Christian J

Vanliga LED-armaturer bör kanske hänga minst 20cm över vattenytan, dels för att skydda mot saltstänk, dels för att ljusfärgerna skall blandas ordentligt så det inte blir en discoeffekt i karet, dels för att inte djur direkt under lamporna skall riskera att brännas om ljuskäglan är koncentrerad. Jag ångrar själv att jag inte skaffade sump av estetiska skäl (avskyr att se teknik i karet). Men om du har en bakgrund så kan den ju både dölja tekniken och skapa ett refugium. http://backtonature.se/category/marine/ har en del fina bakgrunder, särskilt modulerna borde passa i ett hörnakvarium. Den extra vattenvolymen tror jag inte är så viktig, såvida du inte har väldigt mycket djur och sten i visningskaret. Kan du tänka dig att byta vatten ofta räcker det nog med ganska enkel vattenreningsteknik i övrigt (jag byter i princip aldrig vatten). Har aldrig provat DSB, men vad jag läst behövs minst 10cm sanddjup vilket stjäl mycket utrymmet (det går eventuellt att skapa en mindre DSB i en låda i visningskaret). Jag tror inte att mer levande sten blir effektivare över en viss gräns, eftersom det då bara hamnar mer detritus under stenrösena. Både DSB och LS tar dessutom främst bort nitrat, inte fosfat.

Att saltavlagringar byggs upp tror jag beror på mikroskopiska vattendroppar som svävar omkring i luften, och som bildas när luftbubblor brister på vattenytan. Täckglas på sumpen borde kunna begränsa spridningen. Eventuellt skulle man även kunna låta en bit filterskum på vattenytan runt varje rörmynning fånga upp bubblorna (men utan att fungera som mekaniskt filter). Att saltavlagringar med vanligt damm faller tillbaka är nog inte värre än när samma typ av damm hamnar i vattnet direkt från luften. Därmed inte sagt att damm i sig är ofarligt, med tanke på olika kemikalier som kan finnas i textilier. Möjligen skulle man kunna använda en fläkt med dammfilter (samma som på datorlådor) för att blåsa dammfri luft in i sumpskåpet, men då borde man kanske använda täckglas på karet också.

Jag har fortfarande kvar fläckar av grön cyano på samma ställen som förut, men det verkar iaf inte sprida sig. Kan för närvarande inte säga om fodret bär skulden eftersom jag vidtagit flera olika åtgärder samtidigt senaste veckorna (byte till annat fabrikat av mysis, kolkälledosering, uppsugning av sand/detritus).

Vet inte om det behövs någon speciell styrka med LED, det viktiga är att vattenytan rör sig. Jag får iaf glitter/skimmer i mitt 100l-kar med 26W LED-belysning (dessutom många små dioder utspridda längs rampen).

Vad jag läst behöver inte ramakvarier något underlägg, eftersom bottenglaset hänger fritt i ramen. Men med helglasakvarier brukar hela bottenglaset vila på en träskiva, och om den skivan är det minsta vriden (som en korkskruv) så kan glaset spricka av vridbelastningen. Även minsta ojämnhet i bottenskivan sägs skapa en stor punktbelastning på glaset.

Hur länge sedan var det du tvättade vadden? Kanske små luftfickor funnits ända sedan vadden sattes i, som med tiden flyttar sig genom vadden och ansamlas? Eller så är det kanske gasbubblor som bildas av biokemiska processer, t ex syre, koldioxid eller (mindre sannolikt) kvävgas från denitrifikation? Jag vet ingenting om kavitering men har svårt att tro att det producerar såpass mycket gas, och dessutom i vadden istället för i själva pumphuset.

Möjligen skulle det kunna följa med saltstänk som sedan sätter sig på väggen och i sin tur binder mer fukt. Men det beror kanske på hur bra bubbelfälla och eventuellt täckglas sumpen har.

En effektivare skummaren kanske medför renare vatten och därigenom näringsbrist, men det borde ta ett tag innan det visar sig i form av lägre fosfat- och nitratvärden. Är värdena för låga kan du alltid mata mer, eller låta skummaren vara avstängd några timmar per dag. Skummare kan även ta bort bakterier och phytoplankton som koraller kan livnära sig på, det borde isf märkas lite fortare.

Att Euphyllia inte öppnar sig kan bero på allt möjligt, finns det någon anledning till att just skummaren bär ansvaret? Har du t ex köpt ny skummare vid samma tidpunkt? Rördes det upp detritus eller bottensand i samband med vattenbytet?

Kolla på chassifläktar hos t ex http://www.komplett.se eller https://www.inet.se/ --jag skulle tro att de flesta är tillräckligt tysta, annars kan dB-talet ge vägledning. En större diameter borde vara tystare men även ge en mindre koncentrerad luftstråle ut i rummet, vilket kanske är bra eftersom fukten snabbare späds ut då? Chassifläktar brukar drivas med 12V likström, lägre spänning ger lägre hastighet. En vanlig 12VDC nätadapter borde funka, eventuellt en ställbar för att reglera spänningen.

Vet inte om Biltemas batterivatten går att använda, men om du brukar använda kranvatten för avdunstningen så går det säkert utmärkt även till vattenbyten. Möjligen skulle hårt kranvatten ihop med saltblandingar avsedda för osmosvatten kunna ge kalkfällningar, särskilt om det färdigblandade vattnet sedan försvaras i hink. Även salter med aminosyror tillsatta kan vara olämpliga att förvara, enligt den här tråden:

Någon som har erfarenhet av denna ATS, eller kan länka till andra som testat? Är främst nyfiken på byggkvalitet och handhavande.

En effektivare skummare borde påverka näringen som är kvar i karet, vilket i sin tur påverkar bakterier, alger och koraller. Den förändringen i sig kanske bara är en tillfällig störning, men på längre sikt skulle det kunna bidra till näringsbrist för koraller. Det viktigaste just nu är nog att du tränar upp tålamodet. Iofs kan jag hålla med om att Tunze 9001 kanske är i minsta laget, så om du känner att du absolut måste göra något är det kanske mindre dåligt att skaffa en större skummare än att t ex börja dosera olika tillsatser. Men som sagt det är inte bråttom på något vis, vänta några månader. Ägna istället tiden till att läsa, det finns mängder av bra sidor.

Både Cyano och kiselalger kan förekomma de första veckorna, men två månader är ju inte så lång tid heller. Annars handlar det kanske inte om kemi, utan om den biologiska balansen i akvariet (t ex vilka alger som dominerar), eller mängden näring i sanden/detritus (vilket inte visar sig i vattentester). Ett undantag skulle kunna vara om för låga halter av fosfat och/eller nitrat gynnar vissa problemalger.

10ppm nitrat är inget problem alls, som även flera andra skrivit förut så är det betydligt större risk att du själv skapar problem med olika ingrepp och tillsatser i början. Så vänta och se vad som händer, fortsätter nitraten att stiga kan du mata försiktigare, hjälper inte det är vanliga vattenbyten ett av de enklaste sätten att minska nitrathalten på. Jag tycker inte att du skall börja dosera Nopox eller andra kolkällor förrän karet är ordentligt inkört (6-12 månader?) och du själv fått mer erfarenhet. Kolkälledosering är en långsam process, det kanske tar veckor/månader innan det syns resultat samtidigt som det finns risk för bakterieblomning och syrebrist om man gör fel. Det kan aldrig bli "utom kontroll", det stiger långsamt och går alltid att minska med vattenbyten om det blir för högt. Bakterier i t ex levande sten omvandlar nitrat till kvävgas som försvinner ur akvariet (kallas denitrifikation), men även det är en långsam process, så även om du minskar på matningen så att bakterierna hinner med så kan det dröja veckor eller månader innan du ser att nitrathalten börjar sjunka.

Det skadar förstås inte att ha tålamod. Det stämmer att man kan få mer eller annorlunda algväxt om ljusstyrkan eller färgen plötsligt ändras, samtidigt tycker jag inte att 3W LED låter så starkt men mängden ljus beror förstås även på avstånd och eventuella linser. Kanske någon i belysningsforumet vet mer exakt.

Jag har faktiskt ingen aning om hur mycket ljus det blir i ett såpass litet kar, eller hur starkt 18W lysrör är jämfört med LED-belysningen.

Känner inte till just din art, men generallt är räkor allätare som ofta själva hittar matrester från fiskarnas utfodring (både fryst, pellets och flingor). Jag brukar t ex aldrig mata min putsarräka speciellt. Räkor kan även ta copepoder verkar det som, iaf försvann alla mina från rutorna efter att jag köpt pepparmintsräkor. Om du däremot bara har en enda clown som du dessutom matar sparsamt så skulle du kunna ge lite extra fiskmat till räkan, men du behöver nog inte lägga det nära grottan såvida du inte vill se när den äter dagtid. När ljuset är släckt brukar räkor vara ute och leta efter mat i hela karet, så finns det någon mat kommer de nog att hitta den. Ja det låter ju som om de har mat. Snäckor kan dö av alla möjliga anledningar, en del är känsliga för transport (ibland dör hälften man köpt), vissa arter är egentligen anpassade för kallare vatten men de brukar då åtminstone klara sig något år tror jag. Flera olika arter är alltid bra eftersom de kanske föredrar olika sorters alger. Eremiter gillar i sin tur andra alger (och rester från fiskarnas utfodring). Inga problem, det är bara roligt. :-)

Har du verkligen sett räkan välta snäckorna, den kanske är oskyldig? Mina snäckor tappar ibland fotfästet till helt på egen hand, sedan kan de bli liggande på rygg i sanden i flera timmar tills jag hjälpt dem till en sten, då sträcker de sig genast mot stenen. Kanske skalets form gör att vissa arter får svårt att vända sig på rätt köl på sandbotten, medan andra har motsvarande problem på stenunderlag. Eftersom räkan är nyinköpt kanske den är utsvulten. Isf kanske den bör få äta upp sig nån vecka, men sedan är det kanske bra att svälta den lite (förutsatt att den kan äta Aiptasia överhuvudtaget, och att det verkligen är Aiptasia du har).

Hur fungerar det att ha flera Halichoeres av samma art ihop, blir det något socialt samspel eller ignorerar de varandra? Stämmer det som jag läst att dessa gyltor behöver minst 5cm tjockt sandlager för att kunna gräva ner sig, och gäller det isf för hela sandbotten eller kan det fungera med lite högre i t ex ett hörn? Får mindre räkor (t ex anemonräkor) vara ifred?

Det finns även andra sorters gröna filmalger som är lätta att få bort, så det behöver inte vara Cyano enbart därför. Växer det inga alger på ovansidan av sanden?

Risken finns... I värsta fall skulle du kunna sätta dem i en perforerad plastkorg uppe vid ytan tills vidare, så inte räkan kommer åt dem.

Jag tycker mig se längsgående ränder på särskilt A, men kanske även (svagt) på E och (brutna) på F. Ditt exemplar kanske är lite blekt ett tag tills det hunnit bli hemmastatt, kanske det är därför ränderna inte syns. Men har den ätit en glasros kan den säkert ta fler, såvida den inte hittar något som smakar godare. Eventuellt kan de ge sig på koraller också om de är hungriga (om jag minns rätt?) så det är bäst att bevaka den.

Speciellt gröna kalkalger brukar sitta som berget, ännu hårdare än rosa. Cyano borde vara lätt att gnugga bort enbart med fingertoppen.

Sitter de fast hårt är det nog normala gröna och rosa kalkalger, men kanske ett lite konstigt ställe att växa på.