Lasse

Jonas (Sillen) Jag följer inte din uppmaning. Jonasromans skriverier om giftigt ammonium och ogiftigt ammoniak är fullständigt felaktiga och stämmer överhuvud taget inte varken teoretiskt, vetenskapligt eller praktiskt. Om denna linje får stå emotsagd så kommer många medlemmar att riskera att göra felaktiga åtgärder. Jag publicerar därför mitt svar till Jonasroman här. 1976 så hade jag nog samma åsikt som Svein skriver i första bandet (det kom ut då om jag inte mins fel). Nu har det hänt en del sedan dess och jag har haft 30 års erfarenhet av fiskhållning i olika skalor. Man kan som Jaken ironisera lite grand över personers nuvarande yrkesroll – som för övrigt för mig inte är i huvudsak rörpulare utan ”kvalificerad bytare av diverse söndrig ljuskällor” J. Men Jaken vet mitt CV – han har fått det förut. Jag har i min hand (eller framför mitt tangentbord i alla fall) två mycket läsvärda publikationer från OFI (Ornamental Fish International) från 2006 och 2007. De heter Water Quality in the Ornamental Aquatic Industry och International Transport of Live Fish in the Ornamental Aquatic Industry. Båda två väldigt läsvärda och borde ingå i de flestas bibliotek. De går att beställa på http://www.ofish.org/about/shop I den förstnämnda finns en hel sida som tar upp det jag och Jonas är oense om. Tyvärr hindras jag av rättighetsskäl att citera hela stycket men det avviker inte en mm från det jag påstått. Jag vågar dock att ta några korta citat. Jag vill nämna att det på engelska råder en viss begreppsförvirring där ordet ammonia ibland används både för ammonium och ammoniak men man skiljer då mellan ”unionized ammonia (NH3) och ionized ammonia (NH4+) Kort citat från Water Quality in the Ornamental Aquatic Industry OFI 2006. ”Total ammonia consists of unionized ammonia (NH3) and ionized ammonia (NH4+). Unionized ammonia is extremely toxic to fish but ionized ammonia is not” Sedan går han vidare och talar om att förhållandena mellan NH3 och NH4+ beror på temperatur och pH. Författaren ( Roberto R. Hensen) nämner också nitrits giftighet och bekräftar den misstanke som jag har haft ganska länge nu om att nitrit överhuvudtaget inte är något problem med i saltvatten. Han börjar med att konstaterar att nitrits giftighet beror på bildandet av methemoglobin som försvårar fiskblodets bindning av syre. Sen nämner han det jag känt till länge att en salttillsats minskar giftigheten av nitrit. Orsaken är att kloriden i saltet hindrar upptaget av nitrit i fiskens blod och man bör i ppm räknat ligga cirka 6 gånger högre i kloridkoncentration än man ligger i nitritkoncentration för att den skyddande effekten skall uppstå. I några andra publikationer har jag sett att man rekommenderar ca 50 ppm klorid i vattnet. (han refererar till sötvattensystem här men resonemanget är helt överförbart till saltvatten åtminstone vad gäller fisk) Den normala kloridkoncentrationen i saltvatten är ca 19 000 ppm klorid vilket innebär att nitriten kan glömmas bort som akuttoxisk i saltvatten. En uppgift jag har sett att en av de stora amerikanska guruerna hävdat (kommer inte ihåg vem av dem bara). I förordet nämner dåvarande presidenten i OFI ”It is not easy to find someone with experience both in the Food Aquaculture Industry as well as in the Ornamental Aquatic Industry, who is able to explain…..” Vidare “We have found such a person in the author Roberto R. Hensen…..” Att mitt valspråk inte kom med i förra inlägget var nog ett fel – inte medvetet i alla fall. MVH Lasse Ps. Vem OFI:s dåvarande president var – en hint – han är från Norge Ds

Tack Svein MVH Lasse

Jonasroman - jag vet inte varför du får allt om bakfoten och publicerar saker som är rent av livsfarligt för personer som läser det. Ammonium är i stort sett ofarligt för fiskarna medans ammoniak är dödligt i mycket små mängder. Detta beror på att fiskar är utrustad med en aktiv pump i gälarana som klarar att pumpa ut ammoniumet från blodet mot en gradient. Ammoniaken som är en gas diffunderar fram och tillbaka beroende på var koncentrationen är högst. Förhållandet mella jonen ammonium och gasen ammoniak är att vid pH under 7 ligger ca 99,99 % som ammonium och 0,01 som ammoniak. Vid pH 9,3 (ca) ligger 50 % som ammonium - 50 % som ammoniak. Vid pH 8,3 är ca 85 % som ammonium och 15 % som ammoniak. Tidigare har jag skrivit att ibland kan man rädda mer fisk (vid långa transporter) genom direktinsättning än att koppa. Det finns metoder som gör att man kan koppa också - luftar man kraftigt (som jorgas beskrev) vid koppningen så driver man ut eventuell farlig ammoniak - ett annat sätt är att pH-sänka koppningsvattnet. Nedan finns två gränsvärden som du kanske skulle begrunda lite grand Gränsvärden för lax och öring enligt LFI NH3-N < 0,01 - 0,02 mg/l Gränsvärden för fisk enligt Introduction to fish physiology Ammonia (NH3) 0,02 ppm Vidare har du några länkar här Kom nu ihåg att "the ionised ammonium ion (NH4+) and un-ionised ammonia (NH3)." på svenska låter ammonium (NH4) och ammoniak (NH3). http://www.thekrib.com/Chemistry/ammonia-toxicity.html en till http://www.thekrib.com/Chemistry/ammonia-discussions.html en till http://www.ca.uky.edu/wkrec/pH-Ammonia.htm en till http://www.ukmarinesac.org.uk/activities/water-quality/wq8_1.htm en till http://dataguru.org/misc/aquarium/AmmoniaTox.html en till http://www.bradshawsponds.co.uk/bradfilters/filterintro6.htm en till http://www.syngnathid.org/articles/ammonia.html en till http://www.fishdoc.co.uk/water/ammonia.htm Som ni förstår - jag kan hålla på så här hela natten. Det är ammoniak som är farligt och ammoniak bildas av den relativt ofarliga ammoniumet om pH:t höjs. MVH Lasse

Det var inte bara det - denna 3 cm stora fisk attackerade mina eremiter så att de inte vågade göra sitt jobb heller. Trots sin personlighet så har han fått lämna vårt hus nu - lite fortare än vad jag räknat med..... MVH Lasse

Har du några tryckare - en ca 3 cm picassotryckare som skulle få gå i mitt kar ett tag lyckades med konststycket att käka upp alla mina stora borstmaskar på 2 nätter. MVH Lasse

En stor betydelse eftersom kalcium och magnesium kommer att sätta igen ditt membran. Du kopplar din osmos efter vattenavhärdaren. Så mjukt vatten som möjligt. Har du det riktigt j-t (som det kan vara på Uppsalaslätten så kan det löna sig att skaffa ett ytterligare ett litet förfilter med zeolit precis före osmosfiltret. testa utan men får du en snabb igensättning kan det ytterligare filtret behövas. Zeoliten regenererar du sedan med jämna mellanrum i en mättat koksaltslösning. MVH Lasse

Nitriter, nitrat och fosfat kan du vara lugn för. Det finns inget sådant löst i dina trådalger. Det som finns är kväve och fosfor i samma mängd som din köpta noori eller havsalger. Vad du kan vara lite orolig för är om det finns några tungmetaller som läckt ut i din damm men risken för att det är onaturligt mycket tungmetaller tror jag faktiskt är större i köpt noori än i alger från din damm. Vad som kan saknas dock är exempelvis omega-3 och några andra spårämnen som brukar finnas i marina alger. Jag skulle inte tveka att prova med detta som komplement - men det är ju jag det MVH Lasse

Jonas CITES är som jag har fattat det en reglering av handeln med vilda djur. Det vill säga - det är vid själva handelsögonblicket som eventuella lagbrott kan inträffa. Ta exemplet med alla stora pappegojor, det finns många runt i Sverige som infördes innan lagstiftningen - det är inget lagbrott att inneha dessa men om man vill göra av sig med dem det då CITES kommer in. Vad gäller de olika nivåerna CITES 1 (Eu:s A-lista i stort sett men EU:s lista innefattar flera arter) är det totalstopp om ett djur finns där och det saknas papper. Du får inte ens efterfråga ett sådant djur. Vid ett tillfälle dömdes en person i Stockholm för att ha annonserat efter en A-listad pappegoja. Hamnar något av våra djur på den nivån så är det stopp även för odlat, åtminstone för gemene man. Denna nivå är jag säker på. Vad gäller andra nivån CITES II (EU:s B-lista) är jag mer osäker. Djur på denna lista behöver ha CITES papper när de importeras till EU. Det krävs papper både från avsändaren och tillstånd från den som importerar. När djuren väl är i EU blir det lite luddigare. I princip anses, vad jag fattat, att importkontrollen är gjord och det kan handlas med djuren - detta gäller ju givetvis äve de som är odlade inom EU. På ovanstående är jag inte helt säker - men det är så jag fattat det. Men det är lite mer komplicerat för att i Sverige krävs ett tillstånd i linje med artskyddsförordningen för att tillstånd att handla med dessa djur. Det är inte svårt att få ett sådant tillstånd men det kräver att du har ordning på papprena eftersom du skall rapportera in handeln (försäljningen) en gång per år. Vad jag fattar ligger detta på säljaren. Jag tror heller inte att lagen skiljer på bolag och privatpersoner här utan det är i själva handelssituationen som du måste ha detta tillstånd. Sen kanske man inte betecknar en försäljning av några stycken fraggar av en b-listad korall som handel i praktiken men lagmässigt har åtminstone jag fattat att även detta är reglerat. Jonas - du kan nog lugnt titta på dina stenkoraller och musslor (om du har några musslor) men eftersom många hårdkoraller och musslor är CITES II (EU:s b-lista) så får du se upp om du börjar handla med dem (i större skala?) - du behöver i alla fall ett tillstånd enligt artskyddsförordningen för att göra detta. Jag utgår från att affärerna du handlar har dessa tillstånd- därför ligger det inte på dig när du köper. Jag tror inte heller att du behöver kontrollera att affären har de tillstånd som behövs. Men om du träder in som säljare så vänds hela steken - oavsett om det är vildfångat eller odlat! Jag hoppas att någon som kan detta bättre än jag hoppar in och rättar till de värsta missarna - men detta är så som jag fattat själva lagstiftningen och dess följder. Kan även medela att det med stor säkerhet är så att det från 1 sept är straffbart att ha fisk (även för privatpersoner) i kar mindre än 40 liter. I lagtexten sägs det att akvarier bör vara större än 40 liter även för privatpersoner. Samma har gällt för affärer några år nu - där har de flesta Miljö/hälsa inspektörer bedömt det som skall, enda undantaget kampfisk. Eftersom lagtexten är ny så är den inte prövad rättsligt än, men om man hårddrar det så får du inte ens ha en evoita goby (ca 10-15 mm) i ett nano under 40 liter. MVH Lasse

Bara en liten kommentar angående odling av CITES listade djur. Är arten uppsatt på CITES 1 så krävs CITES papper vid all handel med arten - även sådana som odlas här och av hobbyister. Den som säljer, ger bort, annonserar eller eftersöker sådana djur blir i princip lagbrytare om man inte har dessa papper. För handel inom EU med djur som listas på CITES 2 krävs tillstånd enligt artskyddsförordningen - för att föra in dem i EU krävs CITES papper och tidsbegränsade tillstånd. Jag är dock osäker om kategori 2 kräver papper för de enskilda djuren. Blir ett djur uppsatt i katerogi 2 så kan du ha kvar djuret hemma - det är ok. Men du får åtminstone inte handla med det utan tillstånd och för det krävs papper på föräldrardjuren! Hur skaffar du papper på ett djur som kommit in före listningen - när det inte krävdes papper? Listningen är ett tveeggat svärd, verkligen. En listning av bangaikardinalen kan leda till att all hobbyodling på arten mer eller mindre kommer att stoppas - så är baksidan av medaljen vad jag fattat den. MVH Lasse

M-74 och dess orsaker kan vi disk någon gång när vi träffas Ingvar . För övrigt håller jag med dig helt och även vad gäller hotet mot Bangaierna. Vad jag förstår har CITES till en viss del ändrat inriktning från att ha en ren bevarandepolitik till att mena att man bör ha lokalbefolkningen med sig och genom att lokalbefolkningen får en ekonomisk orsak att vårda vissa bestånd så får man i praktiken ett bättre skydd av arten än en ren banlysning. I fallet med Bangaierna så skulle kanske fortsatt fångst för akvarieändamål ge lokalbefolkning en orsak till att hålla koll på den grundläggande miljöförstöringen. Jag vet inte vilket som är rätt och fel men jag tror att det är viktigt att vi inte sitter här uppe och idiotförklarar CITES. MVH Lasse

Det är skevheten som är farligt - om det lutar längs långsidan eller som i dit fall längs kortsidan spelar ingen som helst roll. MVH Lasse

Fläkten gick sönder på mitt iofs moddade kar (molly) men det gjorde att plasten brände sönder. Om du har orginalet (belysning alltså) så sitter drosseln i rampen. Kan tänka att det blir jäkla varmt om du stänger fläktarna. Koppla dem på samma timer som ljuset. MVH Lasse

Måste nog påpeka att den tiaminbrist som påvisats troligtvis inte har med odlad lax att göra utan snarare med vår förorening med klororganiska föreningar i Östersjön. M-74 som är den relaterade sjukdommen drabbar de vilda bestånden lika hårt - det är bara det att det inte upptäcks lika lätt. MVH Lasse

https://www.saltvattensguiden.se//index.php?option=com_content&task=view&id=202&Itemid=39 Jag vet inte - möjligtvis om någon tog på sig att göra filmningen. Jag vet inte om min föredragningsteknik gör sig så bra på film eller band men det finns ju ett sätt att ta reda på det. Ja alla har ju inte talets gåva så en får la ta och kompensera det med många, betydelslösa och fina ord så allt inte blir för stringent. Ponera hur det skulle se ut annars MVH Lasse

Nej - jag kommer inte att publicera föredraget eftersom det inte finns nedskrivet. Dessutom ändrar jag hela tiden i det beroende på mer och mer erfarenheter av småkar. MVH Lasse

Jag fick en handlare att ta in några sådana till mig när jag hade besvär med planetaria. Oerhört effektiva men som några redan sagt - näringsspecialister så när planetarian var slut så försvann även dessa. Tyvärr. MVH Lasse

Vilket watttal har lampan? AN har en hel uppsjö av compaktrör men jag tror att det bara är 11 watt de har - dock ej säker. MVH Lasse

Detta har jag sagt inte att bikarbonatupptag inte förekommer hos marina alger. Du har rätt din formel ger ingen extra vätejon (jag läste fel) - men den ger heller inget upptag - den är pH neutral. Vätejonerna är bundna först i bikarbonaten - sen i vattnet. Fortfarande upptaget av bikarbonaten ger pH förändringar - det viker jag inte på. Intressant med att restprodukten skulle bli en OH jon men jag har försökt hitta något på webben som heter reefzoone men hittar inget. Kan du ge mig referensen direkt till sidan? MVH Lasse

Undrar vem som tänker fel. Vad som händer när 1 bikarbonatjon tas ut ur systemet är att om pH är under ca 8 så får du en pH säkning i vattnet (jag förutsätter här att enzymprocessen sker intracellulärt). Varför jo balansen i vattnet ändras och eftersom det under detta pH innebär att koldioxid vill gå mot höger och bilda bikarbonat (CO2 - H2CO3 (upptag en vatten) - HCO3 (Avger en proton) Det blir alltså motsatts till att sätta dit bikarbonat. Vad som händer intracellulärt när den upptagna bikarbonaten behandlas är något helt annat. Din formel ger för övrigt vid en snabb räkning en proton över och jag begriper inte hur en formel som ger en proton över skall bevisa en pH - höjning ? Tas en bikarbonatjon ut ur systemet när pH är över 8,0 så går karbonatjoner över och blir bikarbonat (upptag en vätejon) - Ph kan stiga. Till ditt resonemang om att uttag av bikarbonatjoner inte påverkar pH så är det inte riktigt. Givetvis gäller naturlagarna även i detta fall. Systemet har ställt in sig på ett viss procent CO2 - H2CO3, HCO3 och CO3 Varje ändring i denna jämnvikt - ovsett var den sker och om det är tillsättning eller uttag gör att systemet vill gå i jämnvikt igen och innebär att några av de andra ämnene måste transformeras. Detta sker genom upptag eller avgivande av vätejoner. Detta är normal jämnviktsekvation. Blanda inte in antalet vätejoner i systemet i detta fall - är det något du skall titta på är jämnvikten mellan H och OH eller med andra ord pH. Och när det gäller bikarbonat tillsättande och avlägsnande så är vad som händer beroende på pH. En fråga angående minskandet av den biologiska belastningen. Vet du hur mycket av det kväve som kommer från fisk som utsöndras direkt och hur mycket som kommer via proteiner? Ca 80 % av det kväve som är öveskottet från fiskens metabolism utsöndras direkt som ammonium via gälarna - det som kommer ut som proteiner är försumbart lite. Det här kan du se i vilken fiskfysiologibok som helst. Sen tycker jag att vi kan avsluta den här debatten eftersom vi inte kommer mycket närmare varandra. Jag vill fortfarande hävda att pH har enorm betydelse för hur systemet mår och jag hävdar fortfarande att de primitiva algerna (som vi kallar skitalger) inte har bevisats ha förmåga att plocka upp bikarbonat direkt. Jag vill fortfarande hävda att en biologisk filtrering är enorm viktig för stabiliteten i ett akvarie, sött som salt - det är inte åsikten i Sverige men däremot finns den åsikten internationellt. Till frågan om regeln - inga näringsämnen - inga alger. Näe men ingen tillväxt någonstans heller. Detta är lika sant (och klokt) som att säga - inget vatten - inga alger. Jag har sett system med mycket höga näringsnivåer men inte några alger. Jag har också sett system utan i stort sett mätbara kväve och fosfor värden (vetenskapligt utförda mätningar) men med en enorm algtillväxt. Om du nu tror att skitalger triggas av ammonium varför tror du inte att de triggas av fri koldioxid? Orsaken är ju samma. Dessa alger som triggas av ammonium har inte, eller har dåligt utvecklat enzymsysten för att kunna använda nitrat. Nitrat måste nämligren omvandlas till ammonium för att kunna transporteras i cellen. Varför skulle dessa "skitalger" utveckla ett kostbart enzymsystem för att utnyttja bikarbonat när de inte utvecklat enzymsystem för nitrat? Fri ammonium i våra hav är mycket mer sällsynt än fri koldioxid. Problematiken som Aquario tog upp (och även Clownen) var - varför får vi skitalger i våra näringsfattiga system när vi skummar och får inte det i våra näringsfattiga system när vi inte använder skummare? Näringsnivåerna (de mätbara) är helt klart inte boven här. MVH Lasse

Bubblorna är syrgas (restproduktion av fotosyntes) och Jonas, vissa cyanobakterier har förmågan att skaffa sig sitt nödvändiga kväve vid kvävebrist genom att fixera kvägas från luft/vatten och alltså en tvärtom process mot vad du säger. Alla cyano har dock inte denna förmåga direkt och det har framförts att dessa cyano (utan de kvävefixerande cellerna) istället växer som en matta och bildar på det sätt syrefria mikroområden där bakterier med kvävefixerande förmåg kan sammarbeta med cyanon. Cyano brukar tyda på en felaktig kväve/fosforkvot i akvariet (inte alltid men ofta). Jag har fått bort dem några gånger genom att sätta i lite grand kaliumnitrat. MVH Lasse

Jonas - detta du skriver beror helt på vilket pH du har på morgonen. Har du ett pH på ca 7,8 (som inte är ovanligt i kar med enbart kalkreaktor) så finns det så mycket fritt koldioxid i vattnet att det kan uttnytjas av alger. Jag har odlat scenedesmus (sötvattensalger) som enligt de allra flesta inte kan utnyttja karbonater i vattnet utan är helt beroende på koldioxid - de växer utmärkt upp till pH över 9. Att mikroalger har en förmåga att uttnyttja bikarbonat är bara ett påstående som jag inte sett i bevis. Bara det att du får en pH höjning i ett normalt kar antyder att koldioxiden utnyttjas. Att makroalger kan utnyttja bikarbonat kan nog vara sannt men de primitiva skräpalgerna? Du förstår nog inte riktigt ändå - för även om fördelningen är den du skriver (jag vill bara ha reda på vilket pH fördelningen gäller - den allmänna meningen är att vid pH över 8,3 är majoriteten som karbonat - har dock inte sett några siffror) så är fördelningen momentan - försvinner de 0,6% ersätts de med nya - tas det i huvudsaken från karbonatsystemet så stryps tillgången - tas det från luften så står det kvar vid 0,6 %. Är det då en ordentlig biomassa så är det en ganska stor kvantitet CO2 som omsätts under hela den ljusa tiden. Att det är så här är ställt utom all tvivel men om det påverkar fördelningen av skräpalger och andra bättre alger vet jag inte med säkerhet. Många författare har genom tiderna förenklat hela processen och sagt att det är bikarbonaten som står för kolkällan, vilket iofs inte är fel men växter/alger använder CO2 - det är bara det att det är omvandlad bikarbonat/karbonat. Sen är jag tyvärr sådan att även om Delbeck skriver att så och så är det så måste det passa in i min värld för att jag skall acceptera det och tyvärr pratar många andra erfarenheter och kända processer mot ett sådant faktum att bikarbonat är den i huvudsak direkta källan i saltvatten. Du måste förklara för mig varför du inte får en pH-sänkning om start PH ligger kring 7,8 vilket skulle bli följden om bikarbonat var den direkta källan. Du får vad jag vet alltid en pH-höjning oavsett start pH vid fotosyntetisk produktion i ett saltvattenskar vilket för mig indikerar att bikarbonat/karbonat är den indirekta källan och koldioxid den direkta. Endast så så stämmer teori och verklighet. För att jag skall köpa detta (med att bikarbonat är den direkta källan) måste en riktig förklaring till varför du får en pH-höjning vid produktion i saltvatten oavsett start pH. Att bikarbonat uppträder olika beroende på start pH kan du lätt konstatera själv. Starta med ett pH på 7,5 och sätt i bikarbonat - du får en snabb pH-höjning som i sötvatten planar ut vid ca 8,2 och i saltvatten planar ut mellan 7,8 och 8. Ta ett saltvatten med start pH på 8,3 och tillsätt bikarbonat - du kommer att få en pH säkning som planar ut vid 8 - 7,8. Givetvis blir effekten motsatt om du har bikarbonat i karet och tar bort den (genom konsumtion) Under 8-7,8 i saltvatten så får du en sänkning och över 8 så kan du få en höjning. Varför det är så här går att förklara genom att när det gäller bikarbonat är pH:t avgörande vid tillsättning om processen går åt vänster (mot koldioxid - pH höjande) eller mot höger (karbonat - pH sänkande) och givetvis tvärtom om man avlägsnar det. Vad jag vet om så sker det hela tiden en pH höjning - oavsett start pH vid en produktion. MVH Lasse Edit. Vad gäller Defdac:s resonemang från sötvatten om hur bara en liten mängd ammonium kan trigga skitalgerna så tror jag det är detsamma i saltvatten. Det är orsaken till att jag föredrar biofilter även i saltvatten - de är snabbare än bara att lita på utluftning av ammoniak i en skummare.

Jonas - jag kanske uttrycker mig konstigt men det centrala i mitt resonemang är att när den konsumerade biten koldioxid ersätts från karbonatsystemet så medför den pH höjning som sker att i nästa steg är det mindre fritt koldioxid för de organismer som måste använda koldioxid som kolkälla, alternativt måste ta omvägen kring en energidyr enzymomvandling som givetvis påverkar tillväxten (läs skitalger). Det är inte det att min teori bygger på att skitalgerna i första hand växer sämre utan att pH höjningen minskar den fria koldioxiden för de organismer som måste ha den. Till frågan om alla marina alger kan ta upp bikarbonat? Jag tror inte det och jag vet inte vad gäller zooxantellerna. De är i princip relativt primitiva dinoflagellater (pansarflagellater). Jag ser det lite som att de placeras som i koralldjurets växthus och där de i första hand kan ta vara på den koldioxid som värddjuret producerar - i andra hand får de ta sin karbonatkälla från vattnet. Andra alger har bara vattnet som alternativ. Men för att detta inte skall bli ett nollsummespel så krävs det att värddjuret också får i sig mat utifrån - de olika systemen för att mata korallerna har här enligt min mening en stor betydelse. Framgången kring olika typer av zeolit, organisk kolkälla osv har enligt mitt tänk ingenting att göra med eventuella påstådda förmågor att binda ammonium eller nitrat utan i stort sett handlar det bara om att via bakteriematning få korallerna att växa till och då kommer automatiskt den större fotosyntitiserande massan av zooxanteller att öka och bättre ta upp kväve och fosfor. (Nappa inte på denna "brandfackla" - det är bara ett konstaterande om var jag står just nu). Vad som händer med pH vid eventuellt bikarbonatupptag är lite besvärligt eftersom det finns en brytpunkt som brukar anges till pH 8,3 men som efter min erfarenhet är lägre för saltvatten (7,8 - 8,0) Karbonatupptag (som gäller nitrifierarna) leder alltid till sänkt pH! Jag återkommer till detta senare. MVH Lasse

Jag såg nyss två av denna art längs ner i ett akvarie beläget i en källare precis utanför Lerum. Jag kan bara säga att de levt farligt många gånger när jag beundrat dom - men nån dag så kommer de att resa till Bohus (om ingen annan hinner före). MVH Lasse PS - denna är inte illa heller - och den finns redan i Bohus

Här är själva kärnan i mitt tänk. Om det är karbonatsystemet som står för ersättningen av konsumerad koldioxid till största del så får det till följd att pH höjs. Titta på ekvationen CO2<->H2CO3<-> HCO3<->CO3. Om den går till vänster - alltså ersätter konsumerad koldioxid så binds vätejoner upp - pH blir högre. Vid ett högre pH så kan vattnet hålla mindre koldioxid i förhållande till jämnvikten med luften så totala mängden fri, eventuellt för skräpalgerna tillgänglig koldioxid, i vattnet blir succesivt mindre ju högre pH blir. Förstår du nu vad jag menar? Jag skrev tidigare att jag var tveksam till att bikarbonat användes av alger och växter eftersom detta skulle innebära att pH sjönk som helehet. Jag måste göra en korrigering där (efter ytterligare ett tänk). Detta gäller pH:n under ca 8,2 (sötvatten och ca 7,9 saltvatten) - över detta pH som grund blir det en pH-höjning även när bikarbonat används som kolkälla. MVH Lasse

Besök den utmärkta anläggningen i närheten av Korsvägen i GBG så kan du se åtminstone två arter live. MVH Lasse