En ung Zebrasoma scopas införskaffades idag. Robust fisk för den seglar redan runt bland stenkorallerna och smakade lite på frysfodret. Inga krig med karets andra invånare heller.

Nu ska den äta lite av makroalgerna som växt till efter kvävedoseringsexperimenten hade jag tänkt.

Bajs, scopasen har vita prick och inte en chans att jag kan få ut den ur karet som i princip är en stenhög. Har dragit på ozonet med förhoppning om att vita pricken inte ska slå ut hela fiskpopulationen. Suck.

Ajdå. Jag passade på att testa vitlök när min hepatus fick prick. Han fick först vitlöksmarinerade formula one pellets, sedan åt han små bitar vitlök direkt. Det verkade fungerade kanon. Nu kör jag ozon i hopp om att det inte ska komma tillbaka.

Ajdå. Jag passade på att testa vitlök när min hepatus fick prick. Han fick först vitlöksmarinerade formula one pellets, sedan åt han små bitar vitlök direkt. Det verkade fungerade kanon. Nu kör jag ozon i hopp om att det inte ska komma tillbaka.

Jag kanske testar med vitlök imorgon. Scopasen ville inte all äta frysfoder ikväll. Å andra sidan ser buken välfylld ut så han måste ha ätit en hel del alger. Usch - hatar dessa sjukdomar som man inte kan styra över.

Bra och dålig utveckling.

Under natten har scopasen piggnat till och går nu och betar och skiter som en gris. Andas lite häftigt dock.

Tyvärr verkar nu övriga fiskar andas lite tungt, t ex sunbursten och six-line wrassen. Sunbursten som var så livlig igår kväll har dessutom dragit sig undan nu på morgonen.

Jag undrar om jag kanske har orsakat detta nya problem genom att dra på ozonet till 60 mg/h? Skummarenkoppens innehåll var mjölkvitt denna morgon och vardagsrummet hade en tydlig ozondoft. Jag funderar på om ozonet kanske har understött lite väl hög bakterieaktivitet som förbrukat en hel del syre (därav flämtandet)? Dock stämmer inte denna förklaring med att pH-värdet inte var speciellt lågt (7,8 denna morgon utan kalkvattendropp under natten).

Nu stängde jag av ozonet helt för att se om fiskarna piggnar till.

Man får vara väldigt försiktigt med ozon i en såpass liten burk. Risken är att man "bränner" gälarna på fisken.

Man får vara väldigt försiktigt med ozon i en såpass liten burk. Risken är att man "bränner" gälarna på fisken.

Jag funderade också i de banorna men jag har faktiskt under alla år med ozon aldrig haft problem med några fysiologiska effekter på fiskarna. Därför är jag osäker på vad som händer nu. Nu är ozonet i alla fall avstängt så jag se vad som händer.

Någon som tydligt sett negativa effekter på fiskarna vid användning av ozon?

Min förklaring är lite annorlunda.

Den höjda ozonhalten har medfört en omfattande bakteriedöd i karet. Därför har skummarens innehåll ändrats. De döda bakterierna har frigjort gifter som påverkar fiskarna + att deras gälar är skadade av ozon. Om den teorin är riktig bör de fiskarter som lever på revets utsida och topp vara känsligast.

Jag skulle mata ytterst lite de närmaste dagarna tills fiskarna andas normalt. Det bör gå på högst en vecka. Jag skulle inte bry mig om att byta vatten (påfrestning på djuren) utan bara lägga i eller byta aktivt kol.

Bra och dålig utveckling.

Under natten har scopasen piggnat till och går nu och betar och skiter som en gris. Andas lite häftigt dock.

Tyvärr verkar nu övriga fiskar andas lite tungt, t ex sunbursten och six-line wrassen. Sunbursten som var så livlig igår kväll har dessutom dragit sig undan nu på morgonen.

Jag undrar om jag kanske har orsakat detta nya problem genom att dra på ozonet till 60 mg/h? Skummarenkoppens innehåll var mjölkvitt denna morgon och vardagsrummet hade en tydlig ozondoft. Jag funderar på om ozonet kanske har understött lite väl hög bakterieaktivitet som förbrukat en hel del syre (därav flämtandet)? Dock stämmer inte denna förklaring med att pH-värdet inte var speciellt lågt (7,8 denna morgon utan kalkvattendropp under natten).

Nu stängde jag av ozonet helt för att se om fiskarna piggnar till.

När det blir en liten svag doft på ytan kan det vara lagom.

Mer skall man inte ge på en gång.

Enklast och säkrast är styrning av ozonet med en redox kontroller som stänger av ozonet när det kommit till det värde som man vill ha.

På natten stiger ju redoxen utan ozon och jag förstår att du kan vara väldigt illa ute när du gett sådana mängder utan någon som helst kontroll.

Jag kör med ozon 24/h dock så är den ju inte på mer än ytterst sällan om redoxen sjunker till under 400 mV.

Någon som tydligt sett negativa effekter på fiskarna vid användning av ozon?

Jag körde 50 mg/h i ett 250 liters med styrning via redoxkontroller (d.v.s av/på med jämna mellanrum) Min redoxkontroller ballade ur och ozonet gick oavbrutet ett helt dygn. Samtliga fiskar stod och flämtade, två Bangaier dog. så fort jag upptäckte det hela stängde jag av ozonet, all fiskar återhämtade sig.

Nu är jag ingen expert på området, men borde man inte köra ozonet mer än bara över en natt för att det ska bita på sjukdomar? Jag tänker att det borde fungera som UVC, det vill man väl köra hela cykler av parasiternas livscykler?

Jag körde 50 mg/h i ett 250 liters med styrning via redoxkontroller (d.v.s av/på med jämna mellanrum) Min redoxkontroller ballade ur och ozonet gick oavbrutet ett helt dygn. Samtliga fiskar stod och flämtade, två Bangaier dog. så fort jag upptäckte det hela stängde jag av ozonet, all fiskar återhämtade sig.

Jag förstår inte varför du har det på 50 mg/h utan du skall ge kanske max 10 mg/h och att en redoxkontroller skulle balla ur har jag aldrig ens hört talas om.

Det kanske var elektroden som var dålig.

Jag körde 50 mg/h i ett 250 liters med styrning via redoxkontroller (d.v.s av/på med jämna mellanrum) Min redoxkontroller ballade ur och ozonet gick oavbrutet ett helt dygn. Samtliga fiskar stod och flämtade, två Bangaier dog. så fort jag upptäckte det hela stängde jag av ozonet, all fiskar återhämtade sig.

Mycket intressant! Förstahandsuppgifter gillar jag. Stämmer ju med vad jag ser. Jag noterar att litteraturen just pratar om gälskador vid överanvändning av ozon.

Nu verkar fiskarna ha hämtat sig en hel del. T o m sunbursten tittade fram men ser lite matt ut. Det underliga är att det mest är sunbursten som verkar lida ordentligt. Den nya prickiga scopasen som såg ordentligt vissen ut igår simmar runt och betar alger som en häst. Eight-line wrassen (Pseudocheilinus octoaenia) var lite vissen för en timme sedan men är nu tillbaka i sitt vanliga clown-jag. Occelarisparet har inte alls reagerat och det har inte heller den färggranna ållika (Pseudochromis aldabraensis).

När det blir en liten svag doft på ytan kan det vara lagom.

Mer skall man inte ge på en gång.

Enklast och säkrast är styrning av ozonet med en redox kontroller som stänger av ozonet när det kommit till det värde som man vill ha.

På natten stiger ju redoxen utan ozon och jag förstår att du kan vara väldigt illa ute när du gett sådana mängder utan någon som helst kontroll.

Jag ozoniserar mellan 5 mg/h dagtid (när ljuset är på) enligt inställningen på en gammal Sander 25 mg/h ozonisator från 80-talets slut (eller 90-talets början). Normalt sett innebär det möjligen en svag doft av ozon i sumpskåpet men absolut ingen lukt ovanför karet. Kanske blir det i praktiken någon enstaka mg ozon per timme?

Tyvärr bröt jag mot min första akvarieregel igår kväll - gör inte ett skit och avvakta - genom att dra på 60 mg/h. Jag får skylla dåligt omdöme efter en långa arbetsvecka, en oväntad prickupptäckt och ett par öl.

Nu är jag ingen expert på området, men borde man inte köra ozonet mer än bara över en natt för att det ska bita på sjukdomar? Jag tänker att det borde fungera som UVC, det vill man väl köra hela cykler av parasiternas livscykler?

Jodå. Min idé med att dra på ozonet igår kväll var just att ta död på parasiterna och då krävs lite styrka på ozonet. Men nu verkar det ju preliminärt som om jag överdoserat till den grad att fiskarnas gälar tagit skada så jag får avvakta.

Mycket intressant! Förstahandsuppgifter gillar jag. Stämmer ju med vad jag ser. Jag noterar att litteraturen just pratar om gälskador vid överanvändning av ozon.

Nu verkar fiskarna ha hämtat sig en hel del. T o m sunbursten tittade fram men ser lite matt ut. Det underliga är att det mest är sunbursten som verkar lida ordentligt. Den nya prickiga scopasen som såg ordentligt vissen ut igår simmar runt och betar alger som en häst. Eight-line wrassen (Pseudocheilinus octoaenia) var lite vissen för en timme sedan men är nu tillbaka i sitt vanliga clown-jag. Occelarisparet har inte alls reagerat och det har inte heller den färggranna ållika (Pseudochromis aldabraensis).

Hos mig var det Occelarisarna som återhämtade sig snabbast.

Jag ozoniserar mellan 5 mg/h dagtid (när ljuset är på) enligt inställningen på en gammal Sander 25 mg/h ozonisator från 80-talets slut (eller 90-talets början). Normalt sett innebär det möjligen en svag doft av ozon i sumpskåpet men absolut ingen lukt ovanför karet. Kanske blir det i praktiken någon enstaka mg ozon per timme?

Tyvärr bröt jag mot min första akvarieregel igår kväll - gör inte ett skit och avvakta - genom att dra på 60 mg/h. Jag får skylla dåligt omdöme efter en långa arbetsvecka, en oväntad prickupptäckt och ett par öl.

Tur att du inte drack sprit då!

Alla fiskar har återhämtat sig utom sunbursten som har hållit sig utom synhåll mest hela dagen. Den simmade just ut en sväng när jag matade fiskarna men såg ordentligt trött ut. Jag hoppas den repar sig under natten.

Den sjuke scopasen åt just frysfoder efter en hel dags algätande så även den verkar repat sig från vita pricken. Får se om vita pricken försvinner eller dyker upp med ny kraft.

Puh. Alla fiskar återställda för nu guppar sunbursten vid sin vanliga plats vid frontrutan. Enstaka parasiter kvar på scopasen som är vid samma goda hälsa som igår.

Jag lärde mig läxan att ha respekt för ozon (jag utgår från att det hela berodde på det). Förvisso har jag läst på om ozon förr men mest sett det som hysteri när alla betonar riskerna med det. Mitt argument har alltid varit ozon är extremt reaktivt och kortlivat så det är inte rimligt att molekylerna ackumulerar till farliga halter i ett akvariesystem som ju är rika på organiskt material. I alla fall inte om det ozoniserade vattnet måste passera genom filter med organiskt material eller aktivt kol. Men det som jag nog har underskattat är alla de reaktiva sekundära produkter som ozon bildar. Ta t ex hypobromit som bildas genom ozonapplicering i saltvatten och är rena klorinet i reaktionsförmåga men ändå mer stabilt än ozon.

Jag uppfattar det som intressant att fiskarna reagerade så olika. Värst drabbades sunbursten och eight-line wrassen visade också symptom. Clownfiskarna, Z. scopas och Pseudochromis aldabraensis påverkades inte synbart.

Nog om det, jag vidhåller att ozon är en enkelt sätt att hålla vattnet i karet fritt från gulämnen men att det ska doseras i mycket låga nivåer, långt under de nivåer där ozon kan vara giftigt för akvariets invånare. (Varför är alla kommersiella ozongeneratorer idag så stora och ger 100 mg/h och liknande? Är det bara tänkta för enkubikstankar?)

Igår kväll var scopasen helt prickfri. Nu hoppas jag att den där sjukdomen är historia för sällan känner jag mig så maktlös som när pest härjar bland fiskarna.

Akvariet har rullat på under veckan utan missöden. Scopasen och alla andra fiskar är fortsatt prickfria.

Introduktionen av den rejäla algbetare som scopasen är har förändrat landskapet lite. De röda, gröna och bruna makroalger som tidigare helt styrts av näringstillgången betas numera effektivt. Många av stenarna som förut periodvis hade lite längre trådiga röda turfalger är idag lika snaggade som jag själv.

Jag fortsätter att automatiskt dosera aminosyran asparaginsyra tillsammans med mitt kalkvatten (med ättika) och det har halt klart höjt kvävenivån i karet. Men det verkar sunt eftersom det gör att korallerna växer bättre. Makroalgerna som växer till tar scopasen.

En effekt av aminosyradoseringen och den ökade tillväxten av koraller och kalkalger är att KH har sjunkit ännu ett snäpp. Jag är nu nere i 6,5 dKH, i somras när akvariet var nyuppsatt var KH 8 och sen har resan nedåt pågått en längre tid. Det förefaller som om kalkvattnet helt enkelt inte riktigt räcker till men att underdoseringen är väldigt väldigt liten eftersom fallet går så pass långsamt.

Bilder på härligheten Claes!!!!!!!

MVH Lasse

Bilder på härligheten Claes!!!!!!!

Jag gör vad jag kan med kompakten...

Vy:

Akvariets clown och matvrak:

Rödalg som Zebrasoma scopas tydligen inte gillar:

Attans vad snyggt:smiley20: