Lasse

Exakt - man måste balansera tillförsel med tillväxt/utförsel. Man måste inse att många av de ämnen man vill ta bort för att koncentrationen är för höga samtidigt är livsavgörande för våra djur, inklusiva koraller. i början på ett akvarium så är inte tillväxten (sedd på hela biomassan av organismer) så stor och vi har ofta alltför mycket fisk i för liten volym vatten. Man kan välja två vägar här då - ettdera anpassar man inputen (mat) till tillväxt/utförsel eller också får man anpassa utförseln (och den bakteriella tillväxten) till den reella belastningen. För mig vore den ideella vägen att man bara hade ett litet antal små fisk till en början och att man anpassade fisklasten (läs tillförsel av mat) till tillväxten i akvariet. Men så blir det ju aldrig. Viktigt är dock att vara varse att systemen ändrar sig - ett gammalt, moget akvarium med många friska koraller under bra tillväxt behöver oftast inte vår "hjälp" att få ut näringsämnen - de tas upp av tillväxten. då kan plötsligen det ämne som man tidigare betraktade som avfall bli en viktig resurs och man får anpassa sin skötsel därefter och till och med tillsätta de onämbara ämnena. MVH Lasse

Nitraten behöver inte stiga för att du tillför aminosyror om de konsumeras direkt. Kvävet ligger i form av NH2 grupper (utom för prolin där det ligger som NH). Det hävdas att koralldjuret eller zooxanthellen kan tilgodogöra sig kvävet i aminosyrorna direkt - utan att gå över en bakteriell omvandling till fritt ammonium. Eftersom man i slemmet har en kraftig bakteriell verksamhet som troligtvis förstärks av vår kolkälla (den flytande) så kan man inte riktigt veta vad som händer och hur upptaget sker. Naturligt - ute i det fria vattnet - tror jag inte att aminosyror spelar någon som helst roll som kvävekälla för zooxanthellen av den enkla anledningen att jag inte tror att fria aminosyror är så frekvent förekommande i vattnet runt reven. En liten annan reflektion är att vad är egentligen aminosyror? Tja det kommer kanske som en överraskning men det är byggstenarna till våra proteiner - ni vet de där vi lägger ner så mycket pengar på att skumma bort Med några av UL teknikerna ingår ju en överdimensionering av proteinavskummaren. Men det viktigaste är att aminosyror innehåller ingen fosfor så om det Henrik och Robin skriver stämmer (vilket det nog gör rätt ofta) så förutsätter det att karet är endast kvävesvält och att det finns kvar låga mängder av fosfor i vattnet för zooxanthellerna att använda (om de finns kvar) - precis som det verkar i Claes fall. Ute i haven (observera nu menar jag fullt saltvatten - inte bräckvatten eller sötvatten) så är detta ofta fallet, fosfor finns i form av fosfat i mycket låga nivåer men kvävet kan vara helt obefintligt och vara den parameter som styr tillväxten helt. Claes tvekar på om man kan nolla fosfaten i ett hemakvarium - jag tror däremot att det kan vara möjligt. Det börjar bli koncensus bland akvarister att man kan lägga sig för lågt i kväve - vissa förespråkar nitrat och vissa förespråkar aminosyror till att rätta till missförhållandena. Jag försöker alltid att tänka i system - därför föredrar jag nitrat i vattnet eftersom nitraten även blir en liten garant för att det inte bildas svavelväte i burken. Under dessa förutsättningar - att man tillsätter någon form av kvävekälla så kan man nolla fosfaten anser jag även om man tillsätter foder varje dag - det är inte bara fosfor man tillsätter utan även kväve och kol men eftersom kvävet och kolet har luftfaser under normala förhållanden så försvinner det snabbare så kvoten blir skev för tillväxt. Här kommer då vår tillsättninga av organiskt kol och kväve in så att kvoten inte blir så skev - och då är det fullt möjligt att tillväxt av bakterier, alger inklusive zooxantheller och annat som använder oorgaisk näring mycket väl kan nolla fosforn. MVH Lasse

Det finns gott om koralldjur, även stenkoraller som inte använder fotosyntes. Men det har sagts att symbiosen är nödvändig för att tillväxttakten skall vara hög, framförallt för stenkoraller. Att kalcifiera i en omgivning som havet är väldigt energikrävande nämligen. Det finns även en annan intressant frågeställning när det gäller näringsvärden. Det är sannt att naturligt havsvatten innehåller väldigt låga koncentrationer av företrädesvis fosfor och kväve som oorganiska ämnen (fosfat, ammonium, nitrit och nitrat) men vad man ofta glömer är fluxen av näringsämnen som sköljer över ett rev. Strömmar och vågrörelser transporterar enorma mängder av dessa ämnen till korallerna på revet. Koncentrationerna är låga men hela tiden konstanta och den tillgängliga mängden är stor. Det kan liknas med de högindustriella jordbruksmetoder som nu börjar växa fram. Istället för att förse grödorna med en bank av näringsämnen på höst eller vår så förser man plantorna med näringsämnen kontinuerligt och i låga koncentrationer. Alla har väl köpt sallader och olika kryddor i krukor med lite rockwoll i väl? MVH Lasse

Det är inte den förklaringen jag hört om det bruna förut hos vissa koraller - där har tidigare sagts att den alg som är zooxanthellen är gul eller gulbrun ( de är dinoflagelater eller kiselalger, det finns olika typer). Det har vidare påståtts att det är tätheten av dem som döljer korallens "naturliga" underliggande färger. Förhöjda näringsvärden skall göra att koralldjuret väljer att öka antalet zooxantheller och därför ser brunare ut. Orsaken till att de ökar antalet zooxantheller när näring finns skall vara att korallen är opportunistisk och anpassar sitt näringsintag till det lämpligaste just i det tillfälle som är. Zooxanthellen är en alg och det pigment som är aktivt i fotosyntesen är den färg som algen har. Avsaknad av detta pigment innebär att algen inte kan använda fotosyntes. Jämför många av våra lövträd som tappar sin gröna färg på löven under hösten och löven blir röda och gula innan de faller av. Det gröna pigmentet är det som är aktivt i det mesta av fotosyntesen när det försvinner så syns andra pigment som iofs kan vara involverade i fotosyntesen men som inte är de livsavgörande pigmenten hos just dessa arter. Korallen bildar inga nya zooxantheller (alger) vad jag vet, den kan fånga upp zooxantheller, på ett eller annat sätt göra sig av med dem samt misstänker jag öka mängden zooxantheller genom zooxanthellens förmåga att föröka sig. Jag kanske är dum och saknar tillräcklig kunskap men jag får fortfarande inte ihop det logiskt. MVH Lasse

Håller med om att det kan vara svårt att veta om man verkligen får rätt kombination av spårämnen när man blandar salt från en hink eller påse som man använder som lager. Därför tycker jag att idéen med de sex makroämnena i en påse och alla mikroämnen i en annan påse faktiskt inte är så dumm. Jag är däremot väldigt frågande till blåfärgningen av mikroämnena. Annars så är väl de salter som baserar sig på naturligt havsvatten de som borde garantera en jämn fördelning av olika spårämnen. MVH Lasse

Det är något som inte är logiskt här. Det som brukar anges som förklaring till att stenkorallerna blir ljusare och får mer färger är att man minskar zooxantellerna - det är nämligen de som ger den bruna färgen är den vanligaste förklaringen. Någon metod för färgförstärkning går också tydligen ut på att ta bort även de sista resterna av zooxanteller. I det läget så är ju inte korallen något annat än bara ett koralldjur och har ingen fotosyntes alls. Hur zooxantellerna får sin näring är i detta läge ointressant eftersom det inte finns några zooxanteller. Våra stenkoraller blir helt enkelt mörkerkoraller och borde inte vara beroende av ljus alls. Det här stämmer ju inte i verkligheten - även ett akvarium med ultralåga näringsvärden är beroende av kraftigt ljus - jag kanske mer beroende än kar som inte kör UL Ettdera så måste förklaringen till den bruna färgen och dess försvinnande vara felaktig eller om den är rätt så finns det andra ljusdrivna processer (än fotosyntes) som hjälper till att ge just dessa stenkoraller den extra energi som behövs för att kunna kalcifiera (och därmed tillväxa) i den höga takt som många stenkoraller klarar av. Nu har jag sett en hel del rev på snorkeldjup och exempelvis acroporerna är ganska bruna överallt där jag varit eller också har de varit murrigt gröna. förstå mig rätt - jag vet inte vad som är rätt eller fel men jag tycker att det finns en mycket klar logisk kullerbyta i de mest vanliga förklaringsmodellerna om hur UL-kar fungerar. Samma gäller lite den disk som handlar om hur våra kolkällemetoder försörjer våra koraller med bakterieplankton. Jag får inte ihop det heller helt. Med de små doser vi använder (av flytande kolkälla) så är det väldigt lite bakterier i vattenkolumnen men vi gynnar de bakterier som är filmbyggande (alltså fastsittande). I någon annan av de trådar som varit uppe så fanns det en del forskning som visade att det var mycket möjligt att alla koraller "odlade" bakterier i sitt slem - slem som de senare helt enkelt åt upp. Detta öppnar ytterligar en möjlig förklaring till varför kolkällemetoder (flytande kolkälla) kan försörja korallerna med mat när det mesta av fotosyntesen slagits ut. vår tillsats av organiskt kol i vattnet gör att tillväxten av bakterier i slemmet blir högre. Men det ställer också då en fråga om metoder med fast kolkälla (biopellets) kommer att fungera på exakt samma sätt som de metoder där man använder flytande kolkälla. Att biopelletsen är kraftfulla i att (åtminstone i vissa fall) minska näringsvärdena det vet vi - men kan metoden också användas för att ge bakterierna i korallernas slem en kolkälla? Jag tror att Claes (medvetet eller inte vet jag inte) gör helt rätt i att kombinera flytande och fast kolkälla i sitt kar. Om "bakterie"slem teorin stämmer så ger de två olika metoderna olika effekter och fyller två olika uppgifter. Jag tycker att claes uppställning av sitt akvarium är mycket intressant och jag har vid ett flertal tillfällen påpekat att hans pH värden tyder på att han inte har någon fotosyntes att tala om. Det vore väldigt intressant att veta pH svängningarna under dygnet i andra UL kar - det skulle en del underlag om hur kraftig fotosyntesen är. MVH Lasse

Vart köper du selcoprodukterna Magnus? MVH Lasse

Kan du utveckla Janne? MVH Lasse

Nicola - du tänker rätt men det är viktigt att du fukttätar kring din kylare eftersom du har ganska känslig elektronik där. Du får nog bygga något stadigare. Bara frigolit kommer inte skydda från fukt är jag rädd. Du måste ha både ett luftintag och utblås i lådan. Viktigt är också att den inte står ute när det är risk för frost. MVH Lasse

Jag tycker det är utomordentligt viktig och bra att det finns personer som vågar göra olika experiment när det uppkommer problem - det för hobbyn frammåt. Att man sedan vågar publicera med och motgångar gör inte saken sämre. Däremot ser jag i tråd efter tråd att det finns en vilja att kasta sig från metod till metod även när det inte finns några problem. Det tycker jag däremot är mer tveksamt. Det skapar oftast fler problem än de som inte fanns Jag förstår också Claes frågsamheter till preparat där det inte finns angivet vad de innehåller. Jag vill också veta vad det är jag stoppar i min burk. Jag använder därför i stort sett bara preparat där det finns angivet innehåll. När det sen gäller eventuell spårämnesbrist så har vi inte en chans att ens med labutrustning mäta oss fram till vad det är som saknas. De tre stora kväve, fosfor och kalium (det sista anser jag vara speciellt viktigt om man kör någon zeolitbaserat system) kan vi få en uppfattning om det är brist eller inte. Alla andra är svåra att uppskatta. Det finns dock ett ämne som jag anser är viktigt men som många försöker nolla och det är kisel. Det är viktigt att veta att våra fosfatremovrar är nästan lika bra på att ta bort kisel som de är att ta bort fosfat (silikat är former av kisel). Jag tycker Claes experiment med asparaginsyra har gett många bra svar som ökat förståelsen för vad som händer i olika system. Så fortsätt så Claes. MVH Lasse

Jag förstår att du blev chockad och ledsen över att akvariet sprack men att ta hem diskus är väl att överreagera ...... MVH Lasse

Inga tipps på butiker men akvariet i Berlins Zoo och "hiss"akvariet i SAS/Radison hotellet får du inte missa MVH Lasse

Inte bara att tänka på med algbetande fiskar - jag är fullständigt övertygad om att jag skulle få en vajande algsoppa om alla mina lägre djur (eremiter, borrar, snäckor och annat) slogs ut av någon anledning. Dessa djur är en förutsättning för att mitt akvarium skall fungera som det gör nu. Nästan överallt där djuren av någon anledning inte kommer åt (eller har missat) så hittar jag ganska snabbt både det ena och det andra. Jag har en streamer monterad innuti en BTN modul (streamern blåser ut vatten från modulen). Vattnet in i modulen går genom en överrinning vid ytan. Bara för att inget skall ta sig in den vägen så har jag lagt en filtermadrass som täcker den öppna modulen ovanifrån. Vattnet ömsom står över, ömsom under madrassen. Här skapas en skyddad miljö för det mesta. Brukar ta ur filtret med jämna mellanrum och göra rent. Sedan något halvår tillbaka så behöver jag inte göra det så ofta för många eremiter har hittat detta dukade bord och sitter ofta där och smörjer kråset. MVH Lasse

Hur man än vänder sig så har man r-va bak som vi på slätta brukar säga Du har rapporterat bra tillväxt den senaste tiden sedan du upptäckte kvävesvälten. Dina makroalger har växt bra (fast det ser du inte eftersom någon brun sak betar kontinuerligt på dem), du har ökat koldoseringen (genom att ge mer yta att sitta på) - allt deta innebär att du har haft en ökad förbrukning i karet. Jag tror att du helt enkelt har nollat något annat ämne - vilket skall nog vara osagt eftersom det kan röra sig om något eller några mikroämnen. Du minskade på bakteriepopulationen till hälften ( jag förutsätter att du låg i ett läge där biopelletsens möjliga fästyta var 100 % utnyttjad) samt bytte in ca 30 % nytt vatten och får respons nästan omedelbart. För mig stärker denna omedelbara respons en teori som lutar åt att det varit brist på något ämne i karet. Jag har upplevt en stabilare miljö sedan jag började med daglig dosering av spårämnen och jag tror att en regelbunden dosering av spårämnen är ett bra hjälpmedel. Det jag använt innehåller även en kolkälla men det borde finnas något preparat på marknaden som bara innehåller spårämnen - om inte annat så kanske det kan vara bra att lösa upp ett "kloridfritt" salt och dosera med jämna mellanrum. Med "kloridfritt" salt menar jag den 4:de ingridiensen i Ballingssystemet. Det bästa med den här hobbyn är att det alltid lurar någon överraskning bakom hörnet - dessutom visar sig alltid denna överraskning sitt fula nylle när man får en självgod inställning att man behärskar allt Inte sagt att det är så här med dig Claes - jag pratar bara om egna erfarenheter MVH Lasse

Det stämmer som Mikoto säger att 14 watt HE sällan förekommer i akvariesammanhang men idag kan man få tag på bra rör även för denna wattstyrka. Här är ett rör med Kelvintal 8000 och här finns det berömda Osram 67 i 14 watt HE utförande. Om du kombinerar dessa rör (ex 1 skywhite och 2 st blå 67) så kommer du att få ett fint sken. MVH Lasse

För att en ozonreaktor skall ge det som den är märkt för krävs torr luft. I fuktig luft (som vi ofta har där vi har våra akvarium) så kan det bli så illa att reaktorn bara lämnar ca 40 % av vad den är uppmärkt för, dvs i ditt fall om det är fuktig luft så ger reaktorn med 1/4 rattutslag bara ca 5 mg/l istället för de väntade 12 mg/timme. Du bör åtminstone ligga på 10 mg/h och hundra liter vatten för att ozonet skall ge önskad verkan mot olika pricksjukdommar. MVH Lasse

Om knapparna kan jag inget säga - det är en koralltyp som tjurar ordentligt hemma hos mig också. Börjar misstänka att jag har något som äter vissa typer av knappar eftersom jag hade några röda vackra placerade i en avskärmad del i akvariet och de gick bra i ca 2 månader. Sedan flyttade jag ut dom i huvudakvariet och de försvann på 4 dagar... Däremot vad gäller stjärnpolyper som blir bruna har jag erfarenhet av och hur jag fick dem att återta sin gröna färg. Efter det jag börjat dosera Fauna Marines Ultra BAC så vände den delen och samtliga av mina gröna stjärpolyper är idag vackert gröna. Zeovit bör ha något liknande med spårämnen. Ultra BAC är bland annat rikt på kalium. MVH Lasse

Hur var dina värden när du inte körde med zeolit? Och hur såg dessa koraller ut då? MVH Lasse

Det fanns en handlare i Halmstadstrakten som envist hävdade att man skulle stötta upp glaset innanför aluminiumkanten. När detta var aktuellt för ca 20 år sedan så skedde en massa konstiga akvariehaverier med akvarium där bottenglaset stöttats upp på detta sätt. De här karen (med ram) byggs oftast (åtminstone då - för 20 år sedan) med bottenglaset som första ruta och alla andra rutor stående på denna - direkt i motsatts till moderna helglas där bottenglaset ligger innuti sidoglasen för att skydda kanterna på bottenglaset. Denna skillnad i byggsätt kan förklar varför man inte skall stötta upp bottenrutan extra i ramakvarier och varför detta ledde till konstigheter. Samma tillverkare hävdade att silikon tappar 10% av sin vidhäftning per år och därför så skulle allt falla isär efter tio år om man inte hade stag tvärs över i botten också. @ Nordin Skulle förvåna mig mycket om du inte hittar en sprickbildning som går ut till en kant eller till ett av dina borrade hål. Skulle du inte hitta det så ställs allt jag lärt mig om sprickor i glas på högkant. @ LN21 Tja då kan jag vara med men då funkar det enligt principen hängslen och svångrem MVH Lasse

Se det så här - varje kvist - mindre fosfor - mindre kväve - mindre av det mesta Lyft ur stenarna och skrubba om det funkar - till slut är det borta men jag skulle ju tro att exempelvis sjöborrar från släktena Diadema, Mespilia eller Tripneustes fixar detta. speciell det sistnämnda släktet. MVH Lasse

Själva mätaren fungerar givetvis för saltvatten. Sedan kan det finnas vissa mätmetoder som inte duger till saltvatten eftersom de störs av vanligt förekommande joner i saltvatten. Till exempel nitrattesten. detta är en fotospektrometer som kan ta många olika parametrar och sedan får man gå in i metodbeskrivningen för varje parameter och se vilka joner och ämnen som stör mätningarna och därifrån avgöra om det duger för saltvatten. du ser under Method vilken metod den aktuella mätningen använder. MVH Lasse

Nu får du förklara dig för nu måste jag ha missat något väsentligt vad gäller energilära. MVH Lasse

Sjöborrar brukar ta makroalger. Olika kirurger också, såsom Zebrasoma scopas. Sedan om det är en lämplig fisk som stor i ett RSM är en annan sak. MVH Lasse

Aldrig under mer än 40 år med akvarium (och då har jag sett åtskilliga spruckna glas både i akvarium och annars) har jag sett en spricka som inte börjat med någon brottanvisning i en kant eller via en "stjärna" (med "stjärna" menas en brottanvisning på ovan eller undersidan av ett glas, oftast orasakad av en fallande sten i ett akvarium) Sprickan måste börja någonstans. Det är ett ramakvarium som står på en vad jag ser heltäckande bänk. Du har inte haft frigolit eller liggunderlag under bottenglaset (men innanför ramen)? MVH Lasse

Förstår jag dig rätt med att sprickan inte går fram till någon kant (eller hål) någonstans utan börjar inne i glaset och slutar inne i glaset? Och du har ingen "stjärna" någonstans i bottenglaset? MVH Lasse