Lasse

Hade ett långt inlägg som tyvärr försvan. Skall bara sammanfatta något Du måste lära dig att skilja mellan fosfor och fosfat samnt vattenlösliga eller inte vad gäller fosfat. ortofosfat är den vanligaste formen av vattenlösligt fosfat. De andra formerna är mer eller mindre lösliga från svårlösliga som fosfatformer av alumminium och järn. Kalciumfosfat är däremot ganska lösligt men löslighetsfaktorn är helt beroende på pH. Under ca 7,6 till 7,8 är lösligheten stor men minskar sedan kraftigt med stigande pH De artiklar som är möjliga att kontrollera av de du nämner hänvisar alla till sediment vad gäller de bakterier som uppges kunna lösa upp bundet fosfat till ortofosfat. Detta är viktigt för du måste också förstå vad energy source betyder i den biologiska nomenklaturen. Samtliga artiklar berör eutrofa bakterier och den artikel jag citerar i # 47 nämner olika former av socker och stärkelse, dvs organiskt kol. Organiskt kol är ofta en bristvara både i akvarier och ute på verkliga rev och det finns definitivt inte på sten eller kalksten som är mineraliserade. Dessa ytor är oftast istället bebodda av autrofa organismer som hämntar sin energi från fotosyntes (alger) eller nitrifikationsbakterier som hämntar sin energi från skillnaderna i energinivåer mellan ammonium, nitrit och nitrat. Den typ av bakterier som du är rädd för är alltså sparsamnt förekommande i våra akvarier under normala förhållanden. Men en del bakslag med för mycket organisk kolkälla kanske kan hitta sin förklaring här. Exempel nämns detta i en av artiklarna (min rödfärgning)

Då kan du tänka dig ett 450 liters kar med ca 15 - 20 borrar i, där blir det mycket korallflytt MVH Lasse

Patrik läs igenom sista delen av artikeln, de 6 punkterna och den sista meningen Jämför sedan med mitt inlägg #41. Ingen har motsatt sig att det finns fosfor i LS och för den delen även i sand. Däremot om det normalt är ett problem eller inte - det är nästa fråga. Artikeln du redovisar till är en speciel sjö med speciella förutsättningar såsom ett fosforrikt sediment. Att sedan dra en slutsats till att det gäller generellt är att dra för höga växlar. Att mattbildande cyano kan frigöra i sten eller sand låst fosfor i nitratfattiga vatten är jag övertygad om såsom jag skrev i ett tidigare inlägg men att det förekommer att aerotrofa bakterier lakar ut fosfor i ett normalt rev i en större omfattning är att ta i för mycket. MVH Lasse

Beroende på konc skilnaderna kan pH variera lite vad gäller utlösningen av fosfat. Den typ av bakterier som oftast bildar de tunna filmerna i en väl syresatt miljö utan organisk kolkälla i vatten är de som räknas till autotrofa bakterier, nämligen nitrifierarna - att de skulle försura sin miljö för att få fosfat har jag aldrig sett i litteraturen. De nedbrytande bakterierna - de heterotrofa behöver organiskt kol för att kunna leva. Från hur många sedimentstudier som helst - både i marin och limnisk miljö - finns det belagt att fosfor i huvudsak fälls och binds i en syrerik miljö och frigörs i en syrefattig. Främst är det olika järn och alluminiumkomplex som binder fosfaten. Numera finns också mycket bevis för att det behövs svavelväte för att få urlakning. Faktum är att många forskare länge har påpekat att fosforn är en viktigt gödningsämne som vi med nuvarande hushållning kommer att göra till bristvara eftersom vi får en stadig transport av fosfor till djuphaven där vi inte får tag i dem. Fosforn är också en ganska så begränsande tillväxtfaktor i ett marint system och det skulle inte vara så om dina teorier om fosfaturlakning i syresatta rev stämnde Patrik. MVH Lasse

Att fällning och sedan återlösning av fosfat med utgångspunkt från kalciumfosfat är kraftigt pH beroende. MVH Lasse

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=17346&highlight=elkostnader Är också belysande MVH Lasse

Jag har aldrig upplevt mina sunburst som aggresiva - har haft dem ihop med flera arter gobier. MVH Lasse

Jag har mätt upp fosfatnivåerna i en tank som bestod av kalciumrikt avloppsvatten. dessa tankar (det var flera) belystes kraftigt. I dem fanns en limnisk svävalg (kommer inte ihåg arten nu). Fanns inget substrat i tankarna, bara avloppsvatten och alger. Vi mätte fosfat och kalciuminnehållet under flera 24 timmars pass. Vad vi fann var att fosfaten blev i stort sett noll i slutet på belysningsperioden (12 timmar), kalciumhalten sjönk också kraftigt. På morgon (efter 12 timmars mörker) var fosfathalterna och kalciumhalterna nästan normala. Vi lyckades se att vid pH runt 7,6 så började återfällningen av fosfat (och kalcium) och vid pH några tiondelar över detta så blev det fällning igen. PH:t varierade mellan ca 7 på morgonen till ca 9-9,5 på eftermiddagen. MVH Lasse

Ingen påverkan på de andra, Sunbursten är som en fin engelsk lady, försiktig och reserverad. Svårt att se könen på den, har aldrig lyckats med det i alla fall. Jag hade två i mitt stora - nu bara en men tror att det beror på annat än slagsmål. MVH Lasse

Jag har dödförklarat mina räkor många gånger, senast min vackra rödvita. Detta eftersom jag inte sett den på 3 månader - men den är inte död - såg den häromdagen igen. MVH Lasse

Ta och stör algerna, försök att suga rent varje dag ett tag och ersätt med nytt vatten. Du har mycket sand så du kan använda ett "sötvattensknep". Kapa botten på en plastflaska (prova först med en 50 cl). Sätt på en hävertslang och sug igång en hävert. Stöt flaskan i sanden. Suget skall vara så att sanden virvlar upp men faller ner igen. Kör så någon eller några veckor. MVH Lasse

Hur länge har du kört dina aquaray? MVH Lasse

Använd dina två 39 wattare i bakkanten av akvariet. LED är suveränt men med en kombination med T5:or så man får lite mer av det breda, indirekta ljuset vilket är suveränt. På mitt Percula 120 kör jag just nu med 2*150 watt MH, 2*54 watt T5:or och 13 LED spottar riktade snett mot bakkant i karet. (total wattstyrka på LED:n är 49 watt). MVH Lasse

Du har sett Sunbursten hemma hos mig Manne, Två eller tre i din kub skulle passa utmärkt. P. inermis är också en bra fisk att ha men ganska så skygg. det skall gå två i mitt stora men jag har knappt skymntat dem. Två nya för RSM:et är på gång. MVH Lasse

Vadå - bakterier som käkar sten - ja det skulle vara en katstrof. De bakterier som producerar fosfat som en del av nedbrytningscykeln är sk heterotrofa bakterier, dvs de bryter ner organiskt material, dvs sådant som har sitt ursprung från levande material. Det som blir kvar är sedan olika mineraler (såsom kalksten och annat) Mig vetterligen finns det inga bakterier som direkt kan utnyttja det i sten mineraliserade fosforn. Vad som eventuellt kan hända är att fosfor bundet som kalciumfosfat kan frigöras vid pH:n under 7,6 men det återgår till kalciumfosfat igen om pH:t ligger över 8 och det finns gott om kalcium i vattenkolumnen. Bägge dessa förutsättningar finns i ett revakvarium. Om man tar levande sten (med mycket liv i) och låter den ligga mörkt och utan matning ett tag så får man ut fosfat och fosfor eftersom det dör som bare f-n där. det här är koncentrationer och säger inget hur mycket det reella värdet är. Är koncentrationerna uppnådda genom att en 1 kg sten legat 2 dar i 1000 liter vatten eller att en 1 kg sten duchats med 0,5 dl vatten i två dar?MVH Lasse

@ Slanten - du glömnde att trycket i första beräkningen skall anges till - 1 m (95 cm till vattenytan och 5 cm 20 mm rör under) Jag har räknat lite annorlunda. Jag utgick från att jag hade trycklöst i första exemplet för att få fram vad en hävert på 5 cm skulle ge för ett flöde om det gick fritt i luften. Jag anser att det i huvudsak är dessa första 5 cm som bestämmer flödet. Men vi får ta en ordentlig disk om detta när vi träffas nästa gång MVH Lasse

Jag tror inte riktigt på det med algerna och fosfatupptag från stenen. för det första så ligger inte fosforn i stenen som fosfat utan i någon bunden form. (skulle den ligga i den vattenlösliga formen ortofosfat så skulle stenen lätt kunna göras fosforfri genom några ordentliga sköljningar) Algerna har inga rötter att ta upp fosfor (fosfat) med utan tar det från vattenkolumnen. Den typ av fosfor som ligger i stenen består av fosfor som är hårt eller lätt bundet. Man kan laka ut det genom att hålla en mycket låg fosfathalt i vattnet utanför eftersom det finns ett visst jämnviktsförhållande mellan olika fosforformer. Stenen innehåller dock många olika alger innuti, det är bland annat dessa alger som är pappegojfiskarnas föda i naturen. Jag lutar mer åt Claes teori också beroende på att det kan finnas hur mycket fosfor som helst i stenen - det blir dock ingen tillväxt om inte det samtidigt finns tillgång till kväve i någon form. Att blomningarna alltid startar med kiselalger är också ett tecken på låga fosforförekomster eftersom dessa alger är konkurensspecialister vid låga fosfatvärden ute i naturen. Jag tror dock att det finns ett undantag och det gäller cyano. Mycket forskning i limniska och bräckta miljöer under de senaste åren visar att mycket fosfat frisläpps ur sedimenten vid syrebrist och samtidig nitratbrist. Orsaken är att vid syrefritt och nitratbrist så använder nedbrytningsbakterierna sulfat i sin förbränningscykel och restprodukten svavelväte triggar igång ett frisläppande av fosfor (i form av ortofosfat) från sedimentet. De cyanobakterier vi oftast har svårt med i saltvattensystem är de mattbyggande typerna och vad som förekommer under den mattan kan man bara spekulera i men att detta mikrohabitat (mellan mattan och sand/sten lätt blir syrefritt är nog ingen dålig gissning. Blir det syrefritt så är fältet fritt för kvävefixerande bakterier samt med hjälp av andra bakterier frisläppande av svavelväte och därmed en fosforkälla för algen/bakterien, det vill säga - bakterien/algen fixar sin näring själv och utan konkurrens). MVH Lasse

Mjukkoraller skeppas ibland utan vatten men med mycket fukt i påsen (indränkt tidningspapper exempelvis) Kan ibland vara bättre än vatten eftersom syret snabbt tar slut i lite vatten men om den ligger väldigt fuktigt så kan korallen ta upp syre från luften via den tunna vattenhinnan som den har. Hur det är just med din korall vet jag inte men knappar exempelvis har mycket högre överlevnad vid långa transporter utan vatten men fuktigt. MVH Lasse

Undrar bara lite vad det bolaget sysslade med MVH Lasse

Då det är omöjligt att nå tråden utan medlemskap så går det inte att läsa den. Men jag ställer mig mycket frågande till uppgifterna eftersom om denna sten har legat några hundra år i vattnet så innebär det att det vattnet skulle innehålla ca 37,5 ppm fosfat vilket jag tror är lite otroligt. MVH Lasse

Nja det var nog menat lite ijoniskt så att säga. Vad ijoniskt betyder? Jo när min yngsta son som då var 3 år blev lite sarkastiskt tillsagd av min fru så tittade han henne djupt i ögonen och replikerade - Mamma - var det på allvar eller var det ijoniskt? Kan tillägga att det var en som skämdes - en treåring skall inte förstå vad ironi är. Det är möjligt att din genomgång kan fungera för det flöde som du räknat med, men vad erfarenheten lärt mig är att man nästan alltid tänker fel vad gäller hävertar och ytavsug. Du har en mycket större säkerhet om du dimensionerar lite större och vi pratar om någon hundralapp här (plus en kran på häverten). Får se vad Slanten svarar på mitt inlägg - ja kan ha fel - det har hänt förut. MVH Lasse

Välkommen tillbaka till den mörka sidan Mattias! MVH Lasse

@ Fiffe - Kör så du. @ Slanten - Körde ditt program på två hävertsystem som jag vet vad de ger. Det ena är uppbyggt av 50 rör och har en meters hävert, 5 meter rör med böjar och kranar. Ger ca 9500 kubik i drift per timme - ditt program säger ungefär det samma. Det andra bygger på två självreglerande hävertar med luftsug när de ger för mycket. Raka rör och 30 cm fallhöjd. Får också trovärdiga siffror med ditt program. Kommer att använda det hädanefter vid dimensioneringar av hävertsystem. MVH Lasse

@ slanten - Det här blir inte riktigt riktigt tycker jag. Genomföringen sitter i botten på karet och håller samma dimension som ett 20 mm rör. Den är ungefär 5 cm lång under akvariet med samma innedimension som ett 20 millimeters rör. Om vi nu säger att vi har denna genomgång men att den sprutar fritt ut i luften och vi har 95 cm höjd i akvariet. Vi har då en vattepelare på 1 m och vid ett flöde på ca 2930 liter har vi 0 i tryckfall. (Jag har i ditt utmärkta program angett rörlängd till 0,05 meter och tryckhöjd till - 1 meter). Tar vi nu och anger längde på 20 mm röret till 3,05 meter och totalt tryckhöjd till - 4 meter så får vi ett flöde på ca 3080 liter i timmen vid 0 i tryckfall - en väldigt liten ökning. Vi gör om samma sak men med ett 25 mm rör. Fritt ut i luften så får vi ett flöde på 4570 liter i timmen och om vi förlänger röret ner till sumpen på samma sätt som i förra exemplet så kommer vi att få ett flöde på teoretiska 5285 liter i timmen, fortfarande ganska liten ökning. Men vad händer då om vi har de första 5 centimetrarna med ett 20 mm rörs innerdiameter och resterande 3 metrarna med ett rör som har ett 25 millimetrs rörs innerdiameter? Jag vill mena att det är de första 5 centimetrarna som bestämmer och i bästa fall så får man samma flöde som om man förlängt med ett 20 mm rör! vad grundar jag det på. Jo - om man låter det spruta fritt ut ur luften så får man ju som ovan ca 2930 liter i timmen. så limmar vi på ett 110 rör - någon skillnad - nej - det blir samma som fritt ut i luften eller hur? Vi tar bort 110 röret och limmar dit ett 63 - någon skillnad - knappast. Vi gör om bravaden och sätter dit ett 40 rör - någon skillnad - tror inte det. Sätter vi dock dit ett 25 rör så kan det bli så att det skapas ett lite större undertryck beroende på att luft inte hinner tränga upp i tillräcklig omfattning - men vi kan aldrig få ut mer vatten än om röret varit 20 mm hela vägen. Det som orsakar en hävert är det undertryck som skapas i ett litet utrymme när gravitationen får verka och kan undertrycket ersättas av luft så får man inte riktigt samma häverteffekt. PS Vatten kan komprimeras - men inte speciellt mycket och det är det som avgör hur mycket en förträngning påverkar flödet. MVH Lasse

Detta är en utbredd missuppfattning. Det kan vara så ja, men som Gabriel säger så är inte färgtemperaturen någon kvalitetsgaranti vad gäller våglängder. Det går att få fram ett ljus som är på 6500 K bara genom att använda 3 olika våglängder (se den LED-teknik som kallas RGB). Däremot om man ser till solen, som är en fullspektrumkälla, så har den ca 6500 K i färgtemperatur men innehåller en analog kurva över ALLA synliga (och för den delen osynliga också) våglängder och det är från detta faktum som påståendet att 6500 K är bäst kommer. Man måste alltså inte bara titta på Kelvintalet utan också på spektrat. har man en fullspektrakälla och 6500 K så är det bara att brassa på så kommer man förr eller senare få tillräckligt av de våglängder som ens koraller vill ha. Detta är i princip vad vi gör idag, även om de flesta av (från början) oss av estetiska skäl vill ha färgtemperaturer kring 14000 K, dvs en förskutning mot kortare och "blåare" våglängder. Det faktum som numera LED tekniken fört fram till är att när det gäller koraller så ligger deras huvudsakliga fotosyntes i det blåa området och man kan då genom att satsa på kvalitet få ner energibehovet genom att lägga de flesta "watten" just i de spektra där mest tas upp i fotosyntesen. När en liten brun rest av en acropora hemma hos mig för ca 1 månads sedan fick för sig att börja växa så genomförde jag ett experiment. Jag hade en liten 3 watts Royal Blue spott rakt över (ca 30 cm ifrån) som jag riktade mot denna. samtidigt lystes den upp från sidan av en 3 watts vit spott (med dragning åt gult). Jag hade tyvärr ingen kontroll men om man tittar på bilderna där det är ca 1 månad i mellan så blir man lite imponerad av tillväxten. Den första bilden är tagen 5/12 förra året och är tyvärr av dålig kvalitet. Den andra bilden är tagen idag. Min uppfattning är att vi står lite mitt i ett genombrott vad gäller ljuskvalité och hur den påverkar koralltillväxt. Att det är blått som är viktigast kanske inte är så konstigt eftersom de blå våglängderna är de som dominera på 5 meters djup och lägre. MVH Lasse