Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 583
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    339

All aktivitet

  1. @Izfisk Dina iakttagelser om svängande fosfatvärden är helt riktigt skulle jag tro. Detta beror på att den fosfor du får i vattenkolumnen (den du mäter som fosfat) mineraliseras till fosfat av bakterierna under hela dygnet i samma takt och i alla akvarier. Förbrukningen av fosfat sker dock till största delen under de ljusa timmarna på grund av fotosyntesen. Att du mäter fosfat på morgonen men inte på eftermiddagen beror då på att fotosyntesen förbrukar fosfat snabbare än att bakterierna mineraliserar bundet fosfor till fosfat. Jag vet att det här går lite stick i stäv med den allmänna uppfattningen om att dosera kolkälla eftersom mer bakterier som mineraliserar fosfor till fosfat skulle öka fosfaten i stället för att minska den (större bakteriepopulation sköter nedbrytningen som går snabbare). Det är bara en del som byggs upp i ny biomassa. Jag har inte något bra svar på den här frågan just nu men det som står i första stycket är helt i linje med accepterad vetenskap - Det gäller också ammonifieringen (organiskt kväve till ammonium/ammoniak) Som kuriosa - om du mäter med fotospektometer (Hanna eller bättre) och inte ser en skillnad mellan precis före du tänder och precis efter du släckt så är det intressant. Dessutom om du ser en sakta ökning under tid med de större hoppen mellan det du släckt till strax innan du tänder på morgonen efter så lönar det sig att tänka. Det finns då två huvudscenarier . Du har dålig fotosyntes eller det mest intressanta - du har något annat som begränsar fotosyntesen - och då är det mest troliga att du nollat nitraten. MVH Lasse
  2. Bägge är nog bra - Blennyn lite mer kubisk. I små kar har jag själv en förkärlek för mer kubiska skapelser - men det är en helt subjektiv bedömning baserad på vad jag tycker om eller inte tycker om. Funktionsmässigt - ingen skillnad skulle jag vilja säga MVH Lasse
  3. Jag har inte arbetat med apex men dock med GHL ProfiLux som jag anser är ett system som är väldigt bra. Jag jobbar med ett antal stora installationer och det finns få begränsningar. I en huvuddator har du 3 expansionsplatser. Väljer du en ex version så har du redox, pH, temp och ledningsförmåga som standard. Med hjälp av expansionsboxar kan du sedan bygga ut ytterligare. Den nya expansionsboxen har två utgångar där du kan välja på pH eller redox utgång för en digital tempgivare och en salinitetsmätare där du kan välja på sött eller salt vatten. Du har även där expansionsplatser - 4 st. I en installation jobbar jag med 8 pH mätare (som styr) och 3 tempprober, I ett annat är det 5 olika akvarier som styrs. I ett tredje har jag två syremätare med, i ett fjärde styrs pH och redox samt fodring i tre testbänkar och i ett femte innehåller just nu 4 redoxmätningar och 2 pH mätningar plus matningsstyrning till 20 bassänger. Det finns en SMS enhet med larm att koppla till systemen. Titta här https://www.aquariumcomputer.com/
  4. Går det bra för Lakers Krille -eftersom du vågar moppsa med värmlänningarna?
  5. Fungerar karet ser jag ingen anledning att byta sand MVH Lasse
  6. Returröret måste etdera mynna ut i vattenytan eller om det mynnar ut under så måste det dras över vattenytan eller precis i vattenytan med ett hål som sprutar vatten på ytan. Detta för att bryta häverten som du kan få vid ett pumpstopp MVH Lasse
  7. Nu skulle jag bara avvakta - kanske dra ner NoPox:en ytterligare MVH Lasse
  8. Eftersom någon sa att det var "hårt" vatten i Lund (hårt - mycket kalcium) kollade jag aldrig - ursäkta för det. Är det Bolmenvatten - så kör på bara. När det gäller Malmö så vet jag att det blev problem där för några år sedan då de kör från två vattenverk och de blandade ihop vattnet. Hur det ser ut nu vet jag inte. Coral pro eller vanligt "fisk" salt är nog en smakfråga - jag föredrar det som inte är boostade - för om jag vill boosta mitt salt så kan jag göra det själv och ha bättre styrning av det. MVH Lasse
  9. Ja oxydator har jag också kört i salt och det funkade då rätt bra. Vad gäller Cyano och heterotrofi så har jag letat rätt ordentligt utan att hitta något om det. De anses allmänt vara autotrofa. Dock har jag sett samband med organisk debris och cyano. Det kan finnas andra mekanismer som gör att cyano börjar just där. Däremot finns det purpurbakterier som i grunden är heterotrofa MVH Lasse
  10. Ha sönder blandaren är nog en myt men det som kan hända är att du trycker in kallvatten i ditt hus varmvattensystem. Brukar inte vara det mest populära bland grannarna och kan orsaka en viss ilska hos din hyresvärd som hittar felet efter veckor av felsökande. Jag vet - jag har felsökt i många timmar på grund av att någon kopplade blandaren mot en diskmaskin. Jag själv har Göteborgsvatten och har alltid kört med kranvatten men skulle faktiskt tänka både en och flera gånger innan jag körde med kranvatten i Lund. Detta på grund av det höga KH och kalciumvärdet. I alla fall så skulle jag nog försöka använda RO vatten till saltblandning men ta ersättningsvattnet direkt från kranen för att dra nytta av kalciumet och bikarbonat/karbonat i kranvattnet MVH Lasse
  11. Tack David - nu är allt kristallklart MVH Lasse
  12. Kolkälla och cyano. Normalt anses Cyanobakterier vara autotrofa - det vill säga använder oorganiskt kol. När jag har haft cyano-utbrott av mattbildande arter så har det alltid funnits organiskt material där mattorna börjar växa. Även om jag inte har belägg för det så skulle det inte förvåna mig om Cyanon också kan använda organiskt kol och på så sätt får bättre överlevnadsmöjligheter i en miljö där andra organismer som lever på ytor och som använder fotosyntes har svårt att hävda sig. En tillsats av organiskt kol skulle då ge dem en extra skjuts - En tanke bara MVH Lasse
  13. Du är uppmärksam Hagbard. Att ta ut den hade nog också varit min första åtgärd - speciellt när det är just de koraller som nämns här som far illa. Hade en fin Zoakolloni i mitt RSM när jag mot bättre vetande flyttade min Filfisk dit. - tja det tog några dagar innan det var en ren sten. Jag hade några storpolypiga koraller i stora karet som blev sämre och sämre. Detaljstuderade min dåvarande filfisk (hade varit i karet 3 år) och beslöt att ta bort den - inte för att jag såg några direkt attacker men korallerna reagerade när filfisken närmade sig. Efter det repade sig mina koraller. Jag är en stor vän av filfiskar men de kan hitta på saker så det sjunger om det. I mitt nästa kar så kommer åtminstone inte en läderjacka in. Vad använder du för tester till nitrat och fosfat? Du har antagligen ca 200 - 220 liter vatten i karet. Om du gör som Larry säger så har du halverat dina avfallsvärden. I detta läge skulle åtminstone jag göra på det sättet och kanske också förbereda inför åtminstone ett byte till - kanske fler. Men först - sätt filfisken i enskilt förvar MVH Lasse
  14. Det finns en hel del stenkoraller som inte använder fotosyntes. De växer mycket långsammare. MVH Lasse
  15. Hur försvinner de Jonas? MVH Lasse
  16. @ Stig. Det är mycket som är förbjudet i Sverige Stig - men som på något sätt går i stim inom akvariehobbyn. Att produkter utan innehållsdeklaration eller varningstexter säljs (och köps) förekommer inom väldigt få områden för övrigt. Inom denna hobby är det mer en regel än undantag att det saknas innehållsdeklaration och/eller varningstext. Från Ballings firma http://www.tropic-marin.com/riff/de-triple-buffer-en-triple-buffer-fr-triple-buffer/?lang=en MVH Lasse
  17. Tillsatsen av borat handlar nog om att man vill hålla pH uppe längre och på så sätt visa ett stabilt vatten. Tricket kom ju också till innan det blev möjligt med stenkoraller och då spelade det ju ingen roll. Jag ville ta upp det här eftersom man lätt blir lite lurad av alla ospecificerade preparat. Skall man hålla sitt pH uppe i sitt korallkar (om man har problem med det) så skal man nog lita till beprövade metoder såsom skumning med luft som gått genom en kalciumhydroxidbädd, kalkvatten, omvänt refugium och annat beprövat. MVH Lasse
  18. Även vid pH upp mot 9,5 är det ont om CO2 som löst gas (det du kallar CO2(aq)) så att det borde bli ett tillväxtstopp. Det är här de förmågor som du började denna tråd med kommer in - olika sätt att utnyttja bikarbonat som kolkälla. Man kan lätt anta att dessa förmågor hjälper dessa organismer i konkurrensen om tillgänglig solenergi, fosfor och kväve.- bland annat de organismer som Randy nämnde. Men pH:t fortsätter att öka upp mot 12 och det sker under så kort tid som mellan soluppgång och solnedgång. I ett kraftigt belyst växtakvarier kan också pH öka kraftigt men aldrig upp mot dessa siffror - tillväxten stoppas tidigare på grund av koldioxidbrist. De flesta akvarieväxter kan inte utnyttja bikarbonat. Varför du inte kommer över 8,3 ( om du inte häller i några kilo i en liter vatten) beror ju på att karbonatjonerna börjar dominera mer och mer - inget svårare än det. Har du sedan byggt upp en alkalinitet med bikarbonat eller karbonat direkt så får ju ingen koldioxidtillsättning i världen (varken via luft eller bubbling) ändra alkaliniteten. Ett exempel på karbonatupptag är nitrifikationen. Den påverkar alkaliniteten dels via den rena processen men även via upptag av karbonatjoner (som kolkälla) från vattnet. Och när alkaliniteten sjunker - så sjunker pH så sakteliga
  19. Peter Vad jag menar är att det förekommer preparat med förhöjda Bor/borat värden för att buffra vattnet. Det förkommer även salt med förhöjda värden av bor/borat. Med dessa produkter i vattnet så stämmer inte våra referensramar vad gäller ett avläst KH-värde. En del av karbonatalkaliniteten är ersatt på konstgjord väg av boralkalinitet. Använder man då Balling så sätter man till för lite bikarbonat i förhållande till calcium om man mäter och anpassar doserna till avläst KH-värde. Preparatet Stig nämnde var ett exempel och dessa preparat skall man vara försiktiga med MVH Lasse
  20. Bara för att förvirra ännu mer. Det svenska begreppet karbonathårdhet har inget med det vi akvarister kallar KH. Detta KH kommer från en tysk begreppsvärld och är ett rent alkalintetsvärde - det mäter alltså totala alkaliniteten. Det svenska begreppet karbonathårdhet (såsom det används i teknisk och kemisk litteratur) refererar till något helt annat. Det är den del av hårdheten som har sitt ursprung från upplösningen av kalksten. Detta då till skillnad från sån hårdhet som kom från kalcium och magnesiumsulfater . Varför det var viktigt (och kanske är) att särskilja denna hårdhet från totalhårdheten (som talar om mängden av i huvdsakligen kalcium och magnesium) var att det svenska begreppet karbonathårdhet var det som exempelvis kunde bilda pannsten genom att kalk återbildades. Var inte ursprunget kalciumkarbonat (eller magnesiumkarbonat) så kunde det helt enkelt inte bildas någon pannsten även om vattnet var hårt. MVH Lasse
  21. @Peter Tillsätts den (bor) dock extra för att buffra så påverkar det vår KH mätning. Den naturliga koncentrationen ligger redan i vår referensram om bra KH värde (tillräckligt med bikarbonat/karbonat) Ändras detta så stämmer inte vår referensram - ett KH som vi tror är bra medför i verkligheten mindre bikarbonat/karbonat än vad vi trodde på grund av ett större bor/borat innehåll. MVH Lasse
  22. Randy höjde med en viss mängd och baserade sina uppgifter från det. Jag har i saltvatten höjt KH med bikarbonat till 40 och pH (mätt med labmätare) låste in sig på 8,1 efter ett tag. Jag har ett KH på ca 24 i ett av mina odlingssystem och pH på ett väl luftat vatten ligger på 8,3. I det systemet har jag ca 300 kg fisk som producerar koldioxid. Åtminstone i ett utgångs-pH på över 8,3 är vi inte alls överens. Du har en pH höjning på grund av att OH frisläpps (enligt din husgud så är det just OH som släpps) - du har också en pH höjning på grund av att en del av de bikarbonatsjoner som tas bort ersätts av en karbonatjon som tar upp en vätejon för att bli en bikarbonatjon - fler ju högre pH:t är. pH:t i en algblomning i fritt hav kan uppgå till runt 12 - den pH-ökningen kan inte bara förklaras med upptaget av koldioxid - frågan är snarare att var fasen är den enstaka koldioxidmolekylen som finns vid dessa pH är någonstans. MVH Lasse
  23. Varför försvann trippelbufferten Stig och varför talar salttillverkare tyst om att borat används i överskott i vissa salt. Det är ju så att det vi kallar KH tester mäter just vattnets förmåga att tåla sura joner. Man droppar en syra tills färgomslag sker - eller som Jonas säger. Varför är det så viktigt för oss revakvarister att veta detta med KH. Jo det avgör ju hur vi ser förhållandet mellan kalcium och bikarbonat/karbonat - vi förutsätter i vår referensmodell att vi mäter just innehållet av bikarbonat/karbonat när vi mäter KH (alkaliniteten) . Om nu någon har plockat in en annan buffert (ett ämne som inte deltar i den viktiga kalkstenbildningen) så mäter vi ju helt fel. Vi har referensen att KH 7 - KH 8 medför en bra kalkbildning (baserat på naturligt saltvatten med naturliga halter av bor) men vart hamnar vi om en större del av buffringsförmågan kommer från ett annat ämne som inte deltar i kalkstensbildningen och som är tillsatt just för att motverka pH fall - och vi i verkligheten inte har ett balanserat bikarbonat/karbonatförhållande till vårt kalcium? Kan bara påminna att för 20 år sedan ansågs hårdkoraller mer eller mindre omöjliga att ha i akvarier. MVH Lasse
  24. Hur vet du att det nya visar rätt? (jag tror inte den visar fel - men frågan måste ställas rent metodiskt) Tyvärr jag läste fel - jag läste det som om din gamla test visade rätt vad gäller referensen. Då faller teorin om störjoner men lyfter frågan hur mycket man kan lita på testerna. MVH Lasse
  25. Det finns två scenarier. Ettdera visar testerna rätt - du har så låga värden - eller så har du en störjon i ditt vatten. Din referenstest visar att du vid rätt förhållanden har ett väl fungerande test. Jag skulle blanda ihop en 10 liters lösning av helt nytt vatten. Vänta en eller två dagar och sedan ta ett prov. Visar det rätt (något sånär) så tar du ett nytt prov i ditt akvarie. Får du samma låga värden då så tar du och blandar till en lösning med hälften nytt och hälften akvarievatten. Det nya provet skall då - om allt står rätt till - visa ett värde som skiljer sig med halva skillnaderna i de båda testerna (något sånär och om jag räknat rätt) har du störjon så brukar inte den störa proportionellt så du kan nog misstänka ett lågt värde kalcium i detta fall om du får ett sådant förhållande. Sedan vad det beror på - ja - jag skulle nog luta åt samma håll som PeterG MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...