Lasse

Nu förstår jag inte riktigt hur ni tolkar grafen under här Såsom jag tolkar den så får man ett lägre värde av alla oönskade ämnen om man gör veckovisa byten. Även vid en så litet byte som 5% i veckan uppnår man en lägre koncentration direkt jämfört med om man byter 50 % i halvåret med undantag för några veckor kring vecka 23 och 24. ackumulation fortgår sedan vid de halvårliga bytena mens den klingar av helt vid de veckovisa byten kring en jämn punkt, nivån på den avgörs helt av hur stort det veckovisa bytet är. Jag kanske helt har missförstått Janis graf men så har jag tolkat den. Jag vill för säkerhets skull att så låga värden av alla tänkbara ämnen som är skadliga men vägt mot besväret att byta vatten. I små kar är det inga problem att byta 50 % i veckan efter den första mognadsperioden på 3-6 veckor och Janis graf visar då att ett ämne som tillförs med 1 ppm i veckan kommer upp till en stadig nivå på ca 1-2 ppm efter några veckor men ligger sedan stadigt där. I ett större kar där man bara byter 5 % i veckan kommer man upp till 20 ppm efter ca 72 veckor. Vid 50 % byte en gång i halvåret nås 20 ppm gränsen (i detta fall som är ett exempel) redan efter vecka 19 och går sedan under 20 ppm vid vattenbytet vecka 26 för att sedan vecka 32 vara över 20 ppm nivån under resten av akvariet livslängd. Jag tolkar Janis graf som ett mycket bra bevis på att veckovisa vattenbyten är effektivare på att hålla ner alla oönskade ämnen på en låg nivå än större vattenbyte en gång i halvåret. De veckovisa bytena ger också en större stabilitet. Bara för att inte få en massa skriverier om näringsexport nu så vill jag säga att vattenbyten för vissa ämnen som kan vara skadliga i låga nivåer men som tillförs i höga nivåer inte löser de specifika problemen om man just inte sätter sig och räknar på tillförsel och frånförsel och får fram hur mycket som skall bytas veckovis för att hålla oskadliga nivåer även för dessa ämnen. MVH Lasse

Min erfarenhet är - rör inte sanden - låt djuren sköta detta. MVH Lasse

I mitt fall som kör med "smutsiga" värden av både fosfat och nitrat - dvs inte 0 och inte heller så nära det stämmer inte detta eftersom jag aldrig har haft besvär med kiselager efter den obligatoriska blomningen i startögonblicket. Jag har heller inte nollat något annat ämne (vad jag vet) eftersom jag i det stora tillför spårämnen och i båda mina kar gör relativt täta vattenbyten. Jag håller heller inte med att det finns ett överskott av nitrat i alla fall i ett nystartat akvarium i det läge där man har kiselalgblomningen - den sker alltid innan nitrifikationen slår till. Petnym nämnde dock en sak i en annan tråd som kan spela roll och det är erffarenheten av att sötvattensalger triggas av fri ammonium. Men i alla fall - jag kör med biologiska filter och inga superlåga nivåer av näringsämnena (har inte speciellt mycket sps) och jag har inte haft (hitills i alla fall) några kiselalgblommningar. Jag tror att förklaringen inte är så enkel Claes men är enig med dig om att det föreligger ett konkurrensförhållande. MVH Lasse

Björn - gå tillbaka till Janis grafer i början på tråden - jag tycker de säger det som behövs för att ta ett klokt beslut hur man bör göra. Regelbundna - relativt täta vattenbyten med den mängd som man av erfarenhet vet behövs i sitt egna akvarie med sina egna djur och sitt eget sätt att mata och sköta för övrigt. MVH Lasse

En som har värre smak för godbitar än jag MVH Lasse

Patrik - har du någon cyano i karet, tänkte på lukten gammalt hav (eller dåliga rödbetor) ? MVH Lasse

Jag har bytt mina kompaktrör till 2 stycken TMC aqua ray 500 och idag efter belysning under 12 timmar så har temperaturen stigit från 24,2 grader på morgonen till 24,8 grader på kvällen utan att ha fläkten i baksidan igång. har jag den igång så går tempen ner till under 23 grader ! Jag har ingen skummarpump i iofs och det gör nog någon grad men innan med kompaktrören så var tempen efter lika lång belysningstid uppe på nära 28 grader utan fläkt och 27 med. Jag har också efterapat modellen med tre fläktar MVH Lasse

Jag har kört Red Sea coral pro ett antal gånger under åren och anser själv att det gått bäst med det saltet. Dock har jag märkt precis som Marko att det verkar dra upp Ca rätt bra. Nu har jag inte mycket stenkoraller i karet och jag har vid dessa tillfällen även kört kalkvatten. Nu har jag kört Red Sea Coral Pro utan kalkvatten under någon månad och då har inte kalciumet byggts upp likadant men jag har också en del stekoraller (som växer) just nu också. i dagarna har jag börjat med kalkvatten igen för att se vad som händer. jag har också sett en liten brunaktig fällning i blandningshinkarna men den har försvunnit om jag lagt in en cirk pump på 2500 liter i timmen i hinken. Något är alltså lite svårlösbart. MVH Lasse

Varför inte skaffa två 6 centimetrs breda och 35 cm långa 6 mm glasstavar och bara limma rakt över som både avlastare och rampstöd. Hur lång är rampen? MVH Lasse

Conrad har en styrning som man kan använda till fläktarna http://shop.conrad.se/websale7/?shopid=conrad%2dswe&act=product&prod_index=615910&cat_index=SHOP%5fAREA%5f37360%5f0812041&Ctx=%7Bver%2F7%2Fver%7D%7Bst%2F3ec%2Fst%7D%7Bcmd%2F0%2Fcmd%7D%7Bm%2Fwebsale%2Fm%7D%7Bs%2Fconrad-swe%2Fs%7D%7Bl%2F01-aa%2Fl%7D%7Bsf%2F%3Cs1%3Etemperaturreglering%3C%2Fs1%3E%3Cs5%3E2%3C%2Fs5%3E%2Fsf%7D%7Bp1%2F5bed0b2d78fb377cae5c9e2b3c09a858%2Fp1%7D%7Bmd5%2Fe1dfc78279c43cdd58830175671002d2%2Fmd5%7D. Har användt denna under en lång tid men mina erfarenheter med den är skiftande. Den visar inte speciellt rätt tycker jag och den har fått fnatt några gånger. Skulle aldrig våga styra värmare med den men fläktar har gått bra. Vad gäller temperaturkontrollers så finns det en del sök på e-bay eller på olika webbutiker. De blir dock rätt dyra så en dator är inte helt fel. Med GHL:n kan du göra exakt det du vill och varvtaljustera fläktarna. MVH Lasse

Det finns en del forskning som pekar på att kiselager gynnas av väldigt låga nivåer av fosfat, så låga nivåer så att vanliga grönalger och andra är näringsbegränsande och därför inte kan konkurrera om utrymme. Vid lite högre nivåer så kommer grönalger och andra alger att ta över. Det är så i alla fall som en del vill förklara ändringen av den marina växtplanktonfaunan under året. Nu i slutet av februari, början på mars så sker den första planktonblommningen i våra vatten och det är alltid kiselagerna som börjar efterföljd av andra planktonformer. Vad jag fattat så har man börjat överge den gamla förklaringen om kisel som näringsbegränsare för kiselagtillväxt eftersom utanför våra kuster så är den baltiska strömmen en ständig försörjare av detta och även andra planktonformer behöver kisel. I ett akvarium så finns det fullt av källor för kisel - förutom i kranvattnet. Du har det också givetvis i maten. Jag tror inte att närvaron av kiselalger beror i första hand på närvaron av kisel eller inte i akvarievattnet - det handlar nog mer om ett konkurrensförhållande mellan olika alggrupper. MVH Lasse Peter, vad har du för fosfathalt på morgonnen innan ljuset tänds?

Med honom har vi ju redan ett sammarbete med översättningen av Aqua Calculator. Finns det någon möjlighet att ta upp det sammarbetet och se till att få denna text översatt från tyska? Tyvärr kan jag väldigt lite tyska (igentligen ingen , läste franska i skolan - det kan jag heller inte!) men kan vara behjälplig ändå med faktagranskning. MVH Lasse

Tror jag - de letar ständigt i stenen. MVH Lasse

Det är nog så att du har lite rätt där - den räknas som en anthias idag men många tycker den mer påminner om en hökfisk. Det finns ganska så många arter inom släktet Plectranthias men jag tror att jag bara har sett en annan art i akvariebranchen. Den går ihop med en räka nu - vi får se om det är en äkta hökfisk MVH Lasse

Och så fastnade en av mina Wetmorella nigropinnata på bild. Jag har en i mitt RSM och 3 i mitt stora. dessa fiskar älskar att nyfiket "sväva" fram längs med inredningen och undersöka varje litet hål i inredningen. Det är roliga fiskar att titta på. och snälla. MVH Lasse

Det är en sak om man vill ha en lek eftersom en god tillgång av foder är en av de triggers för lek som är välkänd för fisk från tropiska områden. Det är också så att det behövs ett extra tillskott för framförallt honan att bygga upp sina könsprodukter. Skall man använda detta så måste man variera sin fodermängd. MVH Lasse

Red Sea:s salt är ett av de få salter som inte bygger på ren kemi utan har sin bas från intorkat havssalt i Röda Havet. Det som sedan är tillsatt är de ämnen, framförallt kalcium, karbonater och magnesium som fälls ut när saltkoncentrationen ökar i salinerna. En inte alltför ointelligent gissning är då att fosfathalten i Red Sea återspeglar den halt som fanns i det saltvatten som inneslöts och där vattnet dunstade iväg. MVH Lasse

Fisk tillhör de djurgrupper där många arter är konstruerade för att kunna äta så mycket som möjligt när tillfälle ges, eftersom de inte vet när nästa tillfälle ges. De lagrar näring för framtida förbrukning. Den vita muskulaturen hos fisk är en sådant "näringsförråd". Fettdepåer kring inälvorna är ett annat sådant förråd. Får de obegränsat med foder så blir de simmande näringsdepåer Inte alla fiskar är så, framförallt inte de som lever på föda som de har svårt att tillgodogöra sig såsom algbetarna och de fåtal som lever på fytoplankton men de påverkas också av fångenskapen eftersom vårt foder är betydligt mer näringsrikt och lättnedbrytbart. Detta gäller också en del av dem som lever på zooplankton eftersom zooplankton ofta har utvecklat strategier som gör att de inte är så lättnedbrytbara. Allt detta gör att man faktiskt kan mata ihjäl sina skydslingar. Idag när vi tack vare fiskodlingsindustrin vet mycket om näringsbehoven hos fisk och då framförallt om omättade fetter kontra mättade fetter är även vårt akvariefiskfoder av så bra kvalité att man slipper olika skador på grund av foder som hade sitt ursprung från däggdjur. Och det är tur det för det var ett stort problem förr. Men fisk kan också bli överviktiga, få välfärdsskador och annat och jag föredrar att mata måttligt och på det sättet inte få för snabb tillväxt och dålig vattenkvalité. Dålig vattenkavalité och övergödda fiskar har slått ihjäl oändligt, oändligt mycket mer fisk än dålig matning i fångenskap. MVH Lasse

Detta stämmer ganska väl men är en ren sötvattensfråga och har svårt att inträffa i saltvatten. Det har med pH, karbonater och nitrifikationsprocessen att göra. För att nitrifikationsprocessen skall kunna ske är det nödvändigt med karbonater i vattnet eftersom de bakterier som ansvarar för nitrifikationen är sk autotrofer, dvs de är som växter och alger - de behöver oorganiskt kol. Det innebär också att de förbrukar dessa ämnen tillsammans med andra processer. Om karbonatnivån sjunker för lågt så avstannar nitrifikationen, det vill säga ammoniummet i akvariet omvandlas inte utan blir kvar som just ammonium. Samtidigt så sjunker pH en bra bit under 7 och kvävet stannar som sagt var kvar i sin ogiftiga ammoniumform. Ammoniumhalten i ett sådant akvarium kan bli väldigt hög utan att påverka fisken. Görs sedan ett för litet vattenbyte eller att man höjer pH med på något sätt för snabbt så omvandlas det ogiftiga ammoniumet blixtsnabbt till ammoniak och slår ihjäl fisken. Att detta skulle inträffa i ett saltvatten håller jag för ganska otroligt pga av att inredningen för det mesta består av kalksten i en eller annan form. Vid pH under 7,6 så upplöses delar av denna sten till kalcium och karbonater och man får därför en källa av karbonater i akvariet. Scenariot ovan gäller givetvis sötvattensakvarier utan kalksten i inredningen som är i form att falla sönder. Fisk och koraller mår bäst om de har en så stressfri miljö som bara går att få. Jag har sett en del studier från fiskodling där man tittat på stresshormoner i blodet på stillhavslax. Man hade bland annat en försöksuppställning där man håvade fisk en gång varje dag och mätte nivåerna av stresshormon. Det överraskande var att de höga nivåer man mätte efter första dagen var helt borta dag 8 tror jag det var. Efter den dagen fanns inga förhöjda nivåer oavsett håvning eller inte. Fisk lär sig alltså. Bland annat av den anledningen har jag i all tider tyckt att det spelar inte så stor roll hur du sköter ditt akvarium men var konsekvent i din galenskap. Av den anledningen är jag förespråkare för veckovisa vattenbyten men om man vet med sig att det ena gången blir var tredje, ena gången var annan och sedan varje ett tag så är det bättre att lägga sig på en större bytnivå men mer sällan. Min uppfattning är också att man skall låta bli att "pilla" i akvariet alltför mycket och även här tycker jag då att om man skall "pilla" så gör man det en gång i veckan i samband med vattenbytena (eller varannan vecka). MVH Lasse

Jag såg den här tråden först nu Kan svara på den frågan - ja det gör det i kontakt med vatten. Om du köper svindyra antihalkprepparat som garanterar att de verkar hur kallt det än är så är det kalciumklorid. I kontakt med ise och snö (vatten) så utvecklar den värme som smälter bort isen. Har användt detta många gånger (alltså ren kalciumklorid vilket är rätt så billigt om det inte står akvarieprepparat eller halkbekämpning på det )MVH Lasse

Ja det kan vara Beadlet anemone Actinia equina. I så fall är det en anemon som vill ha det lite kallare än vad vi har i våra revakvarium. den finns naturligt runt hela Storbritaniens kuster. Det finns en tropisk variant som liknar denna men den är mycket mindre. MVH Lasse

Jag har en sådan under mitt 450 liters så jag är inte orolig. se bara till att din skiva är i våg även diagonalt. MVH Lasse

Skall vi dra igång en disk. om osmos också när vi ändå är på gång Försvaret för att alltid använda RO är ju att vi inte vet vad vi får in och vi kan inte mäta det. Samma gäller för mig vad gäller vattenbyten, jag vet inte hur mycket som ackumuleras i akvariet och inte heller vad. Jag vet däremot ganska väl kvaliteten på de salt som finns idag och att nyblandat vatten alltid är mindre belastat med olika avfallsprodukter än användt vatten. Jag vet också hur mitt gamla vatten ser gulfärgat ut när jag tappar ut det (om man inte kör med osmos eller väldigt hårt med aktivt kol) - gulfärgningen kommer från olika organiska restprodukter. Om jag kör med aktivt kol, fosfatremovrar, skummare eller ozon så vet jag heller inte hur mycket av de ämnen jag vill ha i vattnet som försvinner bort i samband med att dessa produkter tar bort andra oönskade ämnen. Att göra regelbundna vattenbyten efter den första 3 - 5 veckorna - helst på veckobasis är för mig en försiktighetsåtgärd så länge inte någon har bevisat att vattenbytena är skadliga i sig självt. Visst jag vet att jag kan köra mina akvarium utan vattenbyten i många månader men då är min åsikt också den att jag spelar lite på lotteri. Samma gäller om jag råkar in i problem, då brukar jag göra många stora och täta vattenbyten under några veckor utan att bekymra mig så mycket om vilket eller vilka ämnen jag har haft för lite eller för mycket av. Jag anser att ordentliga vattenbyten ställer in allt i ett grundläge med tanke på vattenkvalité som man sedan kan arbeta vidare på. Samma gäller om man har små akvarium, att byta 50 % vatten i veckan på ett litet akvarium är inga problem och man ställer in vattenkvaliten i ett bra läge och om man inte har de mest exklusiva och svåra stenkorallerna. Det är mycket lättare, säkrare och billigare än alla dyra tilsatser och prylar som är svårt att motivera för ett litet kar. Sen hör det till saken att man måste se till att man har den belastning som man klarar av och med belastning menar jag då den yttre tillsättningen av mat och hur mycket. De flesta fiskar vi har växer mångdubbelt så fort i våra akvarier än vad de gör ute i det fria vilket bara betyder en sak - vi matar för mycket. För den som undrar - jag använder inte RO - men det beslutet togs efter en undersökning om hur det kommunala vattnet är här i GBG och bygger på ett övervägande.. MVH Lasse (Jag såg inte din hänsyftning till RO Claes innan jag tryckte på publicera men lustigt nog hade jag samma tanke)

Ja men det GÅR inte så fort MVH Lasse

Den här skönheten borde göra jobbet Acreichthys tomentosus är en filfisk som äter glasroser och jag tror att den även tar majano. De stora får du nog döda med lite ättika i en spruta med kanyl. Ge dem en dos av detta mitt i planeten. Denna filfisk tar sedan de små ganska lätt tror jag MVH Lasse