Christian J

Sedan jag skaffade gyltor håller sig till och med eremiterna gömda dagtid. Finns det några kräftdjur (räkor) som blir lämnade ifred av gyltorna? Putsarräkor, Stenopus, Rhyncocinetes (kamelräkor)?

Vill du bara ha ett exemplar så kanske Pictichromis porphyrea (även känd som Pseudochromis porphyreus), eller Pseudochromis fridmani. Arter ur dessa släkten kan vara aggressiva mot andra fiskar, men de du räknat upp har nog inte några problem med dem. Bortsett från temperamentet bör de vara tåliga.

Menar du en riktig hävert, som t ex i Tunzes Overflow Box (alltså inget borrat kar)? Då är det viktigt att flödet är starkt nog så att häverten inte bryts av småbubblor som fastnar överst i böjen. Tunze använder ett 25mm U-rör för själva häverten, med rekommenderat flöde 600-1200l/h. Man kan öka flödet till 1500l/h med ytterligare ett U-rör. Diametern på slangen därifrån ner till sumpen rekommenderas däremot vara 40mm.

Jag gissar på Ostracion meleagris? De verkar bara bli 25cm. Jag skulle nog ta risken (någon måste ju vara först), men kanske inte i ett kar med ovanligt dyra eller sällsynta fiskar? Här sägs det att de bara avger gift när de är stressade, inte när de dör: https://www.reef2reef.com/threads/does-anyone-keep-spotted-or-white-spotted-boxfish-ostracion-meleagris.941935/ Exemplar som kläckts och fötts upp i fångenskap verkar inte innehålla gift, men sådana fiskar säljs väl inte ännu: https://www.frankbaensch.com/marine-aquarium-fish-culture/my-research/spotted-boxfish-culture/ Fodret verkar vara ett problem om man inte har t ex levande maskar, så risken är att de inte lever så länge: https://marsh-reef.org/index.php?threads/blue-boxfish-not-eating.58501/

Jag vet inte exakt, men det är viktigt att ledningen till sumpen är överdimensionerad i förhållande till returpumpens kapacitet, så att inte den senare tömmer sumpen. 40mm (innerdimension) borde räcka med marginal, 25mm låter lite. Här är en artikelserie om sumpdesign, eventuellt har det tillkommit nya rön om hur man minimerar oväsen sedan den publicerades: http://reefkeeping.com/issues/2003-01/gt/ http://reefkeeping.com/issues/2003-04/gt/index.php http://reefkeeping.com/issues/2003-07/gt/index.php

Enda jag kan komma på är att mata räkorna mer. Kanske även placera rörmasken så de får svårt att nå öppningen?

Dessutom så vill man väl själv välja vilka djur man vill ha? Visserligen kan man behålla en del av dem och sälja resten, men att fånga in fisk igen är inte det lättaste. Jag skulle även fundera på ungefär vilka fiskar jag ville ha redan innan jag bestämde storleken på karet, detta eftersom små fiskar kan bli närmast osynliga i ett stort kar, medan en del stora eller rastlösa fiskar kanske tvärtom behöver en viss minimistorlek. Det finns även fiskar som inte passar ihop med vissa koraller, musslor, kräftdjur eller andra fiskar; och om man då ändå väljer att prioritera just dessa fiskar framför t ex SPS kanske man behöver liter annorlunda teknik till karet (t ex mer vattenrening och mindre belysning och kalkdosering).

Här är en intressant artikel om hur aggressionen hos Plectroglyphidon lacrymatus är något lägre runt öar där algerna är mindre näringsrika: https://www.newscientist.com/article/2353572-reef-fish-are-more-placid-around-islands-infested-with-invasive-rats/ Författarna till originalstudien vet inte om detta beror på genetiska skillnader mellan olika öar eller om enskilda individer kan förändra sitt beteende: "It is also possible that variation in aggression is a consequence of P. lacrymatus having evolved an inherently lower threshold for aggression in the absence of invasive rats. Aggression is heritable35, and the invasion status of the study islands has been consistent since the introduction of black rats in the 1700s36.The short larval duration of P. lacrymatus (~23 days)37 and the prevalence of self-recruitment among reef fish38 suggest it is plausible that P. lacrymatus individuals adjacent to islands with seabirds only recruit to islands with seabirds and vice-versa. Both the evolutionary history of the economics of territoriality and the behavioural history of individuals39 can have important consequences for the persistence of species11." https://www.nature.com/articles/s41559-022-01931-8 Teoretiskt kanske det skulle gå att dämpa frökenfiskars aggression i akvarier med extra näringsfattigt vatten, så att de tvingas äta mer alger istället för att slåss med andra fiskar? Frågan är hur stor den praktiska skillnaden är, den kanske är försumbar i akvarieförhållanden.

Vilka som ser bäst ut i just ert kar beror väl mycket på vilka andra fiskar ni redan har. Jag tycker alla fyra är fina, även om jag misstänker att Plectroglyphidon lacrymatus förlorar sina färger med stigande ålder. Serranus tortugarum verkar tålig och gå att hålla flera tillsammans. Från Atlanten tydligen. Släktet Halichoeres bör också vara tåliga och gå att hålla flera tillsammans av samma art (men bara en hane per art). Behöver tättslutande skyddsnät och lite sand att gräva ner sig i. Kan eventuellt få kräftdjur att gömma sig dagtid. Ostracion meleagris kan avge gift vid stress. Plectroglyphidon lacrymatus verkar vara en av de aggressivare frökenfiskarna, iaf som vuxen. https://www.savedra.com/2015/10/12/the-most-aggressive-fish-on-the-reef/

Här är några som sägs vara fredliga: https://reefbuilders.com/2014/10/10/reef-nuggets-1-damsels-disguise/ --notera särskilt den svartvitrandiga Chrysiptera tricincta som liknar ett par andra mycket aggressivare arter. Några till: http://www.reefkeeping.com/issues/2003-11/hcs3/ Jag har även sett grupper av den blågula Chrysiptera hemicyanea (tror jag) i offentliga akvarier. De bildade inte stim, men verkade fredliga mot varandra.

Förutom fluorescensen så väljs ju dessutom ovanligt färgstarka korallexemplar ut för export, sådana som man bara sällan ser i naturen. De naturligt färgstarka koraller man ser är väl främst t ex Dendronephthya. Varken kvicksilver eller metallhalogen innehåller väl tillräckligt mycket blått ljus för att det skulle ge någon större fluorescerande effekt tror jag (mängden vitt/gult överskuggar det blåa). Håller med om att det ser lite konstigt ut, samma med designerclownfiskar.

Samma här! Om jag minns rätt så är det väl främst blått (och synligt violett?) ljus som omvandlas av korallen till ljus av andra färger: https://reefbuilders.com/2015/04/30/coral-fluorescence-magical/ detta förekommer även i naturen, men är för svagt för att man ska kunna se det under normala ljusförhållanden. UVA-strålning kan inte ses med blotta ögat och var väl starkare i traditionella metallhalogenlampor än vanliga LED-akvariebelysningar? UVA kan användas av korallernas zooxantheller i fotosyntesen, men jag vet inte om det även kan orsaka fluorescens. UVB och UVC däremot är väl direkt skadligt för koraller, och absorberas av vattnet (metallhalogenlampor använder skyddsglas).

Det bör väl innebära att även ett underdimensionerat UVC som körs kontinuerligt kan göra åtminstone någon nytta, genom att minska koncentrationen av frisimmande parasiter. För en del fiskar kanske detta räcker, för andra inte... Vill man däremot helt utrota Cryptocaryon i ett system behövs nog starkare UVC, högt flöde genom UVC:t, samt kraftig vattenrörelse i själva karet (kanske både resonansvåg och gyreström i kombination). Om man då verkligen lyckas utrota alla parasiter (men hur vet man det?) efter ett par månader så borde man väl teoretiskt kunna stänga av UVC:t efteråt.

Det skulle kanske kunna vara en reaktion på kraftig vattenrörelse (eller starkt ljus?), men det är en ren gissning. Jmf t ex https://journals.plos.org/ploscompbiol/article?id=10.1371/journal.pcbi.1002849#pcbi-1002849-g001

Det behöver ju inte vara en permanent lösning... Fast hittills är väl akvariets elkostnader fortfarande uthärdliga jämfört med vad teknik och djur kostar i inköp. Jag tror inte temperaturen sjunker så mycket på bara några timmar, men det går ju att testa. Även i naturen kan temperaturen variera en hel del under dygnet pga skiftande tidvattenströmmar. Skummare är nog ofta så överdimensionerade idag att det inte skadar med ett par timmars avstängning, en del har väl rentav rapporterat ökad trivsel hos koraller av det om jag minns rätt? Däremot får man förstås hålla koll på näringsnivåerna, och har man trådalgsproblem kanske det inte är bra att stänga av skummaren.

Ha tänt på natten (eller släckt någon timme när priset är som högst) är nog ingen dum idé som nödlösning. Man skulle även kunna stänga av värmare, skummare och liknande när elpriset är som högst. Kanske värma karet lite extra på natten, och låta det klara sig på det under dagen? Hittills i december har det iofs inte varit så stor dygnsvariation i elpriset som tidigare, frågan är om det bara är tillfälligt.

Det beror nog mycket på inställningarna och maxeffekten. Jag har satt en billig effektmätare i vägguttaget så jag kan mäta exakt hur mycket hela karet förbrukar, men har inte orkat koppla in enstaka apparater ännu. Teoretiskt skulle mina två LED-lampor kunna dra 2x120Wx12h=2,88kWh per dygn (om man körde alla färger på max i 12 timmar, men det gör man ju aldrig). I verkligheten är det nog bara runt hälften så mycket. Min sump innehåller skummare, algreaktor och returpump, tillsammans verkar de (teoretiskt) dra runt 0,7-1kWh/dygn (värmaren i sumpen ej medräknad), men samtidigt värmer ju pumparna upp vattnet. Uppvärmningen på mitt 300l-kar verkar annars kosta ungefär 150kr per grad och månad (med 5kr/kWh elpris), så t ex 6 grader skulle kanske bli 900kr per månad. Med en rumstemperatur på 21-22 grader så skulle ytterligare 6 grader ge 27-28 i karet, vilket som sagt är lite onödigt. Var bara försiktig så inte den verkliga vattentemperaturen blir alldeles för låg, vanliga akvarietermometrar är inte särskilt exakta och kan visa för hög temperatur. Streampumpar bidrar också till att höja temperaturen, så om man t ex minskar på vattencirkulationen i karet för att spara ström så kanske temperaturen sänks i motsvarande grad (eller så förbrukar värmaren mer ström istället). Vanliga LED-lampor till hushållet drar inte mycket alls (till skillnad från gamla glöd- eller halogenlampor).

Nu förstår jag inte...

Det borde bli 130x24=3,12KWh per dygn, vilket med ett elpris på 7kr/kWh borde bli 3,12x30x7=655kr per månad. Jag får det till 130x0,4x14=728w per dygn, med elpriset ovan borde det bli 0,728x30x7=150kr per månad. Inte allför farligt, men många bäckar små... Jag får det till 130x0,2x10=260w per dygn, eller 0,26x30x7=55kr per månad. Jag provade att sänka värmaren en grad i mitt kar, men det minskade bara totalförbrukningen med 0,5kWh per dygn eller 105kr per månad. Men jag vet inte om förbrukningen ökar linjärt vid högre inställd temperatur.

Det låter inget vidare! Är det för hela bostaden? Som jämförelse drar mitt 300-literskar 90kWh per månad nu (jag har bara billiga mjukkoraller, så jag har tillfälligt sänkt belysningsstyrkan till 20%, och vattentemperaturen till ca 22-23 grader). Om bostaden är eluppvärmd är det kanske ingen mening med att snåla på akvariets belysning och uppvärmning, eftersom alltihop bidrar till bostadens uppvärmning i slutändan i alla fall? (Undantag kan förstås vara om man man t ex måste använda fläkt i akvarierummet pga fukt, så att mycket av värmen pumpas ut ur bostaden.)

Det kanske sparar en del om man stänger av alla vita, gröna och gula lysdioder, korallerna behöver ju inte just de våglängderna?

Jösses vad stort det har blivit, första gången jag åkte dit (1991) var det nästan bara runt Naama Bay det fanns någon bebyggelse. Själva byn Sharm El-Sheikh var en separat del då har jag för mig, det gick lokalbussar dit.

Det har du rätt i, jag tänkte mer på att t ex tvingas dela hytter, eller ransonering av sötvatten. Men jag har som sagt inte provat själv... Hur är det i Sharm el Sheikh nuförtiden (på land och i vattnet)? Jag har inte varit där sedan 1994. Ja höjdpunkten på många dyk är ju ofta på slutet, när man går upp till grundare vatten och allt plötsligt börjar bli mer färgrikt. Man kan förstås även dyka på grunt vatten, så man har kontroll över flytkraften.

Bläckfisken och Annularis har jag fortfarande kvar! Jag har inte dykt på 20 år nu, det kanske är på tiden igen? Då tyckte jag det funkade bäst att dyka ihop med fotografer, de hade inte så bråttom så man fick tid att studera olika smådjur. Liveaboard har jag aldrig provat, är nog lite för bekväm för det.

Det kanske går att använda vitt, mjölkfärgat eller frostat glas? Speciellt frostat glas kan vara lite skrovligt, fast då kommer nog smuts och kalkalger att fastna. Ett annat alternativ kan vara att silikonlimma fast skivor av kalkstenimitation på botten, t ex såna här: https://backtonature.se/en/products/types/riff eller https://backtonature.se/en/product/slimline-background-80a-white-limestone-3000152/ Risken är nog att den lossnar eller slits med tiden. Finns det vit silikon som inte innehåller antimögelmedel? Även om det finns är nog risken att den slits eller lossnar också. Blir det inte bara en spegeleffekt då, precis som med sidorutorna? Låter även svårt att göra rent med algskrapa.