Lasse

Jodå man får lite överraskningar då och då. Till den fröken som liknar Amblyglyphidodon aureus som jag har så hoppas jag att den utvecklas till den fisk jag såg på revet utanför Bulon Lee för ett år sedan. det var då jag fick tanken på någon liten fröken som lever i grupp. Mina nu är bara några cm och jag tror inte de har den slutliga färgen. MVH Lasse Edit: Här är en bild med blålyse. Det är ca 80 watt blått som går på 22 %

Du bör i alla fall inte öka belastningen just nu. Vad hade du tänkt i korallväg och annat? MVH Lasse

Hej Nu har det gått lite över en månad närmare ca 5 veckor sedan jag var klar med min nya belysning. Jag är fortfarande väldigt nöjd med den och det ser helt klart ut som att den även duger för mina koraller - det växer en del. Framförallt så är jag nöjd med den ljusbild jag har och att den varierar under dagen. Just nu kör jag på fullt endast ca 4 timmar. Jag har försökt att fota av akvariet för att visa det vackra ljuset men det är omöjligt att ge det en rättvis bild på foto. Här kommer dock några foton från akvariet. Först en helhetsbild och en bild på vänstra sidan tagna idag. Det har hänt några lustiga saker i akvariet den senaste månaden. plötsligen har fisk som jag trott varit borta för evigt visat upp sig kortare eller längre stunder. Det började med att en Amblyeleotris yanoi som jag trodde var försvunnen sedan jul dök upp med sitt huvud under en sten för några veckor sedan. Jag såg den under ca 3 minuter sedan försvann den ner i någon gång igen. Detta innebar att jag spana mer och mer i mitt akvarium och plötsligen så simmar en liten Eviota bifasciata förbi - sist jag såg en sådan i mitt akvarium var för mer än ett halvår sedan! Akvariet är bara på ca 450 liter och hur många hemligheter kan det hålla tro? Nästa grej som hände var att den 30/4 så dök det upp en Stonogobiops yasha. Denna fisk hade jag köpt för att ersätta den förmodat förlorade Amblyeleotris yanoi efter jul. Sett i en månad och sedan borta. Nu såg jag den från en håla under en hel dag och kunde fota också! Igår såg jag en upp och ner goby i en grotta också - den har varit i karet under en månad ungefär - men det är en art som lever i skymundan så jag hade inte räknat med att den skulle vara "lättskådad". Jag är inte så förvånad över att räkgobierna dyker upp eftersom jag har minst 3 pistolräkor i karet (de avslöjar sig genom skalbömsningar plus långa känslospröt som dyker upp i någon håla) Det jag kommer att göra framåt är att ta bort min stora kirurg och kaninfisk så att jag bara har små arter i karet. Eftersom jag är löjligt förtjust i fiskar man inte ser så lätt får jag många kommentarer från min familj så jag måste ju ha en del fisk som syns. Eviota pellucida är en liten goby som faktiskt är framme ofta. Jag har 5-6 stycken som tittar fram med jämna mellanrum, några av dem vet jag alltid vart jag har. Jag har haft några Eviota arter och just denna verkar vara den som är bäst anpassad för akvarium. De har inte så lång biologisk ålder (några år) men är härliga fiskar. Andra mindre fiskar som syns hela tiden är mina Gobiodon histrio. De bor i lite olika koraller, oftast ensamma men det är två som verkar fördra varandra så jag hoppas det är ett par. En annan favorit är min sunburst anthias Serranocirrhitus latus. Jag har alltid gillat frökenfiskar men de brukar ju inte vara de snällaste precis så jag har letat länge tills jag fick tag på en som kallades staghorn damsel. Väl hemma med dem så upptäckte jag att det inte är denna Amblyglyphidodon curacaoutan troligtvis Amblyglyphidodon aureus eller något liknande. Trevliga och rätt snälla är de i alla fall. Som sagt innan så har mina koraller svarat rätt så bra till den nya belsyningen. Min gröna stjärnpolyp som inte vuxit speciellt mycket sedan jag startade akvariet har denna sista månad klart börjat att klättra upp på stenar och annat. Mina skivor verkar också trivas bättre, här är en. Lite nya koraller har det blivit och nu har jag börjat att skaffa lite hårdkoraller. Nytillskott är en Lobophyllia samnt en flakväxande typ montipora. Vi får se hur dessa kommer att utvecklas men hitills ser det bra ut. MVH Lasse

Se mitt redigerade inlägg ovan MVH Lasse

Redigerat inlägg pga av tankelapsus Är det inte så att chipet är på 3 watt och kör man det på 350 mA och en forward voltage på 3 V så ger det bara 1,05 watt. Då får man ut 139 Lumen per watt men så fort man börjar att ta ut chippets fulla effekt så ändras Lumen per watt såsom mano skriver. Vid 1000 mA så är forward voltage ungefär 3,3 V vilket ger 3,3 watt och totalt en lumen på 346 - vilket ger Manos 105 Lumen per watt - har jag fattat rätt nu? 10 wattarna ger 800 lumen vid en ström på 1000 mA vilket då ger 80 lumen per watt. Om man ersätter dessa med 3 stycken Cree som körs på 1000 mA så skulle det ge 9,9 watt och totalt ca 1040 lumen På LED group buy (som är den billigaste Cree leverantören) så kostar ett chip 5,12 dollar - 3 chip blir 15,36 dollar vilket ger en inköpskostnad på 1,47 cent per Lumen. Min 10 wattare ger 800 lumen på 10 watt ( 1000 mA) och kostade mig 10 dollar vilket då ger en kostnad på 1,24 cent per lumen. Alltså kan jag få mer lumen för mindre införskaffningskostnad (drawbacken är dock att jag får lite högre driftskostnad per lumen). Nu var inte mitt skäl att välja 10 wattare detta utan att få ett högre värde per yta (de är kompaktare än om man monterar 3 st cree tätt) MVH Lasse

har du skrivit fel nu Nixon? 350 mA är drivströmmen för 1 wattarna eller har de kommit med något supechip på en watt?MVH Lasse

Att Cree:n ger 139 lumen per watt är väl en sanning med modifikation Nixon. Är det inte så att de modeller som ger detta gör det på max strömstyrka medans Cree för hållbarhet rekommenderar en betydligt lägre strömstyrka för just dessa dioder? Jag har maxspects 30 wattare också men jag tycker (för ögat) att jag får bättre kräm med mina 10 wattare på 16 000 K (om jag kör tre). Jag vet inte märket på mina 10 wattare men det är troligt att det är semi som gjort dem. MVH Lasse

Då mindes jag fel då men intressant är ju ändå att det verkar som det finns någon typ av koncentrationskrav i alla fall. Antagonismen mellan kalium och magnesium är ju också intressant - skall försöka komma ihåg att fråga ut Claus om det när jag träffar honom härnäst. MVH Lasse

Vet du vad som är rekommenderad nivå på kalium i växtakvarium Peter? MVH Lasse

Det är 67 % nitrat i natriumnitrat och 61 % nitrat i kaliumnitrat. Jag brukar använda 40 gram (oavsett vilken förening eftersom det är inte så stor skillnad på nitratinnehållet mellan dem) till 460 gram vatten i en stammlösning. 1 ml av denna stamlösning ger då 0,5 ppm nitrat per 100 liter akvarievatten. Ungefär.... Använder du kaliumnitrat så får du ju också in lite extra kalium om du tillhör den skolan MVH Lasse

Jo jag har använt samma firmas 10 wattare (royal blue, vit 10 000 K och vit 16 000 K). Jag är mer än nöjd. Jag kör nu inte mina på mer än ca 8 watt dock. se min tråd här. Anledningen till att jag valde denna typ var att jag ville koncentrera mer effekt på liten yta. Då jag inte använt några linser så har det nog iofs inte blivit fallet men jag har nu ca 220 watt LED och jag tycker jag har en bättre effekt nu än med 300 watt MH. Och då kör jag full effekt bara under ca 3 timmar över hela akvariet. MVH Lasse

Alla ändringar skall ske långsamt - jag hade faktiskt börjat med 25 gram - men hade också bytt efter ca 4 dagar. MVH Lasse

Jag gjorde så här Det kallas recirkulation MVH Lasse

Kan vara en Lobophyllia corymbosa - jag har också varit där MVH Lasse

Det här var min ståndpunkt innan också men sen var det någon gammal växtakvarist (var det petnym tro) som rapporterade att man kunde få kaliumbrist i växtakvarium vid relativt höga nivåer (tror det rörde sig om 100 ppm) Detta skulle då tyda på att kalium uppträder lite annorlunda än de andra makroämnena - åtminstone i vatten. Det skulle kunna tyda på att det krävs någon form av koncentration för upptag. Jag är ute på tunn is och jag kan komma ihåg fel - men det finns många växtakvarister som konverterat som kan fylla i här. Rätta mig om jag har fel. Om vi går tillbaka till spårämnen och mikroämnen så om man jagar ämnen som kan ta slut så får man titta på ämnen som binds eller på annat sätt blir blockerat för upptag genom tillväxt. Järn och jod är ju klara kandidater men även andra metaller kan under vissa betingelser tas ut ut kretsloppet av fysiska eller kemiska processer. Men det viktigaste för att förstå vad som händer är att vi slutar att betrakta dessa system som ultralåga ur näringssynpunkt och i stället se dem som högproduktiva system med väldigt lite läckage av fria näringsämnen. MVH Lasse

Snäckor och sjöborrar käkar alger på rutor i viss utsträckning. En Salaris kan göra det också, men den är bäst på sten och inredning. eremiter är också bra för sand och övrig inredning. Och - vilket är viktigt - algätande djur (om de äter algerna) är inte belastande - tvärtom. MVH Lasse

Så länge vi arbetar med organismer som på ett eller annat sätt använder fotosyntes så behövs oorganiska näsalter, typ ortofosfat och ammonium/nitrit/nitrat annars finns ingen nytta av processen. Om vi driver ett fish only så kan man utan risk nolla alla näringsämnen för att slippa olika algbesvär men när man också har koraller som delvis använder fotosyntes så kan man inte nolla utan att det påverkar dessa - det är inte svårare än så. Sedan kan man ha för mycket av det goda och behöver minska mängden av olika orsaker, bland annat för att ortofosfat påverkar kalcifieringsprocessen negativt. I dessa lägen använder vi kemiska eller biologiska metoder. De biologiska metoder som man kan använda måste snabbt kunna bygga upp en biomassa som är lika stor/större än vad som krävs för att konsumera den dagliga tillsättning av näringsämne som vi gör genom att vi matar. här finns olika alternativ - grovt indelat på alger eller heterotrofa bakterier. Om vi skall använda alger för att minska närsalterna så behövs i de flesta fall separata refugium eller att man har många betare i akvariet. Många betare gör tyvärr ofta också så att de olika algerna inte kan bygga upp biomassan som behövs för en fullständig verkan. Heterotrofa bakterier däremot - de växer till snabbt, kort generationstid, asexuell förökning och bildar biofilmer. Då kan man ställa sig frågan - varför ställer sig inte systemet automatiskt in på maximal bakteriepopulation när det finns ett överskott av fosfor och kväve. För att förstå det så måste man veta att allt levande innehåller en ganska fix fördelning mellan olika ämnen - en fördelning som också finns i den mat vi lägger in. De viktigaste ämnena är kol, kväve och fosfor. Ser man till atom för atom så är förhållandet 106:16:1. Alltså - för varje fosforatom så finns det 16 atomer kväve och 106 atomer kol. Nåväl - vi stoppar in mat i akvariet med detta förhållandet - då måste ju vattnet till slut innehålla samma förhållande tycks det. Så är nu inte fallet beroende på de olika ämnenas livscykel. Om vi börjar med det organiska kolet så kommer mycket av detta direkt försvinna i form av oorganiskt koldioxid i samband med näringens förbränning i cellerena - det organiska kolet omvandlas till oorganisk koldioxid i mycket stor utsträckning. I våra saltvattenskar med mycket effektiv luftning med hjälp av skummare och annat så kommer vi att transportera ut mycket av det kolet ut i luften. Ser vi på kvävet så har det också sina luftfaser som innebär att kvave kommer att lämna vattnet i relativt stor utsträckning dels somm ammoniak (saltvatten har ett högt pH vilket innebär att av det ammonium som fiskar och andra levande organismer utsöndrar kommer att ligga som ammoniak - vid pH 8,3 så är det ca 15 % som kommer att vara ammoniak). Ammoniaken luftas bort effektivt av skummaren. Dessutom så kan kvävet lämna vattnet som nitrösa gaser eller kvävgas om det finns anaeroba zoner där denitrifikation förekommer. Det finns andra vägar för kvävet att lämna vattnet också - tveksamt dock om det förekommer i ett akvarium. Återstår fosforn - den kommer också att transformeras men eftersom att fosfor under naturliga förhållande inte har någon luftfas så blir fosforn kvar i akvariet. Den kan bland annat förekomma "bundet" som olika metallfosfater eller som ortofosfat löst i vattnet. I allmänhet så står "bundet" och "löst" i ett jämnviktsförhållande mellan varandra. Hur detta förhållande gestaltar sig är beroende på pH i vissa fall (läs kalciumfosfat). Men "the bottom line" är att det alltid finns ett givet förhållande som gör att om det lösta förbrukas så kommer det nytt "löst" från det "bundna". Fosfor som näringsämne blir alltså i stort sett kvar i akvariet medans kol och kväve försvinner ut ur systemet på grund av fysikaliska förhållanden. Den största förlusten är kolet - därför är det i stort sett alltid brist på organiskt kol i ett saltvattensakvarium. Förutom dessa tre huvudämnen så finns det ca 60 - 70 ämnen till som kan ta slut. Ett som ofta disk. är kalium men där är min åsikt att det i första hand rör system med zeolit inblandat eftersom zeolit har en dokumenterarad affinitet för att binda kalium. Det finns ytterligare en fundering om kalium men återkommer till denna senare. Nåväl - när vi sätter till organiskt kol så sätter vi alltså till det ämne som är tillväxtbegränsande för de heterotrofa bakterierna. Av någon anledning så verkar det som de annars "rov"ätande bakterierna kan ta upp kväve och fosfor från vattnet i oorganisk form - alltså på samma sätt som växter och alger men oorganiskt kol (karbonater) klarar de inte att ta upp. De heterotrofa bakterierna växer till framförallt som biofilm över hela akvariet (om flytande kolkälla används) enligt min mening. Vid normal dosering så anser jag att den "frilevande" bakteriepopulationen är väldigt liten. Hur sker då "exporten" av näringsämnen ut? - huvudförklaringen brukar vara att skummaren "skummar" ut bakterier och att korallerna fångar bakterieplankton med sina polyper. Jag tror personligen att det är bakteriefilmen som kommer överallt inklusive i korallernas slem som blir föda för andra organismer som ombersörjer näringsexporten. Den här metoden brukar kallas för "Ultralåga näringsvärden". Detta är tvetydigt för vad vi gör när vi tillsätter organiskt kol är att vi ökar produktionen så att alla näringsämnen används i en högre takt - det är i själva verket en högproducerande metod där bakterierna pga av sin snabbare tillväxt konkurrerrar om näringsämnen som vi sätter in i form av mat. Här vill jag ta upp kaliumet igen - pga av den höga produktion som blir resultat av tillsatsen av organiskt kol så kan det hända precis som med de andra 60 - 70 ämnena att det tar slut. När jag använder kolkälla så vill jag nog också använda tillsatser av spårämnen för att garantera att de inte försvinner in i bakteriemassan helt. När "överskottet" av näring försvunnit så kommer dilemmat att även korallernas zooxantheller som lever av fotosyntes behöver dessa näringsämnen. Man kan också tänka att ens korallbiomassa växit sig stor och som helet har fått ett större behov av närsalter. Att hålla kvar samma biomassa bakterier i det läget är nog ganska kontraproduktivt eftersom bakterierna är konkurrenskraftigare än korallerna. Men vi kan styra den bakteriella biomassan genom att minska tillsatserna av organiskt kol - ettdera genom att minska mängden flytande kolkälla eller att minska tillgänglig yta för tillväxt hos biopelletsen (minska mängden). Att styra det här är svårt eftersom man inte kan lita på flera av de testmetoder som används. Efter det koltet är begränsande så är det mest troliga att kvävet blir begränsande som det helt tydligt blitt i olika kar, exempelvis Claes kar. Sammanfattningsvis så är min ståndpunkt att de olika typerna av att öka det organiska kolet är mycket kraftfulla metoder som kan orsaka att de olika närsalterna inte blir tillgängliga för korallernas fotosyntes (läs zooxanthellernas) och medför problem för korallerna. MVH Lasse

Den nitriten behöver du inte vara så rädd för - det enda är att den kan störa din nitratmätning (du får ett för högt värde) MVH Lasse

Snyggt kar Stefan! MVH Lasse

Du kommer kunna ha en viss verkan på dem om du gör så att du skakar ut all bakteriefilm i en hink varje dag. All det mulm du får ut är näring som är upptaget från ditt vatten - men du måste rengöra varje dag minst. MVH Lasse

Jag kör inte med biopellets men i mitt stora akvarium har jag precis samma problem som du med den typ av euphylia du beskriver medans den långpolypiga som påminner om en anemon växer som ogräs. Stenkoraller går för närvarande väldigt bra i det karet så det är inte detta som är problemet. Jag har flyttat över en del mindre euphylia till mitt andra kar och då kommer polyperna ut snabbt. Mina började att krångla plötsligen i höstas. MVH Lasse

Gå till inlägg 1 i denna tråd så får du svar. MVH Lasse

Bakterier MVH Lasse

Samma metod Det är inte bara nitrit som kan spöka som jag skrev - fria järnjoner och hög alkalinitet kan också ställa till det. Det jag skrev gäller för nitrattester baserade på en reduktion med hjälp av kadmium. Det påstås vagt att akvarietester använder zink som reduceringsmetall och då kan det även finnas annat som stör. Att nitrit stör salifers test vet jag efter egna försök - men som sagt var även annat kan ge samma resultat. eftersom klorider över 100 ppm stör provet negativt så måste färgskalan vara anpassad efter en viss salthalt (läs kloridkoncentration) för att ge acceptabelt resultat. Ligger du under den salthalten (som inte uppges) så får du för högt resultat. Sammantaget är det mer som kan gå fel än vad det är som kan gå rätt. MVH Lasse

1 ppb = 1 part per billion (1 miljardel alltså på svenska) 1 ppm = 1 part per million (1 miljondel alltså) Detta innebär att om man vill konvertera 1 ppm till ppb så skall man multiplicera med 1000 = 1ppm = 1000 ppb och 1 ppb = 0,001 ppm. 1 ppm brukar vi slarvigt översätta som 1 mg/l - det är inte riktigt exakt men för våra behov som akvarister funkar det. Sen till nästa - koncentrationen uttryckt som fosfatfosfor (PO4-P) eller fosfat (PO4). Där gäller att om man har koncentrationen i PO4-P (fosfatfosfor) så skall man multiplicera med ungefär 3,06 för att få koncentrationen i PO4 (fosfat). Och har man koncentrationen i PO4 så dividerar man med 3,06 för att få den i PO4-P. MVH Lasse