Lasse

Stig - du är specialisten på detta - utred. MVH Lasse

Stig - du får inte ge dig så lätt har jag ju sagt! Du hade ju som vanligt till hälften rätt:) http://en.wikipedia.org/wiki/Cree MVH Lasse

Jag tror att det kallas övertoner på svenska - se http://web.comhem.se/~u85209111/toner/toner1.html MVH Lasse

Nitrogen fixing är en biologisk term som har en absolut betydelse och skriver en biolog nitrogen fixing bacteria så menar han vad vi kallar kvävefixering. Punkt slut. För övrigt räcker det med att läsa inläggen 28,29,30,31 och 33 för att se att du själv fått den uppfattningen av vad du läst eftersom du argumenterar emot mig när jag säger att kvävefixation inte kan ske under syrerika förhållanden (av normala bakterier - cyano undantaget men själva fixationen sker även där syrefritt men inne i organismen som har flera specialiserade celler). Vad du nu skriver är ett vanligt ätande (fast på ett ovanligt sätt) och handlar ju inte bara om att skaffa EN bristvara utan allt annat också - såsom fosfor (som också är en tillväxtbegränsande faktor ute i haven). I detta fall har jag samma uppfattning. MVH Lasse

Nu skall ju inte jag grumla glädjen efter en lyckad lösning på problemet men jag skulle ändå överväga att göra åtminstone 30 liter nytt vatten och stoppa i det i samband med vattenbytet till Daniels vatten. Då får du ett ännu bättre vatten än vad Daniel har när han har gjort sitt vattenbyte. Det är inte bara nitrat som ansamlas i "gammalt" vatten utan det finns andra restprodukter och spårämnesbrister i gammalt vatten. MVH Lasse

Läs igenom rödteckningarna igen så kanske du förstår. Ordet "are" och ordet "may" har mycket stor skillnad i värde om man säger så. Sedan så hävdar Spanky att detta sker allmänt och hela tiden i syrerika förhållanden eftersom han nämner släktet pseudomonas som ansvarig för detta. Artiklarna som du redovisar till hänvisar till syrefria områden (exempelvis inne i kalkskelletet) och där är det fullt möjligt. De vetenskapliga artiklarna du länkade till nämner flera andra vägar för konsumtion av bakterier än att de skulle finnas en symbios mellan deras kvävefixering och koralldjuret - precis såsom Claes säger. Att cyano som växer på koraller eller någon annan stans kan fixera kväve är absolut ingen nyhet eftersom många cyano (dock inte våra bekanta röda och gröna slemalger) har speciella celler där kvävefixeringen kan ske. Att man hittar cyano med dessa egenskaper i bakteriepopullationerna på korallerna är väl ingen konstighet men det Spanky påstår, om man läser vad han skriver, är att kvävefixeringen via bakterier är det generella försörjningsledet för kväve till koralldjuret. Går man sedan till den artikeln som Claes har hittat om Vibrio så kan jag tyvärr inte läsa artikeln, bara abstraktet så jag har ingen bild av hur kvävefixeringen går till i dessa bakterier eller om det sker syrefritt eller i en syrerik miljö. En sak är i alla fall säkert att Vibrio av de två arter som nämns i abstrakten är inga jag skulle vilja ha i mitt akvarium med tanke på deras andra egenskaper. MVH Lasse

@ Gabriel I detta fall så är det som jag sa ett redan etablerat akvarium där kvävecykeln redan kommit igång och fungerar. Han är orolig för sina vattenvärden och i detta fall finns ingen fara med att byta vatten. De bakterier som är ansvariga för nitrifikationen finns på ytor, inte i vattnet. Täta och stora vattenbyten är enligt min erfarenhet det absolut bästa sättet att få ett stabilt fungerande akvarium efter den första månaden där åtminstone jag alltid undviker vattenbyte. Proffsgrejer - ja det man använder på lab och där det finns stora krav på tillitlighet - kostnad - 30.000 plus åtminstone och då kan du ändå inte mäta nitrat i saltvatten utan stora felkällor. MVH Lasse

Citat med få kommentarer Detta är ett svar på ett inlägg om infångandet av bakterier till slemmet som omger korallerna och måste avse ytan (Pseeudomonas är ett släkte som består av aeroba bakterier som kan bilda biofilm) Rödfärgning av mig. Jag brukar oftast inte plocka äpplen och äta bananer. Spanky talar om en sak - det de vetenskapliga artiklarna säger stöder inte hans skriverier eftersom de handlar om andra förutsättningar. MVH Lasse

Och det tror inte du att jag gör Daniel? Jag är också väldigt skeptisk till dropptester och litar inte på dem men stickorna är rena skämtet. Jag vet inte hur många gånger jag jämfört stickor, dropptester och annat med proffsutrustning. Under 7 år arbetade jag dagligen med att ta vattenprover och jämföra samt utveckla olika testmetoder. Osäkerheten gäller specielt nitrattesterna. Det är det forna Merck som tillverkar dessa stickor som sedan har sålts av Tunze som deras egna. Merck hävdade sjäva att de inte fungerade i saltvatten. Kombistickerna - 5 i ett är ännu värre. @ Rille Att använda färdigblandat saltvatten från en affär är inte den metod jag skulle använda i detta fall om det inte är helt nyblandat vatten. Är det från affärens anläggning så har du med nitrat i det nya vattnet plus all deras mikrofauna som du inte helt vet vad den består av. Om du gör 5 liters byte på 60 liter så ändrar du i princip inget. Den bästa investeringen du kan göra för att få ett akvarium som fungerar frammåt är att göra relativt kraftiga vattenbyten med nyblandat vatten under de närmsta veckorna. Nu tror inte jag att du har 250 i nitrat men att du får indikation på nitrit är något du bör åtgärda och i detta fall kan du använda metoden med täta vattenbyten samt att se till att du har en kraftig rörelse i vattenytan. Akvariet är redan startat och du har rätt bakterier i sten, sand och filter så vattenbyten förstör inget, tvärtom. MVH Lasse

Nej - det är inte förklarat - bara påstående från någon som heter Spanky som inte verkar ha så vidare klart för sig. han blandar olika bakteriegrupper - han påstår saker som detta Han menar att korallen har brist på kväve, därför menar han att den föder bakterier som skall fixera kväve. Med fixera kväve så menar man att kvävgas förvandlas till NH3 som alger/växter kan ta upp. En sådan bakteriell fixation kan i stort sett bara ske under syrefria förhållanden. Observera att termen kvävefixation har en väl definierad biologisk nomeklatur och betydelse se http://en.wikipedia.org/wiki/Nitrogen_fixation. Du får förlåta mig men jag tycker att de citat du ger från din favorit "Spanky" i högsta grad bara är påstående som inte på något sätt styrks av etablerad vetenskap. MVH Lasse

Läste igenom den "vetenskapliga" förklaringen, Philips tekniker får nog läsa på lite bättre vad gäller vattenkemin. Men givetvis funkar det även för saltvatten men det är ett litet frågetecken till den del som skall läggas i akvariet (en pump för att fördela ut ozonet). MVH Lasse

Det finns ändå en frågeställning. Det är två organismer och att den ena organismen frivillgt skulle överlämna sin producerade energi till den andra tror jag inte riktigt på. Algen använder givetvis sin energi till det som organismer brukar göra - till egen tillväxt och förökning. Att den lever innuti en rovorganism kan ju vara en fördel eftersom den kan ta till vara överblivna näringsämnen från värddjurets metabolism (inklusive oorganiskt kol i form av koldioxid) men sedan står frågan - hur använder rovorganismen produktionen från den autotrofa organismen? Skall det vara någon vits med det hela så måste ju rovorganismen skörda från den autotrofa produktion, dvs "äta" upp överskottsproduktionen. Det här skulle ge en liten extra kick vad gäller koralldjurets produktion (och när det gäller hårdkoraller även kalcifieringen). Men sedan kommer huvudfrågan, det finns en hel del stenkoraller som inte behöver ljus och inte har zooxanteller. De "äter" bara. Min erfarenhet med en av dem - solkorallen - är att de växer bra på bakteriemulm. Kontentan är då, stenkoraller kan överleva och tillväxa på bara bakteriemulm men varför är då ljusintensiteten så himla viktig för framförallt acroporer? Samt det finns en del kar här i världen som kör sps utan bakterieproduktion men med ett jäkla ljuse och uppnår en mycket bra färgsättning och tillväxt. Jag har sett åtskilliga exempel på detta. MVH Lasse

Beror på vart du bor och vilken typ av kranvatten du har. Osmosvatten brukar rekommenderas men på många ställen funkar det med kranvatten också. Gjorde en snabbkoll på Håbo kommuns hemsida och det skiljer lite mellan de två vattenverken. Bålstas vattenverk visar att det finns kalcium i vattnet men att du troligtvis kan använda revsalterna med förhöjda kalciumvärden. Håbo:s vattenverk har dubbellt så mycket kalcium i vattnet och där skall du välja ett salt med ca 400 - 420 ppm kalcium som start om du kör kranvatten. Det framgick inte vilka nitratvärden som finns i vattnet och du måste vara vaksamm om du bor i hus med nya kopparrör. MVH Lasse

Först och främst skall du ta dina stickor och gå ut till toaletten, lyfta på locket och spola ner dem. Du kan inte lita på dessa stickor ens i sötvatten, än mindre i saltvatten. Om du skall ha tester så är det dropptester som gäller och även här får man vara väldigt försiktig med framförallt nitrattesten. Oavsett detta med testerna så är det inte alls någon dum ideé att byta in lite nytt vatten. Blanda till ca 20 liter vatten i hinkar, lägg i någon cirkulation och låt det stå över natten. Sedan dagen därpå kan du byta vatten. Upprepa proceduren med några dagars mellanrum. Gör detta under 4 - 5 dagar och gå sedan över till veckobyten av minst 10 liter vatten. MVH Lasse

Koralldjuret är alltså beroende på att äta (sps framförallt) men då kommer en liten fråga fram och det är att erfarenhetsmässigt så är dessa koraller (acroporer och liknande) de som är mest ljuskrävande vilket inte kan tolkas annorlunda än att de är mycket beroende av fotosyntesen samtidigt som de då verkar vara de mest beroende korallerna vad gäller att föda med bakterieplankton. Det är något som haltar tycker jag. MVH Lasse

Mät två gånger i morgon, klockan 13 och 23. Har du noll i nitrat? MVH Lasse

När mäter du fosfaten? Har du testat att mäta först på morgonen - innan ljuset tänds och sedan precis före det släcks? 0,16 i fosfat ger ingen stenkoralldöd enligt min erfarenhet. MVH Lasse

Se upp - de LED-lysrören är förbjudna av elsäkerhetsverket eftersom de kan vara ledande och orsaka dödsolyckor om de tas ut eller sätts in fel. PM:a Stigigemla om detta! Har du satt i ena ändan (stiften) i fasen och sedan lyckas komma åt stiften på andra sidan så får du 230 V rakt igenom kroppen. MVH Lasse

Finns det någon pil på ena ändan av röret? MVH Lasse

Hade ett långt inlägg som tyvärr försvan. Skall bara sammanfatta något Du måste lära dig att skilja mellan fosfor och fosfat samnt vattenlösliga eller inte vad gäller fosfat. ortofosfat är den vanligaste formen av vattenlösligt fosfat. De andra formerna är mer eller mindre lösliga från svårlösliga som fosfatformer av alumminium och järn. Kalciumfosfat är däremot ganska lösligt men löslighetsfaktorn är helt beroende på pH. Under ca 7,6 till 7,8 är lösligheten stor men minskar sedan kraftigt med stigande pH De artiklar som är möjliga att kontrollera av de du nämner hänvisar alla till sediment vad gäller de bakterier som uppges kunna lösa upp bundet fosfat till ortofosfat. Detta är viktigt för du måste också förstå vad energy source betyder i den biologiska nomenklaturen. Samtliga artiklar berör eutrofa bakterier och den artikel jag citerar i # 47 nämner olika former av socker och stärkelse, dvs organiskt kol. Organiskt kol är ofta en bristvara både i akvarier och ute på verkliga rev och det finns definitivt inte på sten eller kalksten som är mineraliserade. Dessa ytor är oftast istället bebodda av autrofa organismer som hämntar sin energi från fotosyntes (alger) eller nitrifikationsbakterier som hämntar sin energi från skillnaderna i energinivåer mellan ammonium, nitrit och nitrat. Den typ av bakterier som du är rädd för är alltså sparsamnt förekommande i våra akvarier under normala förhållanden. Men en del bakslag med för mycket organisk kolkälla kanske kan hitta sin förklaring här. Exempel nämns detta i en av artiklarna (min rödfärgning)

Då kan du tänka dig ett 450 liters kar med ca 15 - 20 borrar i, där blir det mycket korallflytt MVH Lasse

Patrik läs igenom sista delen av artikeln, de 6 punkterna och den sista meningen Jämför sedan med mitt inlägg #41. Ingen har motsatt sig att det finns fosfor i LS och för den delen även i sand. Däremot om det normalt är ett problem eller inte - det är nästa fråga. Artikeln du redovisar till är en speciel sjö med speciella förutsättningar såsom ett fosforrikt sediment. Att sedan dra en slutsats till att det gäller generellt är att dra för höga växlar. Att mattbildande cyano kan frigöra i sten eller sand låst fosfor i nitratfattiga vatten är jag övertygad om såsom jag skrev i ett tidigare inlägg men att det förekommer att aerotrofa bakterier lakar ut fosfor i ett normalt rev i en större omfattning är att ta i för mycket. MVH Lasse

Beroende på konc skilnaderna kan pH variera lite vad gäller utlösningen av fosfat. Den typ av bakterier som oftast bildar de tunna filmerna i en väl syresatt miljö utan organisk kolkälla i vatten är de som räknas till autotrofa bakterier, nämligen nitrifierarna - att de skulle försura sin miljö för att få fosfat har jag aldrig sett i litteraturen. De nedbrytande bakterierna - de heterotrofa behöver organiskt kol för att kunna leva. Från hur många sedimentstudier som helst - både i marin och limnisk miljö - finns det belagt att fosfor i huvudsak fälls och binds i en syrerik miljö och frigörs i en syrefattig. Främst är det olika järn och alluminiumkomplex som binder fosfaten. Numera finns också mycket bevis för att det behövs svavelväte för att få urlakning. Faktum är att många forskare länge har påpekat att fosforn är en viktigt gödningsämne som vi med nuvarande hushållning kommer att göra till bristvara eftersom vi får en stadig transport av fosfor till djuphaven där vi inte får tag i dem. Fosforn är också en ganska så begränsande tillväxtfaktor i ett marint system och det skulle inte vara så om dina teorier om fosfaturlakning i syresatta rev stämnde Patrik. MVH Lasse

Att fällning och sedan återlösning av fosfat med utgångspunkt från kalciumfosfat är kraftigt pH beroende. MVH Lasse

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=17346&highlight=elkostnader Är också belysande MVH Lasse