Lasse

Eftersom det blir fler och fler här som startar med Red Sea Max så skall jag uppdatera min tråd med lite bilder även här. Karet är nästa 1 och ett halvt år gammalt nu och jag är ganska nöjd med det. Jag kommer nog att förändra fisksammansättningen vad det lider och bara gå in för små gobys - detta i fall att jag behåller mitt kar. Jag såg det nya Red Sea Max 250 i Nurnberg och har blivit rätt så sugen på ett sådant så vi får se till hösten. Först en bild från 070618 och där fortfarande jag hade en del storpolypiga stenkoraller. Och sedan en helhetsbild från 080615 Här är det i stort sett bara mjukkoraller av olika slag men de växer överallt. Denna bild visar från sidan Bilderna som kommer nu visar olika delar av tanken Och mina Chromisar är med fortfarande även om jag misste ett antal andra fiskar i vintras i en helt oföklarlig händelse. MVH Lasse

Jag tror också på att prova kalkvatten som ersättning för det avdunstade vattnet. Vet att det hjälpt ibland. MVH Lasse

De är amerikanska va? Då bör 0308 betyda mars 2008 - alltså rimligt färska. MVH Lasse

Då borde det inte skilja - att färgtesterna är omöjliga att läsa av det vet jag men att det skulle slå så mycket med KH testen var jag inte medveten om. Jag brukar använda Sera, droppar visserligen men som sagt man kan statistiskt minska den felläsningen. Det som är viktigt är den relativa utvecklingen. MVH Lasse

Jag får erkänna att jag inte vet men att jag på goda grunder tror det. Jag tror det var både Vargklo och Aquario som konstaterade att de hade dinoflagelater som rörde sig upp och ner. MVH Lasse

I korthet - ja MVH Lasse

Du räknar antalet droppar alltså - inte läser av antalet ml? Är det droppräkning så kan det bli olika stora droppar och det kan påverka avläsningen. Titreringsväskans koncentration kan också påverka resultatet. Är det en gammal test kan det ha dunstat och du får en starkare koncentration (och lägre avläsning). Om det uppstår skiktningar i flaskan kan du också få ett varierat resultat. Skaka väl före varje användning. För att jämna ut att du kan få olika droppstorlekar (statistiskt) brukar jag ibland ta 20 ml provlösning - varje droppe indikerar då 0,25 i KH. På det sättet blir det exempelvis 32 droppar för KH 8 istället för 8 och statistiskt har du då kompenserarat lite för olika droppstorlekar. Men detta är finlir. MVH Lasse

Dinoflagelat - gå till läroboken Jonas och upplev än en gång vad en flagell är Jo de rör sig och det ganska bra. Det finns många alger som rör sig på olika sätt. Exempelvis så rör sig de pelagiska mikroalgerna sig 100 tals meter upp och ner i världshaven beroende på om det är dag eller natt bara för att dels kunna utnyttja fotosyntesen och dels för att slippa predation. MVH Lasse

Det som är märkligt här är att KH testerna visar så in i helsike olika. Rent mättekniskt är KH testen en lätt sak. Man har en indikator som slår om när man titrerat ner till ett visst pH. Mängden syra som gått åt då blir en mätstock på alkaniteten - i de flesta fall uttrycks den fortfarande som dKH. Har för mig att Salifert använder spruta och inte droppar - stämmer det? I så fall så borde den vara mer tillförlitlig eftersom 0,1 ml alltid är 0,1 ml medans en droppe kan vara vad som helst. MVH Lasse

När det gäller detta så finns inget i all den litteratur om nitrifikation jag läst vad gäller vattenrening och dessutom brukar karbonat anges som kolkälla för dessa. När är boken skriven? Inget heller vad gäller nitrobacter har jag sett någon uppgift om detta. Nu är det iofs nog inte så ofta som acetat finns fritt i vatten, skulle väl vara ett extremt zeovitkar då MVH Lasse

Det om att nitrifierarna är mixotrofa och fakulativa får du nog visa lite bättre. Jag har sett att du skrivit det förut. Jag började arbeta med nitrifiering 1986 både praktiskt och teoretiskt. Först i olika fiskodlingar för att optimera nitrifikationen - innefattande långa mätserier och optimerande åtgärder. Sedan under i stort sett hela 90 -talet med en ekologisk avloppsanläggning där jag var ekotekniker och bland annat förestod labbet och mycket av utbildningen av de praktiserande universitetsstuderande vi hade. Jag är medförfattare till ett antal publicerande artiklar om nitrifikation och anser nog att jag hört det mesta som finns om nitrifikation både praktiskt och teoretiskt. Har aldrig - jag säger aldrig stött på dessa påståendena inom facket så att säga utan hela tiden bara sett uppgifter om att de är strikt autotrofa samt strikt aeroba. Nitrobacter som ett exempel minskar sin effektivitet redan vid syrenivåer kring 5,5 mg/liter och nitrosomas inhibiteras vid nivåer kring 3 mg/l. Att de skall vara mixitrofa talar all min erfarenhet emot (och all erfarenhet från reningsverken) eftersom ett för högt BOD-värde slår ut dem. Jag tror jag har mellan 500 och 1000 mätserier timme för timme som motbevisar detta påstående. MVH Lasse Edit Ändrar lite grand här eftersom jag var helt inne på de vanligaste nitrifikationsbakterierna och gjorde ett tankefel eftersom jag trodde du menade dem - de som står för huvudparten av nitrifikationen i våra system, nämligen nitrosomonas och nitrobacter samt några andra autotrofer - där viker jag mig inte . Men det finns faktiskt en del rapporterat om några andra bakterier men som normalt inte anses ha stor betydelse (med undantag för ANAMMOX som iofs är en mycket långsam process och teoretiskt kan vara aktiv i vissa DSB och som faktiskt anses vara den förhärskande processen när det gäller kvävgasbildning i världshaven). 2001 sammanfattades kunskapsläget av Katarina Kylefors och Kerstin Grennberg från Luleå Tekniska Universitet som följer. De nya upptäckterna är följande: aeroba autotrofa nitrifikationsbakterier kan utföra denitrifikation under anaeroba betingelser. bakterier, som använder organiska föreningar som energikälla (kemoorganotrofer), kan utföra nitrifikation vid låga syrehalter. Slutprodukterna är nitrit och nitrat. denitrifikation kan utföras under aeroba betingelser av Thiospharea pantotropha. Slutprodukterna är huvudsakligen kväveoxider och kvävgas. samtidig nitrifikation och denitrifikation vid lågt syretryck eller vid anoxiska betingelser kan utföras av Thiospharea pantotropha och Nitrosomonas eutropha. Slutprodukterna är huvudsakligen kvävgas och kväveoxid. anaerob ammoniumoxidation kan utföras av Nitrosomonas eutropha och Nitrosomonas europaea tillsammans eller var för sig. Ammonium är elektrondonator och nitrit är elektronacceptor och kvävgas bildas. anaerob ammoniumoxidation (ANAMMOX) kan utföras av ännu inte helt identifierade litotrofa bakterier. Ammonium är elektron-donator och nitrit eller nitrat är elektronacceptor och kvävgas bildas (Jfr 5).6 är intressant och vill du fördjupa dig i den så är följande rapport väldigt bra http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2005-14.pdf och vad gäller Cyanos bustrick så är följande rapport (som jag hänvisat till tidigare) helt underbar http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2006-12.pdf

Ja - jag fick en känsla av dino-flagelater men jag är inte säker. Där är väl Aquario experten MVH Lasse

Använd det som du sätter mössan på. MVH Lasse

Jo - jag vet det MVH Lasse

Ted - det vet du väl att det inte är tillåtet att plocka sten på privat mark i naturen även om området är 2 km långt och långt från bebyggelse. Fy på dig Ted med sådana tankar MVH Lasse

Cirkulationspumpen i avrinningsmodulen var något som jag inte planerade in i min första konstruktion. Nästa gång jag bygger ett akvarium så skall jag göra en speciell modul för just en streamer eller cirkulationspump. Smart med gallret och intaget under - både yt och bottenavrinning alltså. Jag har några borrade hål men på tok för lite av den varan. Ert kar är just i cyanotider (4-8 veckor gammalt). I mina sista starter har jag helt undviket cyanoproblemet genom att från vecka 3 - 4 dosera in lite kaliumnitrat (motsvarande ca 1 ppm) några gånger. Nu när redan fått dem så skulle jag suga dagligen och ersätta vattnet med nyblandat ett tag (i samband med detta skulle jag också testa med lite nitrat också - men det är en annan femma) MVH Lasse

Om vi börjar med oscillatoria limnetica så är den i första hand en sötvattensart men finns tydligt också i vissa saltsjöar och estuarier. De undersökningar som är gjorda visar att cyanon går över till anoxisk fotosyntes i just anoxiska eller helt syrefria förhållanden. Just denna art skiftar tydligen mellan det vanliga fotosystem II till den bakteriella fotosystem I. I akvarier har vi oftast inte några syrefria, belysta områden (om det finns det så har nog akvaristen allvarligare problem än lite cyano). det är heller inte så, vad jag fattar att dessa cyano går över till anoxisk fotosyntes just för att förekommer spår av svavelväte utan för att för höga koncentrationer av svavelväte är toxiskt för deras normala fotosystem (II). De artiklar jag sett nu så har man i naturen sett detta i stratifierade sjöar ( i vattenkolumnen) och då i det syrefria bottenvattnet. Vad jag menar är att i detta fall spelar det ingen roll för strategin om det finns syrefria områden med svavelväte i sedimentet eftersom hela miljön kring cyanon är syrerik, Det vill säga förmågan att använda en anoxisk fotosyntes är ingen strategi att få en ökad konkurennskraft i den normala levnadsmiljön utan en anpassning till att klara livhanken i en annars fientlig miljö. Cyano = blågröna alger Vad gäller PSB (purple sulfur bacteria) är åtminstone de jag känner till strikt anaeroba (kräver syrefria miljöer) Vad gäller nitrifikationen i sanden så anser jag att det är en av de myter som finns inom saltvattensakvaristiken (denna myt existerar inte alls inom sötvattensakvaristiken). Varför myt? Jo nitrifikationsbakterierna är strikt syrekrävande och autotrofa och den yta de kan kollonisera i sanden är ganska liten och även med grävande djur så är ytan inte så stor. Visst det förekommer en viss nitrifikation i sanden men jämfört med den nitrifikation som sker på andra ställen är den liten. Jag vill istället hävda att den nitrat som vandrar nedåt i en DSB kommer från nitrat utsläppt i vattenkolumnen och sedan pga av en "osmos" verkan vandrar neråt i DSB:n på grund av att den denitrifieras där. Detta är själva grundbulten i Jauberts system - den syrefria vattenspalten i botten är nitratfri och sanden mellan vattenkolumnen och denna nitratfria vattenspalt fungerar som ett membran och nitraten tränger ner i sandbädden för att utjämna koncentrationsskillnaderna mellan vattenkolumnen och vattenspalten i botten. Vi i Sverige är ganska ensamma om att inte förespråka biologiska nitrifieringsfilter inom saltvattenstekniken - utomlands är detta betydligt vanligare och viktigare. Nu är jag medveten om att jag kommer att få stryk igen men min uppfattning om zeolitreaktorns roll i de olika zeovitsystemen som finns är att utgöra en förstklassig nitrifieringsreaktor. De ofta förekommande rensningarna (backspolningarna) gynnar nämligen de autotrofa nitrifierarna i och med att de avlägsnar organiskt material och död bakteriefilm. En klassisk åtgärd för att optimera nitrifieringen i andra system. MVH Lasse

Ni kommer inom mycket snar framtid få massor om tips om fosfathalter och annat så jag unviker att nämna detta Skulle istället vilja föreslå att ni provar ett tag med att tillsätta avdunstat vatten med sk. kalkvatten. Jag har svårt att på bilden avgöra vilken typ av alg ni har men tycker det liknar den typ som brukar ge sig om man får upp pH lite. Det verkar också som ni har en del röd cyano - stämmer detta? Är ni nöjda med bakgrunden? Jag är i alla fall väldigt nöjd med min men jag kan tänka mig att ni får passa vattennivån i kamrarna för skummarens skull. Jag kör ju skummarlöst. MVH Lasse

Ted - jag skrev i en tidigare av dina trådar att du har Ignaberg i närheten av dig. Där finns ett överskotta av kalksten som är av minst lika bra som Faxe-kalksten. Vill du just ha Faxe så tar du tåget över sundet och åker ner till Faxe söderut från Köpenhamn men Ignaberg är närmare. MVH Lasse

Min pistolräka går med lysmata utan problem MVH Lasse

Åtminstone purple sulfur bacteria som endast har fotosystem I inhibiteras och dör när det kommer ytterst lite syre i vattnet - referens - egna odlingar och försök. De typer av mattbildande cyano som vi oftast har utmärker ju sig också för att vid belysning just släppa gasbubblor vilket motsäger din teori Jonas - åtminstone har de alltid gjort det hemma hos mig. För övrigt har jag sett uppgifter om att just "red slime" är spirulina rosea och den gröna mattan som brukar uppträda i sötvatten brukar räknas till släktet Oscillatoria. Min erfarenhet från sötvatten av dessa gröna mattor är att de främst uppträder i nystartade kar vilket också motsäger din teori Jonas. MVH Lasse Edit: När rapporterna pratar om sulfid så är det med största sannolikhet svavelväte det handlar om eftersom det är den vanligaste sulfiden ute i naturen. Svavelväte är resultatet av den syrefria nedbrytningen utan nitrat. Eftersom det bildas ett syrefritt lager under mattorna är det både scenaroit i mitt första inlägg (#55) och Jonas skisserade förslag möjligt men personligen tror jag inte för närvarande på Jonas scenario eftersom det i så fall i akvarium blir frågan om en organism som på ovansidan kör en syrebaserad fotosyntes och på undersidan (utan kontakt med ljus) har en icke syrebaserad fotosyntes. Oavsett vilket så pekar både jag och Jonas på svavelvätets betydelse i dessa fall även om vi har två olika förklaringsmodeller. Svavelväte uppstår som en följd av en syrefri nedbrytning där nitrat inte finns tillgängligt. Detta understryker det jag tidigare har sagt att nollning av nitratnivån, framförallt när man kör med DSB eller mycket sand, är ett otyg och bör undvikas i akvariesammanhang.

Cyanosläktet är stort och anpassbart så visst finns det sådana cyano som kan ha anoxisk fotosyntes men det är nog absolut inte den typen som vi normalt har i våra akvarium eftersom det innebär att även vattenvolymen (åtminstone mikroområdet kring cyanon) skall ha en koncentration av sulfid i sig. Följande länk behandlar detta fenomen http://aem.asm.org/cgi/reprint/51/2/398.pdf Där sägs det i inledningen (artikeln är ifrån 1985) MVH Lasse

Källor Jonas framförallt till Detta är för mig helt okänt och vore väldigt intressant om det stämmer. Framförallt att få reda på hur en syreproducerande organism (där ett av problemen är att göra av sig med syret) rent biologiskt klarar av (eller väljer) att använda mindre effektiva oxideringsprocesser för sin metabolism.MVH Lasse

Du kan köpa RSM via varje butik som handlar med Simontorp. För övrigt kommer ett större RSM i höst - 250 liter. Såg det på Interzoo i Nurnberg - häftigt och lika snyggt. MVH Lasse

Det är tveksamt om den butiken har så gott om koraller nuförtiden. För övrigt tror jag att de flesta av de specialiserade butikerna skickar per buss om man frågar dem - åtminstone inom södra Sverige. Långt norrut är det nog svårare att få något från södra Sverige (med södra menar jag från Stockholm och neråt). MVH Lasse