Lasse

Har du fått dimningen att funka Manne? MVH Lasse

Graferna visar hur de ämnen som vi kan mäta med våra testmetoder varierar under tid med hänsyn till reell belastning (input - upptag/omvandling) och vattenbyte (output). Med samma advokatyr som Patrik använder skulle man ju också kunna helt utdömma våra olika mätmetoder eftersom de bara tar hänsyn till halterna "lösta" i vattenkolumnen. Ja ser det som ett utmärkt hjälpmedel och som Claes säger - ett utmärkt beslutsunderlag helt enkelt. Ett statiskt hjälmedel men som givetvis inte tar hänsyn till hela sanningen och inte visar strömningarna av olika ämnen i systemet. Det är vad Jani har sagt vad det är. En sak som jag inte tänkte på (Tack Claes) är ju också att de kan användas som ett hjälpmedel för de som kör Balling att motverka den så kallade "jonobalansen" som av vissa anses vara ett stort problem med Balling. Kanske ett enkelt Exelprogram skulle vara modellen för att utröna olika Steady state kurvor för olika input, output och förbrukningar. MVH Lasse

87 st MVH Lasse

Ja det är svårt det här. Vi kan faktiskt ha rätt bägge två även om vi kommer med motsatta råd. Det beror på vad som är begränsande. Jag tänker lite som så att om dessa alger inte är fosfatbegränsade på grund av att de kan gå ner och hämnta fosfat från botten, fosfat som frisläpps på grund av att de anaeroba bakterierna där nere inte har något nitrat för cellandningen utan måste använda sulfat för detta så skulle en nitrattillsats innebära att inget svavelväte (och ingen fosfor frisläpps i sanden) I sötvatten har det indikerats att ca 2 ppm nitrat hindrar denna fosforfrisläppning. Men det är nog klokt att ta bor FM min samtidigt. Jag tror att du också skulle kunna få resultat genom att ta bort kvävet helt från vattenkolumnen men vi arbetar lite i olika nivåer på vårt tänkande just nu . Jag föreslog den utvägen för jag ville prova denna teori som jag slog fram i inlägg 19MVH Lasse

Är inte 100 på att det är så men jag tror att det är växlande reläer på de båda utgångarna, dvs är du under börvärdet så är kontakten för värme tillslagen och är du över börvärdet (och hysteris) så är den bruten och kontakten för kylning dragen. om inte så är fallet så måste den programeras för om den skall kyla eller värme. har inget minne av sådana parametrar på termostater som ser liknande ut. Det behövs i så fall bara en om det skall funka. Det var heller ingen förmögenhet det är frågan om. Frågan om att bryta fasen är inte så svår. Koppla två skarvsladdar till de båda reläkontakterna. Den till värmaren kontrollerar du med spänningsprovarn att den bryter fasen och stoppar sedan in kontakten till värmaren där. Bryter den inte fasen så väbnder du bara kontakten från termostaten i väggkontakten. Märk så vet du hur du skall stoppa in den senare. I den till fläkten så stoppar du in ditt 12 volts nätagg där och drar vidare till fläktarna. Du får göra det Marko sa om du besitter nödvändig kunskap. Vad som är nödvändig kunskap är inte så väl definerat - men man kan väl säga om det händer en olycka på grund av att du kopplat fel så hade du inte nödvändig kunskap MVH Lasse

Ja 0,5 ppm per hundra liter och ml. 4 ml i 100 liter ger 2 ppm och 4 ml i 200 liter ger 1 ppm ungefär MVH Lasse

Jo det receptet ger ca 0,5 ppm på 100 liter per ml doserad. Ungefär mellan tummen och pekfingret. MVH Lasse

Det är en standard tempkontroller som sitter i många kyl och frysar för storkök. Är beprövad och funkar bra. MVH Lasse

Vågar jag föreslå att du går in med 1 till 2 ppm nitrat om dagen under en vecka? nu har du iofs en kvävekälla med FM min men ändå känns det som något att pröva. Gör det i så fall efter du testat de du redan beslutat om. MVH Lasse

Jag kanske skall varna lite för att använda UVA för mycket. Vi vet lite för lite om 1) är det verkligen någon nytta med dessa våglängder. 2) Vi vet att de kan skada och att många koraller bygger upp skydd mot UVA. 3) Om de är till nytta så vet vi inte vid vilken intensitet som nyttan går över till skada. Om jag personligen skulle experimentera med detta (och det kommer med tiden ) så skulle jag i så fall se till att få med dioder med lite varierande våglängder i detta område och konfigurera så att jag skulle kunna välja hur många som lyser ganska fritt. Jag skulle alltså ta både med 400, 410 och 420 nm. Men framförallt tror jag (för tillväxt) på royal blue, dvs kring 445 nm. Jag skulle också satsa på vita LED. De vita LED:n är i grunden blåa men det vita skenet åstadkoms med hjälp av ett färgpulver innuti LED:n. detta innebär att de vita ofta har en kraftig topp i det blåa området men det uppvägs av en något så när analog kurva av andra, längre våglängder. MVH Lasse

Stig har en poäng där, skall man ha aktiva simmare så är det ett långsträckt kar som gäller men personligen tycker jag att de kubiska akvarierna ger det bästa intrycket om man vill ha mycket koraller. Mitt RSM är på ungefär 110 liter i visningsdelen och skulle man jämföra det intrycket man får av mitt RSM med ett intryck man får från ett normalt 100 liters akvarium så ser RSM mycket större ut än vad det är. Man kan variera biotopen bättre också i ett långsmalt kar. Nu fick du ingen hjälp va? Sätt dig och fundera ut vad du vill ha ut av karet - sedan kan du nog bestämma dig för hur det skall se ut. Välkommen föresten Wille till den riktiga akvaristiken MVH Lasse

Nitrat kan du inte mäta med Hannas mätare i saltvatten. Man kan aldrig lita på nitrattesterna i saltvatten - det kan visa att det finns nitrat men när man sätter till nitrat så får man tydliga indikationer på att just nitraten varit tillväxtbegränsande (korallerna ökar tillväxten och fosfaten sjunker). Du nämnde en annan sak som jag iofs visste om men som inte fastnat i dessa tankegångar men nu slog synapsen ihop. Att kiselagerna synbart tunnar ut under natten beror troligtvis på att de rör sig neråt i sanden - inte att biomassan minskar. Under denna resa är det inte otänkbart att de i de lite surare och kanske svavelväterika nedre lagren av sanden kan absorbera fosfat som de sedan använder uppe på ytan vid belysning. Det är nu allmänt accepterat att plaktoniska cyanobakterier kan göra just detta bland annat i Östersjön. De går under natten ner i de syrefria bottenområdena som vid nitratbrist innehåller svavelväte. svavelvätet frisläpper fosfat och cyanobakterierna bunkrar upp detta som sedan används dagen därpå när de migrerar upp till de solbelysta övre vattenlagren. Observera - bara en teori. MVH Lasse

Om vi börjar med det som kallas actinic så rör det sig om våglängder kring 420 nm, dvs i UVA-området. Det är också som vattnets absorbans ändras så kring denna våglängd så tränger fotonerna som djupas - kortare våglängder kommer inte lika djupt om jag mins rätt. Det har länge hävdats att koraller kan använda just dessa våglängder i sin fotosyntes, exempelvis i Fosså-Nilsen Korallrevsakvariet 1-4. Bevisligen så måste de koraller som lever i djup under 3-5 meter kunna använda det ljus som tränger ner där i fotosyntetiskt syfte. Här nere så är det en stor övervikt för de blåa våglängderna så därför är min slutasts att använda blått ljus inte bara är en estetisk fråga. Fotosyntes är kvantifierad vilket innebär oavsett vilken våglängd som är aktuell så är det just den våglängden som motsvarar kvantat hos det aktuella pigmentet som är intressant. Använder man ett blått ljusrör exempelvis Osram 67 så får man med de flesta blåa våglängderna inom det intressanta området och behöver inte bekymra sig så mycket om vilken våglängd (läs energikvanta) som just det aktuella proteinet (pigmentet) behöver. Använder man LED så är problematiken lite annorlunda. LED är också kvantifierad och de rent blåa LED:n har en våglängd som svänger med plus minus ca 20 nm. Här kan det spela en stor roll vilken typ av LED (blå färg) man väljer. Erfarenhetsmässigt så har det visat sig att de LED som kallas royal blue och har sin peak på 445 till 450 nm verkar fungera bättre i korallsammanhang än den normala blå som har sin peak vid 460 nm. Sedan kommer det till saker som vi inte vet något om än, det kan finnas "hjälp"pigment som omvandlar vissa våglängder till de aktuella och flourescens är så väldigt vanlig bland koraller så den måste ha någon typ av biologisk funktion tycker jag, exempelvis att använda den extraenergi som kommer ut av flouresensen till något för koralldjuret viktigt ändamål. Vad UVA har för betydelse för korallerna (alltså kring 420 nm) är det nog ingen som vet men jag själv kan inte glömma den betydelse som UVA har för reptilers kalcifieringsprocess. Men det är en ren spekulation. MVH Lasse

VSB MVH Lasse

@ Stig såg du mitt inlägg 14. Hur var det med detta - mins jag fel? @ Claes Det verkar som han antyder att tidiga insatser är viktiga och det tror jag absolut på. Detta på grund av att det är lättare att slå ut något biologiskt i etableringafasen än när det uppnåt en hög biomassa, speciellt med organismer som förökar sig snabbt. MVH Lasse

Kom igen alla slöfockar - över 100 måste vi väl kunna bli igen! MVH Lasse

Hur många stödmedlemmar nu Capote? MVH Lasse

Tja det är som du säger nog först om yta men jag har för mig att Stig skrev någon gång att han doserade kväve med utgångspunkt från om han hade en brun eller grön hinna på glaset. Rätta mig om jag har fel Stig. Detta kan ju tyda på en viss form av näringsbegränsning på kvävesidan. Just nu i mitt stora där jag kör begränsningar har jag en grön hinna efter ca 4-6 dagar på glasen - i RSM:et där det inte finns några metoder överhuvud taget går det 14 dagar mellan skrapningarna.Sen är det helt riktigt att jag har många betare i karet - så många och olika jag bara kan hitta Det går nog 20 sjöborrar i det stora numera MVH Lasse

Det där tyder ju på att du har någon giftverkan från medlen och att de är artspecifika. MVH Lasse

Håller med dig om att det enskilda karet skall vara avgörande för hur man gör men Janis grafer visar just att man kanske just måste anpassa sina vattenbyten till hur man sköter akvariet, dvs i första han hur mycket man matar. @ Patrikss. Det är kanske så att mitt huvud inte funkar som andras men jag har inga problem med att förstå vad jag skrivit. Det rödfärgade "inte" syftar på det blåfärgade "vattenbyten". Det vill säga att för de ämnen som är skadliga i låga nivåer men där man tillsätter höga nivåer så får man räkna fram hur mycket vatten som måste bytas per vecka för att hålla ofarliga "steady state" nivåer. Det säger sig självt att hamnar man på vattenbyten i stora kar på låt oss säga 75 % i veckan så är det orealistiskt och man får hitta andra vägar just för att begränsa dessa ämnen också.. @ virse - Du har nog inte räknat fel men du får mer svajiga värden då. Dessutom kan du nog räkna med att att gifter som terpener inte skummas ut. Ingen erfarenhet tyder på detta i alla fall. @ Mr B. Jag tror inte att man kan tala om bättre eller sämre men själv föredrar jag att göra ett 10 % vattenbyte varje vecka (när jag orkar och kommer ihåg), dvs ca 40 liter vatten (två 20 liters hinkar) i mitt stora där jag har lite teknik (Ozon exempelvis för att hålla nere giftverka från korallerna) och 20 till 40 liter i mitt RSM (mellan ca 15 och 35 %) där jag inte tillsätter något just nu. Sedan får erkännas att jag inte alltid följer detta men av erfarenhet vet jag att karen fungerar bäst när jag har ork och tid att göra så här. De gånger jag har haft obalans så har jag gjort dagliga vattenbyten under någon vecka. MVH Lasse

Det verkar som vi åtminstone är två som har bra smak här på SG MVH Lasse

Har samma erfarenhet med alla fläktar jag provat. MVH Lasse

Nu förstår jag inte riktigt hur ni tolkar grafen under här Såsom jag tolkar den så får man ett lägre värde av alla oönskade ämnen om man gör veckovisa byten. Även vid en så litet byte som 5% i veckan uppnår man en lägre koncentration direkt jämfört med om man byter 50 % i halvåret med undantag för några veckor kring vecka 23 och 24. ackumulation fortgår sedan vid de halvårliga bytena mens den klingar av helt vid de veckovisa byten kring en jämn punkt, nivån på den avgörs helt av hur stort det veckovisa bytet är. Jag kanske helt har missförstått Janis graf men så har jag tolkat den. Jag vill för säkerhets skull att så låga värden av alla tänkbara ämnen som är skadliga men vägt mot besväret att byta vatten. I små kar är det inga problem att byta 50 % i veckan efter den första mognadsperioden på 3-6 veckor och Janis graf visar då att ett ämne som tillförs med 1 ppm i veckan kommer upp till en stadig nivå på ca 1-2 ppm efter några veckor men ligger sedan stadigt där. I ett större kar där man bara byter 5 % i veckan kommer man upp till 20 ppm efter ca 72 veckor. Vid 50 % byte en gång i halvåret nås 20 ppm gränsen (i detta fall som är ett exempel) redan efter vecka 19 och går sedan under 20 ppm vid vattenbytet vecka 26 för att sedan vecka 32 vara över 20 ppm nivån under resten av akvariet livslängd. Jag tolkar Janis graf som ett mycket bra bevis på att veckovisa vattenbyten är effektivare på att hålla ner alla oönskade ämnen på en låg nivå än större vattenbyte en gång i halvåret. De veckovisa bytena ger också en större stabilitet. Bara för att inte få en massa skriverier om näringsexport nu så vill jag säga att vattenbyten för vissa ämnen som kan vara skadliga i låga nivåer men som tillförs i höga nivåer inte löser de specifika problemen om man just inte sätter sig och räknar på tillförsel och frånförsel och får fram hur mycket som skall bytas veckovis för att hålla oskadliga nivåer även för dessa ämnen. MVH Lasse

Min erfarenhet är - rör inte sanden - låt djuren sköta detta. MVH Lasse