose provides a group of oligosaccharides (found to be detrimental in a closed seawater system), including melzitos, raffinose and gentianose, which are left behind in your aquaria to proliferate.

Källa: http://www.simplifiedreefkeeping.com/faq/AZ-NO3.HTM

Tänkte kolla om någon kemikunnig kunde verifiera eller dementera det som målas upp i länken ovan, eller i övrigt kommentera det hela. Själva produkten återfinns t.ex. här. Så, vad tycker ni?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

En liten varningsflagga också:

I would not use (brown) sugar. Because it contains molases it will add more carbon than using sugar alone. Which will screw up your dosing regimen. Also not to mention the impurities in it, like any heavy metals. bad for reef tanks.

10ml of vodka can reduce approx 38mg/l of O2 from a 55 gallon.

5ml of vodka is almost as much as 1 tsp(actual measures) of sugar (white refined granulated)

So in a 100 gallon, 1tsp of sugar can remove approximately 9.5mg of O2 at one time.

The typical reef tank has only 6mg/l of O2.

The result can be instant death in some tanks.

To controll this and minimize the O2 deprivation effect keep your doses small based on that info.Some tanks will perform better because of devices like protein skimmers . Some tanks have refugiums with lots of macroalgae which can signifigantly raise O2,especially at nightime.Oxygen will raise mostly with the lights on

fwiw, I am dosing 2tsp of sugar to my water(approx 100gallons), but i fully understand the consequences.

bewarned that some tanks are not actually 100gallons. For example, rocks and sand can displace alot of water. I would not be surprised if 100gallons actually has 75gallons after rock and sand

To minimize the effects of O2 reduction NEVER dose at night, always 5mins before the lights go on

if you notice some fish scratching stop dosing untill they do not show the symptoms of ich anymore, sugar only worsens the infection

Thought a cautionary note would be mandatory here

Källa: http://reefcentral.com/forums/showthread.php?s=&threadid=898931&perpage=25&highlight=vodka&pagenumber=9

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 4 månader senare...
Jag har fattat att det förhåller sig som nedanstående. Har jag missuppfattat så kan väl någon av våra mikrobiologer komma in med rättelser.

Och en tråkig söndag ett halvår senare känner jag mig manad...

Socker (låt oss välja glukos/druvsocker/dextrosol för enkelhetens skull) är en mycket snabb och bra energikälla för bakterier precis som för andra organismer (jämf människor). Om socker finns tillgängligt kommer bakterier att använda det som sin främsta energikälla (de tom slutar använda andra energikällor) och de kan använda det på två sätt: respiration och fermentering/jäsning. Om de respirerar det får de ut maximal energi ur det men processen går långsammare och syre går åt. Om de fermenterar det går processen snabbt men de får ut mindre energi per molekyl socker och det krävs inget syre. De flesta mikroorganismer kommer samtidigt att både fermentera och respirera tillgängligt socker. Socker kan respireras under syrefattiga förhållanden där nitrat används istället för syre och därmed ge upphov till denitrifikation.

Etanol kan till skillnad mot socker inte fermenteras. Enda sättet att kräma ut energi från etanol är genom respiration (där denitrifikation är en variant!). Etanol är till skillnad mot socker heller inte ett populärt val bland alla organismer. Många bakterier, växter och djur har inte ens de rätta enzymerna (alkoholdehydrogenaser) för att kunna använda etanol som energikälla.

Baserat på detta kan man tänka sig att tillsats av etanol och socker (glukos t ex) kan ge lite olika effekt på akvariet. Glukosen kan användas av alla möjliga organismer som energikälla och kommer med säkerhet att tas upp av akvariets samtliga invånare vare sig de denitrificerar eller ej. Etanolen kan inte användas av alla organismer och man kan tänka sig att den kanske speciellt gynnar bakteriepopulationer som denitrificerar (spekulation).

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa Ny...