Lasse

Har köpt drivers som tydligen inte dimmar på det sedvanliga sättet men genom att minska mA talet fråm 900 till 5 mA. Dessutom 0-10 V. Skall se hur det fungerar för 1-10 styrning och om jag får en mjukare nedgång då. Iofs kommer det ju bryta vid 1 V vad det nu kan betyda i mA. Blir intressant och se i alla fall. MVH Lasse

Kadmium är en av de metaller som iofs tas upp men som inte ingår i någon som helst metabolism (i alla fall ansåg man det för ca 20 år sedan - om det kommit någon ny forskning som visar på en biologisk betydelse av kadminum så får du rätta mig Claes). Jag känner inte till i vilken form Kadmium finns i vattenkolumnen - om den ackumuleras där eller binds i inredningen. När det gäller kvicksilver så är inte metalliskt kvicksilver speciellt giftigt eller farligt för varken oss eller fisk men däremot rena dundergiftet för de flesta bakterier. Många syrekrävande bakterier har därför utvecklat en förmåga att avgifta den för dem farliga kvicksilvervarianten och det gör de genom att koppla en metylgrupp till kvicksilvret och vi får metylkvicksilver som är ett farligt ämne som koncentreras i näringskedjan. Vi som varit med ett tag kommer fortfarande ihåg boken Tyst Vår av Rachel Carson som kom ut 1962 och som var startpunkten för all modernt miljötänkande. Jag känner faktiskt inte heller till att kvicksilver (i någon form) ingår i cellernas metabolism - rätta mig om jag har fel. Till frågan om koppar, det är helt riktigt att kopparjonerna är inte fria så speciellt länge i vattenkolumnen. Men att den huvudsakliga "patwayen" (hittar inget bra svenskt ord där) är upptag av biologiskt material håller jag inte med om. Om man medicinerar med kopparhaltig medicin och mäter kopparnivåerna i vattnet (fritt koppar) så ser man att om man har sand eller inredning med levande sten i akvariet så försvinner kopparen väldigt snabbt medans om man har ett rent glaskar så hålls kopparnivåerna ganska höga en betydligt längre tid. Jag kan inte tyda det till något annat än att kopparen fångas effektiv upp av kalksand eller LS. Den binds i någon form där. Med tiden kommer alltså i alla fall denna metall ackumuleras i inredningen. När det gäller kemiska bindningar och vatten så finns det alltid en löslighetskonstant inblandad och den bestäms av koncentrationen dels som bunden dels som löst. En viss återlösning - större med längre tid (och därmed ökad konc bundet) kan inte uteslutas. För mig känns det inte helt främmande att ur säkerhetssyfte byta vatten regelbundet. Till andra ackumulerande ämnen som man får ner halterna av med vattenbyte är olika former av de ämnen som gulfärgar vattnet, organiska syror, humus och annat organiskt material. Den biologiska betydelsen av dessa ämnen är inte helt kända, i alla fall inte av mig. Vad både Claes och Patrik hela tiden upprepar som ett axiom är att den bakteriemassa som den organiska koldoseringen skappar ständigt skummas ut. Jag är inte så säker på detta. Det skulle vara så om det var så att bakteriepoppulationen i vattenmassan var den största delen av bakteriepopulationen men så tror jag definitivt inte det är, speciellt om man kör en liten dos av ozon för att få klart vatten. Den största delen av den bakteriemassa man skapar med den organiska koltillförseln hamnar på fasta underlag och kommer inte in i skummaren. Ett undantag kan finnas och det är om man har en biopelletsreaktor var utlopp är direkt före skummarintaget och där lösgjord biofilm lyfts direkt ut. Ett mekanisk biofilter som rengörs varje dag skulle iofs vara lika effektivt. Vid vanlig, flytande koldosering (vodka och annat) så betvivlar jag väldigt starkt att den bakteriella biomassan som bildas överhuvudtaget i någon större utsträckning kommer in i skummaren. Nedan en bild på min skummarkopp, tagen just nu. Här syns tydligt var bakterietillväxten är som störst, i stigarröret precis innan vattnet går in koppen. Det är en ca 2 mm tjock biofilm. Det är troligtvis biofilm som vuxit där och som tar sin näring från vattnet som går över i koppen! I koppen finns mycket tillväxt och många flagor av bakteriefilm men min bedömning är att det är inte bakterier som är uppfångade från vattenkolumnen utan är till största delen bakterier som tillvuxit i det näringsrika (proteiner) vattnet i skummarkoppen. Vad som tyder på det är att det understa delen av vattnet i koppen är syrefritt - se de svarta beläggningarna på denna bild (luktar också ruttna ägg). Denna disk om verkligen skummaren skummar ut de bakterier som bildas vid organisk koldosering eller inte kanske vi skall ta i en annan tråd iofs. För min del om jag verkligen vill näringsexportera vid tillsättning av flytande organiskt kol så skulle jag använda ett skumgummifilter där bakterierna fick växa till och binda näringsämnen samnt att rengöra detta varje eller varannan dag. Då fick jag verkligen ut näringsämnena och övriga bioackumulerande ämnen och fick tillbaka det "renade" vattnet i akvariet. De flesta som ser skit i sina filter tror att det är "skit" från fiskar och annat material men det man ser (och även ser som "skit" i sanden när man rör om i den är bakteriemassa och inget annat. Bakteriemassa som växit till där på näringen i vattnet eller den näring som finns i material som nyss dött. MVH Lasse

Har du fått dimningen att funka Manne? MVH Lasse

Graferna visar hur de ämnen som vi kan mäta med våra testmetoder varierar under tid med hänsyn till reell belastning (input - upptag/omvandling) och vattenbyte (output). Med samma advokatyr som Patrik använder skulle man ju också kunna helt utdömma våra olika mätmetoder eftersom de bara tar hänsyn till halterna "lösta" i vattenkolumnen. Ja ser det som ett utmärkt hjälpmedel och som Claes säger - ett utmärkt beslutsunderlag helt enkelt. Ett statiskt hjälmedel men som givetvis inte tar hänsyn till hela sanningen och inte visar strömningarna av olika ämnen i systemet. Det är vad Jani har sagt vad det är. En sak som jag inte tänkte på (Tack Claes) är ju också att de kan användas som ett hjälpmedel för de som kör Balling att motverka den så kallade "jonobalansen" som av vissa anses vara ett stort problem med Balling. Kanske ett enkelt Exelprogram skulle vara modellen för att utröna olika Steady state kurvor för olika input, output och förbrukningar. MVH Lasse

87 st MVH Lasse

Ja det är svårt det här. Vi kan faktiskt ha rätt bägge två även om vi kommer med motsatta råd. Det beror på vad som är begränsande. Jag tänker lite som så att om dessa alger inte är fosfatbegränsade på grund av att de kan gå ner och hämnta fosfat från botten, fosfat som frisläpps på grund av att de anaeroba bakterierna där nere inte har något nitrat för cellandningen utan måste använda sulfat för detta så skulle en nitrattillsats innebära att inget svavelväte (och ingen fosfor frisläpps i sanden) I sötvatten har det indikerats att ca 2 ppm nitrat hindrar denna fosforfrisläppning. Men det är nog klokt att ta bor FM min samtidigt. Jag tror att du också skulle kunna få resultat genom att ta bort kvävet helt från vattenkolumnen men vi arbetar lite i olika nivåer på vårt tänkande just nu . Jag föreslog den utvägen för jag ville prova denna teori som jag slog fram i inlägg 19MVH Lasse

Är inte 100 på att det är så men jag tror att det är växlande reläer på de båda utgångarna, dvs är du under börvärdet så är kontakten för värme tillslagen och är du över börvärdet (och hysteris) så är den bruten och kontakten för kylning dragen. om inte så är fallet så måste den programeras för om den skall kyla eller värme. har inget minne av sådana parametrar på termostater som ser liknande ut. Det behövs i så fall bara en om det skall funka. Det var heller ingen förmögenhet det är frågan om. Frågan om att bryta fasen är inte så svår. Koppla två skarvsladdar till de båda reläkontakterna. Den till värmaren kontrollerar du med spänningsprovarn att den bryter fasen och stoppar sedan in kontakten till värmaren där. Bryter den inte fasen så väbnder du bara kontakten från termostaten i väggkontakten. Märk så vet du hur du skall stoppa in den senare. I den till fläkten så stoppar du in ditt 12 volts nätagg där och drar vidare till fläktarna. Du får göra det Marko sa om du besitter nödvändig kunskap. Vad som är nödvändig kunskap är inte så väl definerat - men man kan väl säga om det händer en olycka på grund av att du kopplat fel så hade du inte nödvändig kunskap MVH Lasse

Ja 0,5 ppm per hundra liter och ml. 4 ml i 100 liter ger 2 ppm och 4 ml i 200 liter ger 1 ppm ungefär MVH Lasse

Jo det receptet ger ca 0,5 ppm på 100 liter per ml doserad. Ungefär mellan tummen och pekfingret. MVH Lasse

Det är en standard tempkontroller som sitter i många kyl och frysar för storkök. Är beprövad och funkar bra. MVH Lasse

Vågar jag föreslå att du går in med 1 till 2 ppm nitrat om dagen under en vecka? nu har du iofs en kvävekälla med FM min men ändå känns det som något att pröva. Gör det i så fall efter du testat de du redan beslutat om. MVH Lasse

Jag kanske skall varna lite för att använda UVA för mycket. Vi vet lite för lite om 1) är det verkligen någon nytta med dessa våglängder. 2) Vi vet att de kan skada och att många koraller bygger upp skydd mot UVA. 3) Om de är till nytta så vet vi inte vid vilken intensitet som nyttan går över till skada. Om jag personligen skulle experimentera med detta (och det kommer med tiden ) så skulle jag i så fall se till att få med dioder med lite varierande våglängder i detta område och konfigurera så att jag skulle kunna välja hur många som lyser ganska fritt. Jag skulle alltså ta både med 400, 410 och 420 nm. Men framförallt tror jag (för tillväxt) på royal blue, dvs kring 445 nm. Jag skulle också satsa på vita LED. De vita LED:n är i grunden blåa men det vita skenet åstadkoms med hjälp av ett färgpulver innuti LED:n. detta innebär att de vita ofta har en kraftig topp i det blåa området men det uppvägs av en något så när analog kurva av andra, längre våglängder. MVH Lasse

Stig har en poäng där, skall man ha aktiva simmare så är det ett långsträckt kar som gäller men personligen tycker jag att de kubiska akvarierna ger det bästa intrycket om man vill ha mycket koraller. Mitt RSM är på ungefär 110 liter i visningsdelen och skulle man jämföra det intrycket man får av mitt RSM med ett intryck man får från ett normalt 100 liters akvarium så ser RSM mycket större ut än vad det är. Man kan variera biotopen bättre också i ett långsmalt kar. Nu fick du ingen hjälp va? Sätt dig och fundera ut vad du vill ha ut av karet - sedan kan du nog bestämma dig för hur det skall se ut. Välkommen föresten Wille till den riktiga akvaristiken MVH Lasse

Nitrat kan du inte mäta med Hannas mätare i saltvatten. Man kan aldrig lita på nitrattesterna i saltvatten - det kan visa att det finns nitrat men när man sätter till nitrat så får man tydliga indikationer på att just nitraten varit tillväxtbegränsande (korallerna ökar tillväxten och fosfaten sjunker). Du nämnde en annan sak som jag iofs visste om men som inte fastnat i dessa tankegångar men nu slog synapsen ihop. Att kiselagerna synbart tunnar ut under natten beror troligtvis på att de rör sig neråt i sanden - inte att biomassan minskar. Under denna resa är det inte otänkbart att de i de lite surare och kanske svavelväterika nedre lagren av sanden kan absorbera fosfat som de sedan använder uppe på ytan vid belysning. Det är nu allmänt accepterat att plaktoniska cyanobakterier kan göra just detta bland annat i Östersjön. De går under natten ner i de syrefria bottenområdena som vid nitratbrist innehåller svavelväte. svavelvätet frisläpper fosfat och cyanobakterierna bunkrar upp detta som sedan används dagen därpå när de migrerar upp till de solbelysta övre vattenlagren. Observera - bara en teori. MVH Lasse

Om vi börjar med det som kallas actinic så rör det sig om våglängder kring 420 nm, dvs i UVA-området. Det är också som vattnets absorbans ändras så kring denna våglängd så tränger fotonerna som djupas - kortare våglängder kommer inte lika djupt om jag mins rätt. Det har länge hävdats att koraller kan använda just dessa våglängder i sin fotosyntes, exempelvis i Fosså-Nilsen Korallrevsakvariet 1-4. Bevisligen så måste de koraller som lever i djup under 3-5 meter kunna använda det ljus som tränger ner där i fotosyntetiskt syfte. Här nere så är det en stor övervikt för de blåa våglängderna så därför är min slutasts att använda blått ljus inte bara är en estetisk fråga. Fotosyntes är kvantifierad vilket innebär oavsett vilken våglängd som är aktuell så är det just den våglängden som motsvarar kvantat hos det aktuella pigmentet som är intressant. Använder man ett blått ljusrör exempelvis Osram 67 så får man med de flesta blåa våglängderna inom det intressanta området och behöver inte bekymra sig så mycket om vilken våglängd (läs energikvanta) som just det aktuella proteinet (pigmentet) behöver. Använder man LED så är problematiken lite annorlunda. LED är också kvantifierad och de rent blåa LED:n har en våglängd som svänger med plus minus ca 20 nm. Här kan det spela en stor roll vilken typ av LED (blå färg) man väljer. Erfarenhetsmässigt så har det visat sig att de LED som kallas royal blue och har sin peak på 445 till 450 nm verkar fungera bättre i korallsammanhang än den normala blå som har sin peak vid 460 nm. Sedan kommer det till saker som vi inte vet något om än, det kan finnas "hjälp"pigment som omvandlar vissa våglängder till de aktuella och flourescens är så väldigt vanlig bland koraller så den måste ha någon typ av biologisk funktion tycker jag, exempelvis att använda den extraenergi som kommer ut av flouresensen till något för koralldjuret viktigt ändamål. Vad UVA har för betydelse för korallerna (alltså kring 420 nm) är det nog ingen som vet men jag själv kan inte glömma den betydelse som UVA har för reptilers kalcifieringsprocess. Men det är en ren spekulation. MVH Lasse

VSB MVH Lasse

@ Stig såg du mitt inlägg 14. Hur var det med detta - mins jag fel? @ Claes Det verkar som han antyder att tidiga insatser är viktiga och det tror jag absolut på. Detta på grund av att det är lättare att slå ut något biologiskt i etableringafasen än när det uppnåt en hög biomassa, speciellt med organismer som förökar sig snabbt. MVH Lasse

Kom igen alla slöfockar - över 100 måste vi väl kunna bli igen! MVH Lasse

Hur många stödmedlemmar nu Capote? MVH Lasse

Tja det är som du säger nog först om yta men jag har för mig att Stig skrev någon gång att han doserade kväve med utgångspunkt från om han hade en brun eller grön hinna på glaset. Rätta mig om jag har fel Stig. Detta kan ju tyda på en viss form av näringsbegränsning på kvävesidan. Just nu i mitt stora där jag kör begränsningar har jag en grön hinna efter ca 4-6 dagar på glasen - i RSM:et där det inte finns några metoder överhuvud taget går det 14 dagar mellan skrapningarna.Sen är det helt riktigt att jag har många betare i karet - så många och olika jag bara kan hitta Det går nog 20 sjöborrar i det stora numera MVH Lasse

Det där tyder ju på att du har någon giftverkan från medlen och att de är artspecifika. MVH Lasse

Håller med dig om att det enskilda karet skall vara avgörande för hur man gör men Janis grafer visar just att man kanske just måste anpassa sina vattenbyten till hur man sköter akvariet, dvs i första han hur mycket man matar. @ Patrikss. Det är kanske så att mitt huvud inte funkar som andras men jag har inga problem med att förstå vad jag skrivit. Det rödfärgade "inte" syftar på det blåfärgade "vattenbyten". Det vill säga att för de ämnen som är skadliga i låga nivåer men där man tillsätter höga nivåer så får man räkna fram hur mycket vatten som måste bytas per vecka för att hålla ofarliga "steady state" nivåer. Det säger sig självt att hamnar man på vattenbyten i stora kar på låt oss säga 75 % i veckan så är det orealistiskt och man får hitta andra vägar just för att begränsa dessa ämnen också.. @ virse - Du har nog inte räknat fel men du får mer svajiga värden då. Dessutom kan du nog räkna med att att gifter som terpener inte skummas ut. Ingen erfarenhet tyder på detta i alla fall. @ Mr B. Jag tror inte att man kan tala om bättre eller sämre men själv föredrar jag att göra ett 10 % vattenbyte varje vecka (när jag orkar och kommer ihåg), dvs ca 40 liter vatten (två 20 liters hinkar) i mitt stora där jag har lite teknik (Ozon exempelvis för att hålla nere giftverka från korallerna) och 20 till 40 liter i mitt RSM (mellan ca 15 och 35 %) där jag inte tillsätter något just nu. Sedan får erkännas att jag inte alltid följer detta men av erfarenhet vet jag att karen fungerar bäst när jag har ork och tid att göra så här. De gånger jag har haft obalans så har jag gjort dagliga vattenbyten under någon vecka. MVH Lasse

Det verkar som vi åtminstone är två som har bra smak här på SG MVH Lasse

Har samma erfarenhet med alla fläktar jag provat. MVH Lasse