Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 582
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    339

All aktivitet

  1. Om detta tvistar de lärde Den allmänna meningen är just det du skriver - att den samlar ihop gägg och näringsexporterar. Så kan det nog vara men för min del är en annan egenskap mycket viktigare. Näringsexporten kan man sköta med ett ordentligt filter typ sötvattensfilter (nu svär jag i kyrkan) som rengörs rätt så ofta - det tar även organiskt material som skummare inte tar. Ungefär som du beskriver det. Det som är viktigt för mig med en skummare är vad man brukar kalla avgasning. Den snabbar på jämnviktsinställningen mellan olika gaser i vatten och luft - främst ammoniak, syre och koldioxid. Man får ett stabilare akvarium vad gäller syrenivåer, pH och kväveföreningar. I ett välfungerande korallakvarie kan syrehalterna pga av fotosyntesen drivas upp ordentligt under dagen och på grund av syreförbrukning av allt levande - sjunka lågt under nattn. Under dagen tar den bort överflödigt syre och under natten för den till syre till karet. Under dagen förbrukar fotosyntesen koldioxid och pH i karet kan stiga ordentligt för att sedan sjunka ordentligt under natten när alla organismer producera koldioxid. Skummaren tillför koldioxid under dagen och bromsar därför pH uppgången - under natten bortför den koldioxid ur vattnet och bromsar pH sänkningen. För att förbättra effekten här används ofta uteluft eller koldioxidskrubber på ingående luft. Egentligen borde man inte använda det på dagen utan ta vara på inneluftens högre koldioxidhalt för att bromsa pH höjningar. Med högt pH följer en rel. hög andel ammoniak (från ammoniumet) - detta luftas effektivt ut och den sammanlagda kvävebelastningen minskar Jag har många gånger förespråkat skummarlösa system - det gör jag fortfarande men i mitt nya som kommer snart blir det en skummare (eller två) MVH Lasse
  2. Jag undrar varför det nästan alltid står på testkemikalier för professionellt användning - bör förvaras svalt och torrt (och i bland i kylskåp) om de är öppnade ? Tänk bara på att om de förvaras i kylskåp - bör de tas ut och få rumstemperatur innan användandet. MVH Lasse
  3. Du är en fragaholic Per Jag är mer Fishaholic. MVH Lasse
  4. Eftersom jag aldrig kört med kalkreaktor så har jag ingen egen erfarenhet av detta. Däremot har jag alltid haft din kalkreaktor med i tänkesättet när du pratat om din DSB:s stora denitrifieringsförmåga. För visst - i praktiken blir en kalkreaktor med tiden en utmärkt källa för denitrifikation även om den går på internt producerade snabba kolkällor. Vad jag förstår så har du också ökat ditt uttag från din kalkreaktor - du kanske skall pröva med en mycket låg snabb kolkälletillsats till inflödet i din kalkreaktor istället för att köpa en ytterligare teknisk manick? MVH Lasse
  5. Välkommen tillbaks MVH Lasse
  6. Hur har det gått med bädden nu efter 2,5 år? Frågar för det kommer ngt liknande i mitt nya kar. MVH Lasse
  7. En liten varning för er som ligger relativt högt i nitrat (50 ppm och över) Om ni startar upp med klassisk denitrifikation kan ni få ett stigande KH (höjd alkalinitet) - åtminstone så länge det finns ett överskott av nitrat i karet. Sen är de väldigt effektiva och inte så lättstyrda som Jonas säger. MVH Lasse
  8. Ja vet..... Lider med dig MVH Lasse
  9. @ormetDu skall lyssna på farsgubben. Jag har mätt upp skyhöga fosfor och ammoniumkvävevärden inne i en anaerob bioreaktor på ett av mina jobb. Jag vet andra som gjort samma saker nere i jauberbottnar som matats med extern kolkälla. Jag kan inte förklara detta i fina ordalag om hur det går till men i det fall jag följde under ca 10 år så hade vi värden på inkommande på totalfosfor ca 3-4 ppm, På utgående något ppm lägre. Mitt i bioreaktorn hade vi värden upp mot 2- 300 ppm totalfosfor. Under 10 år så tömdes denna reaktor aldrig på något slam. Rätt konstruerad så skulle det vara möjligt att suga ut den anrikade fosforn från systemet i en anaerob bioreaktor. Ett sätt att bygga den är att ha en vattenspalt under siporaxen. Om man tänker lite så är det inte så konstigt. Sätter du inte till någon extern kolkälla så måste ju kolet i den alstrade koldioxiden från den anaeroba nedbrytningen tas någonstans ifrån. Eftersom man vid det laget bara har en biomassa av bakterier så kommer det att bli fosfor och kväve över - som inte binds i ny biomassa (kolbrist). Detta fosfor och kväve binds fast i den anaeroba miljön - den blir en näringssänka helt enkelt. det här sker i sediment över hela värden. Märk nu att jag talar om fosfor och kväve (kvävet i form av ammonium). Det är en anaerob miljö vi är i - därför bildas ingen fosfat eller sker ingen nitrifiering. MVH Lasse
  10. Genial ide - men då skall den gå långsamt, långsamt MVH Lasse
  11. @petnymKanske inte än men senare är det väldigt klokt att sätta ett väl syresatt och luftat biofilter efter din reaktor. Detta för att förbränna bildat BOD MVH Lasse
  12. Nej men om reaktorn är rätt konstruerad så anrikas fosfat där och går att sugas ut MVH Lasse
  13. Nej - inte tror - vet är rätt ord här MVH Lasse
  14. Enkelt - du får en intern produktion av snabba kolkällor när du får filtret tillräckligt "skitigt". MVH Lasse
  15. Då skall du vänta några månader till innan nästa test. MVH Lasse
  16. Här har du hemligheten. Jag skulle testa om ett tag om du kan stänga av den externa kolkällan - bara låta flödet gå. Vad du än gör - rengör inte filtret. Med din låga belastning kan du köra under år utan att det blir fullt av biomassa. Det är inte bara nitrat som förbrukas - det mineraliseras en hel del. Om du har möjlighet - utan att röra bädden - suga ut lite provvatten långt ner i bädden och mäta fosfat där - så tror jag att du får en rejäl schooooock. MVH Lasse
  17. För att stå emot 19 000 ppm klorid behöver du så höga halter av nitrit att du knappast kommer upp dit. Normalt räcker ca 50 - 100 ppm klorid till att motstå 1 - 5 ppm nitrit. Det stämmer att vid en ofullständig denitrifikation kan nitrit bildas från nitrat. Vi ser det varenda gång när våra denitrifikationssystem kickar igång. 1 till 2 dagar med stigande nitrit. Tabellen talar sitt klara språk - glöm nitritförgiftning Skicka en länk - den tabellen kan vara bra att ha MVH Lasse
  18. Klassisk denitrifikation i siporaxen MVH Lasse
  19. Jag har denitrifikation i sötvatten utan tillförsel av extern organisk kolkälla - och en ordentlig sådan också. MVH Lasse
  20. Nitrit är INTE giftigt i saltvatten MVH Lasse
  21. Har du kört PMDD så har du nog lite kaliumnitrat liggande MVH Lasse
  22. Varför jag kom att tänka på nitrat är att du enligt egen uppgift satt till använd siporax - du kan ju ha infört lite mer denitrifikation. MVH Lasse
  23. Den som lever får se Och eftersom jag levt så länge så har jag faktiskt redan sett detta Men det kanske kan upprepas med tiden. Har du ändrat inställning Jonas? Saltet som är mest likt NSW är ju Aqua Forrest enligt den polska undersökningen av olika salt Du behöver inte svara Jonas - kunde inte bara låta bli Men för att fortsätta att vara tjatig - vill gärna veta vilka ämnen som ackumuleras vid normala vattenbyten om man använder kranvatten och hur? MVH Lasse Ps - kanske inte spot on men en intressant disk. under uppsegling http://www.reef2reef.com/threads/when-science-got-it-wrong.241928/
  24. Om det består några dagar till så skulle jag testa med lite nitrattillsats - gör det en vecka och se om det blir någon ändring. Sätt till ca 2-3 ppm per dag. får du inte positivt resultat så gör du bara några kraftigare vattenbyte. MVH Lasse
  25. Lossar den lätt? MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...