Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 730
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    375

All aktivitet

  1. Nej - det är inte förklarat - bara påstående från någon som heter Spanky som inte verkar ha så vidare klart för sig. han blandar olika bakteriegrupper - han påstår saker som detta Han menar att korallen har brist på kväve, därför menar han att den föder bakterier som skall fixera kväve. Med fixera kväve så menar man att kvävgas förvandlas till NH3 som alger/växter kan ta upp. En sådan bakteriell fixation kan i stort sett bara ske under syrefria förhållanden. Observera att termen kvävefixation har en väl definierad biologisk nomeklatur och betydelse se http://en.wikipedia.org/wiki/Nitrogen_fixation. Du får förlåta mig men jag tycker att de citat du ger från din favorit "Spanky" i högsta grad bara är påstående som inte på något sätt styrks av etablerad vetenskap. MVH Lasse
  2. Läste igenom den "vetenskapliga" förklaringen, Philips tekniker får nog läsa på lite bättre vad gäller vattenkemin. Men givetvis funkar det även för saltvatten men det är ett litet frågetecken till den del som skall läggas i akvariet (en pump för att fördela ut ozonet). MVH Lasse
  3. Det finns ändå en frågeställning. Det är två organismer och att den ena organismen frivillgt skulle överlämna sin producerade energi till den andra tror jag inte riktigt på. Algen använder givetvis sin energi till det som organismer brukar göra - till egen tillväxt och förökning. Att den lever innuti en rovorganism kan ju vara en fördel eftersom den kan ta till vara överblivna näringsämnen från värddjurets metabolism (inklusive oorganiskt kol i form av koldioxid) men sedan står frågan - hur använder rovorganismen produktionen från den autotrofa organismen? Skall det vara någon vits med det hela så måste ju rovorganismen skörda från den autotrofa produktion, dvs "äta" upp överskottsproduktionen. Det här skulle ge en liten extra kick vad gäller koralldjurets produktion (och när det gäller hårdkoraller även kalcifieringen). Men sedan kommer huvudfrågan, det finns en hel del stenkoraller som inte behöver ljus och inte har zooxanteller. De "äter" bara. Min erfarenhet med en av dem - solkorallen - är att de växer bra på bakteriemulm. Kontentan är då, stenkoraller kan överleva och tillväxa på bara bakteriemulm men varför är då ljusintensiteten så himla viktig för framförallt acroporer? Samt det finns en del kar här i världen som kör sps utan bakterieproduktion men med ett jäkla ljuse och uppnår en mycket bra färgsättning och tillväxt. Jag har sett åtskilliga exempel på detta. MVH Lasse
  4. Beror på vart du bor och vilken typ av kranvatten du har. Osmosvatten brukar rekommenderas men på många ställen funkar det med kranvatten också. Gjorde en snabbkoll på Håbo kommuns hemsida och det skiljer lite mellan de två vattenverken. Bålstas vattenverk visar att det finns kalcium i vattnet men att du troligtvis kan använda revsalterna med förhöjda kalciumvärden. Håbo:s vattenverk har dubbellt så mycket kalcium i vattnet och där skall du välja ett salt med ca 400 - 420 ppm kalcium som start om du kör kranvatten. Det framgick inte vilka nitratvärden som finns i vattnet och du måste vara vaksamm om du bor i hus med nya kopparrör. MVH Lasse
  5. Först och främst skall du ta dina stickor och gå ut till toaletten, lyfta på locket och spola ner dem. Du kan inte lita på dessa stickor ens i sötvatten, än mindre i saltvatten. Om du skall ha tester så är det dropptester som gäller och även här får man vara väldigt försiktig med framförallt nitrattesten. Oavsett detta med testerna så är det inte alls någon dum ideé att byta in lite nytt vatten. Blanda till ca 20 liter vatten i hinkar, lägg i någon cirkulation och låt det stå över natten. Sedan dagen därpå kan du byta vatten. Upprepa proceduren med några dagars mellanrum. Gör detta under 4 - 5 dagar och gå sedan över till veckobyten av minst 10 liter vatten. MVH Lasse
  6. Koralldjuret är alltså beroende på att äta (sps framförallt) men då kommer en liten fråga fram och det är att erfarenhetsmässigt så är dessa koraller (acroporer och liknande) de som är mest ljuskrävande vilket inte kan tolkas annorlunda än att de är mycket beroende av fotosyntesen samtidigt som de då verkar vara de mest beroende korallerna vad gäller att föda med bakterieplankton. Det är något som haltar tycker jag. MVH Lasse
  7. Mät två gånger i morgon, klockan 13 och 23. Har du noll i nitrat? MVH Lasse
  8. När mäter du fosfaten? Har du testat att mäta först på morgonen - innan ljuset tänds och sedan precis före det släcks? 0,16 i fosfat ger ingen stenkoralldöd enligt min erfarenhet. MVH Lasse
  9. Se upp - de LED-lysrören är förbjudna av elsäkerhetsverket eftersom de kan vara ledande och orsaka dödsolyckor om de tas ut eller sätts in fel. PM:a Stigigemla om detta! Har du satt i ena ändan (stiften) i fasen och sedan lyckas komma åt stiften på andra sidan så får du 230 V rakt igenom kroppen. MVH Lasse
  10. Finns det någon pil på ena ändan av röret? MVH Lasse
  11. Hade ett långt inlägg som tyvärr försvan. Skall bara sammanfatta något Du måste lära dig att skilja mellan fosfor och fosfat samnt vattenlösliga eller inte vad gäller fosfat. ortofosfat är den vanligaste formen av vattenlösligt fosfat. De andra formerna är mer eller mindre lösliga från svårlösliga som fosfatformer av alumminium och järn. Kalciumfosfat är däremot ganska lösligt men löslighetsfaktorn är helt beroende på pH. Under ca 7,6 till 7,8 är lösligheten stor men minskar sedan kraftigt med stigande pH De artiklar som är möjliga att kontrollera av de du nämner hänvisar alla till sediment vad gäller de bakterier som uppges kunna lösa upp bundet fosfat till ortofosfat. Detta är viktigt för du måste också förstå vad energy source betyder i den biologiska nomenklaturen. Samtliga artiklar berör eutrofa bakterier och den artikel jag citerar i # 47 nämner olika former av socker och stärkelse, dvs organiskt kol. Organiskt kol är ofta en bristvara både i akvarier och ute på verkliga rev och det finns definitivt inte på sten eller kalksten som är mineraliserade. Dessa ytor är oftast istället bebodda av autrofa organismer som hämntar sin energi från fotosyntes (alger) eller nitrifikationsbakterier som hämntar sin energi från skillnaderna i energinivåer mellan ammonium, nitrit och nitrat. Den typ av bakterier som du är rädd för är alltså sparsamnt förekommande i våra akvarier under normala förhållanden. Men en del bakslag med för mycket organisk kolkälla kanske kan hitta sin förklaring här. Exempel nämns detta i en av artiklarna (min rödfärgning)
  12. Då kan du tänka dig ett 450 liters kar med ca 15 - 20 borrar i, där blir det mycket korallflytt MVH Lasse
  13. Patrik läs igenom sista delen av artikeln, de 6 punkterna och den sista meningen Jämför sedan med mitt inlägg #41. Ingen har motsatt sig att det finns fosfor i LS och för den delen även i sand. Däremot om det normalt är ett problem eller inte - det är nästa fråga. Artikeln du redovisar till är en speciel sjö med speciella förutsättningar såsom ett fosforrikt sediment. Att sedan dra en slutsats till att det gäller generellt är att dra för höga växlar. Att mattbildande cyano kan frigöra i sten eller sand låst fosfor i nitratfattiga vatten är jag övertygad om såsom jag skrev i ett tidigare inlägg men att det förekommer att aerotrofa bakterier lakar ut fosfor i ett normalt rev i en större omfattning är att ta i för mycket. MVH Lasse
  14. Beroende på konc skilnaderna kan pH variera lite vad gäller utlösningen av fosfat. Den typ av bakterier som oftast bildar de tunna filmerna i en väl syresatt miljö utan organisk kolkälla i vatten är de som räknas till autotrofa bakterier, nämligen nitrifierarna - att de skulle försura sin miljö för att få fosfat har jag aldrig sett i litteraturen. De nedbrytande bakterierna - de heterotrofa behöver organiskt kol för att kunna leva. Från hur många sedimentstudier som helst - både i marin och limnisk miljö - finns det belagt att fosfor i huvudsak fälls och binds i en syrerik miljö och frigörs i en syrefattig. Främst är det olika järn och alluminiumkomplex som binder fosfaten. Numera finns också mycket bevis för att det behövs svavelväte för att få urlakning. Faktum är att många forskare länge har påpekat att fosforn är en viktigt gödningsämne som vi med nuvarande hushållning kommer att göra till bristvara eftersom vi får en stadig transport av fosfor till djuphaven där vi inte får tag i dem. Fosforn är också en ganska så begränsande tillväxtfaktor i ett marint system och det skulle inte vara så om dina teorier om fosfaturlakning i syresatta rev stämnde Patrik. MVH Lasse
  15. Att fällning och sedan återlösning av fosfat med utgångspunkt från kalciumfosfat är kraftigt pH beroende. MVH Lasse
  16. https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=17346&highlight=elkostnader Är också belysande MVH Lasse
  17. Jag har aldrig upplevt mina sunburst som aggresiva - har haft dem ihop med flera arter gobier. MVH Lasse
  18. Jag har mätt upp fosfatnivåerna i en tank som bestod av kalciumrikt avloppsvatten. dessa tankar (det var flera) belystes kraftigt. I dem fanns en limnisk svävalg (kommer inte ihåg arten nu). Fanns inget substrat i tankarna, bara avloppsvatten och alger. Vi mätte fosfat och kalciuminnehållet under flera 24 timmars pass. Vad vi fann var att fosfaten blev i stort sett noll i slutet på belysningsperioden (12 timmar), kalciumhalten sjönk också kraftigt. På morgon (efter 12 timmars mörker) var fosfathalterna och kalciumhalterna nästan normala. Vi lyckades se att vid pH runt 7,6 så började återfällningen av fosfat (och kalcium) och vid pH några tiondelar över detta så blev det fällning igen. PH:t varierade mellan ca 7 på morgonen till ca 9-9,5 på eftermiddagen. MVH Lasse
  19. Lasse

    anthias

    Ingen påverkan på de andra, Sunbursten är som en fin engelsk lady, försiktig och reserverad. Svårt att se könen på den, har aldrig lyckats med det i alla fall. Jag hade två i mitt stora - nu bara en men tror att det beror på annat än slagsmål. MVH Lasse
  20. Jag har dödförklarat mina räkor många gånger, senast min vackra rödvita. Detta eftersom jag inte sett den på 3 månader - men den är inte död - såg den häromdagen igen. MVH Lasse
  21. Ta och stör algerna, försök att suga rent varje dag ett tag och ersätt med nytt vatten. Du har mycket sand så du kan använda ett "sötvattensknep". Kapa botten på en plastflaska (prova först med en 50 cl). Sätt på en hävertslang och sug igång en hävert. Stöt flaskan i sanden. Suget skall vara så att sanden virvlar upp men faller ner igen. Kör så någon eller några veckor. MVH Lasse
  22. Hur länge har du kört dina aquaray? MVH Lasse
  23. Använd dina två 39 wattare i bakkanten av akvariet. LED är suveränt men med en kombination med T5:or så man får lite mer av det breda, indirekta ljuset vilket är suveränt. På mitt Percula 120 kör jag just nu med 2*150 watt MH, 2*54 watt T5:or och 13 LED spottar riktade snett mot bakkant i karet. (total wattstyrka på LED:n är 49 watt). MVH Lasse
  24. Lasse

    anthias

    Du har sett Sunbursten hemma hos mig Manne, Två eller tre i din kub skulle passa utmärkt. P. inermis är också en bra fisk att ha men ganska så skygg. det skall gå två i mitt stora men jag har knappt skymntat dem. Två nya för RSM:et är på gång. MVH Lasse
  25. Vadå - bakterier som käkar sten - ja det skulle vara en katstrof. De bakterier som producerar fosfat som en del av nedbrytningscykeln är sk heterotrofa bakterier, dvs de bryter ner organiskt material, dvs sådant som har sitt ursprung från levande material. Det som blir kvar är sedan olika mineraler (såsom kalksten och annat) Mig vetterligen finns det inga bakterier som direkt kan utnyttja det i sten mineraliserade fosforn. Vad som eventuellt kan hända är att fosfor bundet som kalciumfosfat kan frigöras vid pH:n under 7,6 men det återgår till kalciumfosfat igen om pH:t ligger över 8 och det finns gott om kalcium i vattenkolumnen. Bägge dessa förutsättningar finns i ett revakvarium. Om man tar levande sten (med mycket liv i) och låter den ligga mörkt och utan matning ett tag så får man ut fosfat och fosfor eftersom det dör som bare f-n där. det här är koncentrationer och säger inget hur mycket det reella värdet är. Är koncentrationerna uppnådda genom att en 1 kg sten legat 2 dar i 1000 liter vatten eller att en 1 kg sten duchats med 0,5 dl vatten i två dar?MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...