Christian J

Jag tror inte de glider av om de sitter ordentligt från början. På t ex min Tunze ytavrinning sitter silikonslangen med slangklämma runt ett plaströr. Ett annat alternativ skulle kunna vara att sätta silikonslangen inuti någon form av böj som tvingar slangen att böja sig lagom mycket, typ som det här (fast fel dimension): https://www.hornbach.se/shop/JAFO-Slanghallare-for-avloppsslang-8184235/5111224/artikel-detaljer.html . Om det inte finns att köpa i rätt dimension kanske det går att tillverka själv av t ex akryl? Eller skulle du kunna linda slangen utanpå/omkring ett runt föremål av lämplig krökning, t ex ett hjul?

Ytterligare ett tips är att planera för vilka sorters djur man vill hålla. Ett kar med bara ett fåtal småfiskar och räkor klarar sig med betydligt enklare teknik än ett med stenkoraller och mycket fisk.

Jag ser ingen skummare i listan, en sådan rekommenderas absolut. Har du ingen sump är väl Tunze 9012 nästan det enda alternativet, med sump finns betydligt större utbud. Belysningen ser alldeles för svag ut om du skall ha koraller. Vet ingenting om Eheims pump eller JBLs sand. Jag hade nog hellre valt sand som är uttryckligen avsedd för saltvatten. Ytterfilter och vattenberedningsmedel gör nog ingen större nytta till saltvattenskar, och bakteriekulturer behövs inte om du använder levande sten. Skaffa så mycket levande sten som ser snyggt ut, tänk även på att många koraller blir ganska stora. Du klarar dig nog med 10kg om du har skummare. De viktigaste vattenvärdena är temperatur och salthalt, den senare mäts enklast med refraktometer. Efter några månader till ett halvår kan du även börja mäta alkalinitet (KH), nitrat och fosfat. Vattentestet du länkade till verkar däremot vara avsett för sötvatten. Skaffa gärna två svaga värmare hellre än en stark, det ger mer säkerhet när de går sönder. Du kan säkert ha 1st ungdjur av Zebrasoma scopas eller Z. flavescens i 200 liter i några år. Vissa andra kirurgarter kanske växer fortare och/eller behöver mer simutrymme.

Sen finns det väl många fiskarter som lever i flockar i havet utan att bilda egentliga stim? Det som håller dem samman kanske är närheten till ett gemensamt gömställe (t ex en stor korall) snarare än någon form av sällskaplighet, tvärtom kanske de håller lite distans till varandra i det fria vattnet för att lättare kunna hitta mat. Ett akvarium är nog för litet för att sådana arter skall uppvisa något flockbeteende.

Hur är det med Banggaikardinaler (Pterapogon kauderni) och Pyjamaskardinaler (Sphaeramia nematoptera), stimmar de något i akvarium?

Ja det förekommer, isf bör vattnet klarna inom ett par timmat. Minns inte om det märks i skummaren också. Även koraller kan föröka sig sexuellt i akvarier, men det har jag aldrig varit med om personligen.

Ny sand? Snäckor som leker? Bakterieblomning pga kolkälleöverdosering?

Den enda art jag känner till som faktiskt håller ihop i stim är Zoramia leptacantha (hette tidigare Apogon leptacanthus). Ser oftast lite färglösa ut på bilder, men kan vara mycket effektfulla i verkligheten. Sen finns det många andra som är ganska fredliga mot artfränder men inte håller ihop särskilt tätt i akvarium.

En hypotes kan vara att fisken egentligen inte vill äta av korallerna, utan att den främst känner ett behov av att bita/gnaga på något svampliknande. Isf kanske man kunde ge den någon annan form av terapi, likt ett tuggben för hundar? En bit broccoli kanske? Ett annat tips jag läst för andra fiskar har varit att smeta in en bit korallskelett med fiskmat som får torka (även om jag inte vet hur det går till rent praktiskt).

Jag har faktiskt en påfallande hög förbrukning i mitt kar, trots att det enbart innehåller några mjukkoraller. Kanske är det kalkalgerna eller viss brist på magnesium som är orsaken?

Ja en fördel med vattenbyten är kanske att det är mindre saker att lära sig för en ny akvarist (det enda man behöver mäta är salthalten), även om både söt- och saltvattensakvarister traditionellt verkar följa ganska godtyckliga tumregler för hur mycket och ofta man ska byta. Svårigheten med andra tillsatser är att man kanske måste mäta ett flertal vattenvärden (med risk för mätfel) och sedan räkna rätt på doseringen av alla tillsatserna. Det verkar ju inte vara helt ovanligt att nolla N och P vid t ex kolkälledosering, något jag själv gjort mig skyldig till mer än en gång pga slarv trots att jag testat både N och P (sen kan dessutom vattentesterna visa fel).

Skulle man kunna sätta en levande svamp i karet? Äts den isf upp fort?

Det kanske är Lymohocystis (ett virus)? Bör gå över av sig självt om fisken mår bra i övrigt.

Jag såg något liknande på glasrutan (men mycket mindre) när mitt kar var nytt. Försvann fort.

Det var så lite, hoppas fler svarar så du fler fler infallsvinklar!

Hej och välkommen! Inte alls, nackdelen är främst att utrustningen syns och tar plats inuti karet. Möjligen kan man dölja den bakom t ex en Back To Nature-modul. Påhängsskummare verkar inte vara så vanligt numera, men det finns inneskummare som funkar bra (t ex Tunze 9012), även om urvalet av skummare för placering i sump är mycket större. Externa filter typ Eheim brukar inte användas, de fyller ingen egentlig funktion till saltvatten. Möjligen kan algreaktorer köras som external filter (istället för att stå i sump). Utan sump: inneskummare, värmare, ett par streampumpar och sensor för automatisk vattenpåfyllning. Med sump: ytavrinning och streampumpar i visningskaret; skummare, värmare, sensor för automatisk vattenpåfyllning och returpump i sumpen. Du kan även ha algrefugium i sumpen och odla t ex Chaetomorpha. Konstruktion av sump finns det flera sidor om på internet, det är viktigt att planera kapaciteten rätt för att undvika översvämning. Man kan köpa kar med förborrade hål, eller borra hål i karet själv och limma/skruva fast PVC-rör ner till sumpen. Det finns en del intrikata lösningar på ytavrinningarna för att minska oväsen och undvika översvämningar. Vid ytan behövs ett galler för att hindra djur att ta sig in. Alternativt kan man köpa en hävertbaserad ytavrinning, t ex Tunze overflow box som jag använder, då slipper man borra. En tredje lite mer ovanlig variant är att placera sumpen högre än karet, och pumpa upp vatten till den, sedan får det rinna tillbaks av gravitationen. Man skall däremot absolut inte pumpa ner vatten till en sump under karet, det medför alldeles för stor risk för översvämning. Vilken slags filter? Det beror på kranvattnets kvalitet i just din bostad (jag använder inte osmos personligen), nybyggda ledningar kan eventuellt avge koppar, och även egen brunn eller kommunalt vatten kan ibland innehålla andra oönskade ämnen. Annars är mitt intryck att amerikaner använder osmos minst lika mycket. Detta är mest av bekvämlighet, annars räcker det att fylla på sötvatten för hand 2-3 ggr/vecka. Mjukkoraller kräver inget särskilt förutom ljus och vattenrörelse, stenkoraller däremot förbrukar mycket kalcium och alkalinitet vilket behöver tillsättas (det finns även här flera lösningar i av olika komplixitet och prisklasser).

Hittills (sedan 2015) har det funkat alldeles utmärkt (det är de stabila köksstommarna ur Metod-serien, förstärkta för att inte kunna skeva i sidled). Enda egentliga nackdelen jag märkt är att utrymmet för sump under blir lite begränsat (eftersom jag behövde skruva ihop två stommar bildar de en mellanvägg på mitten, så en sump kan inte vara längre än att den får plats inuti en av stommarna). Det var därför jag gjorde ett separat sumpskåp senare. Möjligen kunde jag passat på och gjort sumpskåpet lite högre än akvarieskåpet för att få mer manöverutrymme inuti, med ett separat skåp finns det ju inga begränsningar på höjden.

Byggt och byggt, men underskåpen och det separata sumpskåpet är ihopsatta av Ikeas köksskåp. Jag har även gjort en fragghylla och acklimatiseringsbur av plastkorgar (hålls på plats med Tunzemagneter).

Det låter som väldiga hopp. Kan provet ha varit kontaminerat av något, t ex fiskmat? Köp annars Natriumnitrat i mataffären och blanda en testlösning av känd koncentration, så kan du testa testseten du har hemma.

Vad gäller sandlevande snäckor så finns det väl mest Nassarius och Cerithium i handeln. De förra är enbart köttätare tror jag, medan de senare även lär äta alger och detritus.

Jovisst men processen kan ju gå åt andra hållet också (iaf i akvarier, men även i naturen väl)? Om inte, vad är det som får levande sten i naturen att binda fosfat, men att avge den igen i akvarier? pH-värdet?

I förhållande till havsvattnets normala koncentration efter att uppvällningen upphört. Jag föreställer mig att levande sten (både forntida och dagens) borde lakats ur ganska fort igen av havsvattnet. Senare kanske sänkning av havsvattennivån gjort att fossila koraller hamnat på torra land, vilket medfört att fåglarnas guano inte sköljts bort av vågorna, därav högre nivåer i Marco Rock. Om du syftar på Marco Rocks så håller jag med. Frågan är om även nyimporterad levande sten verkligen innehåller så stora mängder "kalkbunden" fosfat (dvs inte död biomassa pga transporten)? Kan man alls undersöka detta utan att den döda biomassan påverkar mätresultatet?

Men då borde väl inte stenen i havet ha förhöjda värden, mer än begränsade perioder efter en uppvällning? Nyckeln är kanske att fåglarna bidrar med lagom mängd i kontinuerliga doser. När det däremot kommer för stora mängder på en gång (t ex vårrregn som för med sig gödning från jordbruket) verkar istället alger gynnas enligt en artikel jag läste. Intressant att fosfat frigörs vid pH över 8,6, fast genomsnittsflödet mellan pH 8,0 och 9,0 verkar vara ungefär +/- noll.

Enligt The Phosfate Deposits of the Pacific skall det mesta komma från fåglar (guano) --kanske har gamla korallrev hamnat över havsytan, sedan har fåglarna gödslat, sedan gräver vi upp stenen och lägger i akvarier. Jag har även undrat över hur rent havsvattnet där dagens levande sten hämtas egentligen är. Sten är ju tung, så det troligaste är väl att man plockar den från så lättåtkomliga platser som möjligt, t ex stränder nära bebyggelse (och avlopp). Å andra sidan kanske stensamlarna har sina baser vid korallodlingar, och där borde väl vattnet vara OK. Varför läcker det inte tillbaka ut i havsvattnet efter att uppvällningen upphört, på samma sätt som senare sker i akvarium?

För ett år sedan råkade jag använda ett genomrostat rakblad för att skrapa bort kalkalger, 2-5mm av eggen smulades sönder. En månad senare såg jag även en hel del rost på skummarens ena magnethållare, jag vet inte om det kom från rakbladet (men varför bara på den ena magneten isf?) eller från en läckande magnet. Det följande halvåret fick jag plötsligt en enorm trådalgsexplosion, och alla mina snäckor (ca 100st som förökat sig i karet) dog inom någon månad. Möjligen förvärrades detta av en undersdimensionerad skummare som enda vattenrening (förutom LS). Därefter gjorde jag ett Triton-test, vilket visade noll för Ni, Fe och Cr, medan Mo låg på -2. Jag hade inga förhöjda värden alls utom Al (+4) och Si (+1775). Kanske algerna tagit upp eventuellt Fe-överskott? Jag har numera även en bättre skummare och chaeto-odling, och har fått bukt med trådalgerna.