Lasse

Jodå - vi hade ett gäng. Väldigt trevliga men vi hade dem bara ett halvår. Tror de är relativt värmekänsliga - vanliga på ammerikanska östkusten. Faktiskt så vanliga så att de användes för att göda jordbruksmark. De var på gränsen till utrotning när det upptäcktes att de hade ett konstigt blod - de är verkligen blåblodiga. Detta blod används idag för att göra - om jag kommer ihåg rätt - en testmetod för sockersjuka/insulin. Forskning sker också på deras utmärkta immunförsvar. Det är ett spindeldjur Amerikanska Horseshoe crab om jag kommer ihåg rätt. MVH Lasse

Tack Defdac - jag misstänkte du skulle nappa - det var det jag menade. Jonas den första frågan om skummaren tar vi en annan gång - jag tror nämligen att du snabbare får ett system i jämnvikt om du inte använder skummare - förutsatt att vi pratar om ett revkar. Pratar vi om ett fish only så är nog skummaren nödvändig dock - även om jag har en lösning som jag håller på att pröva även i en sådan uppställning. Till ditt andra inlägg Säg nu att du har en jämnvikt mellan den fria koldioxiden - luften - karbonatsystemet. Du har organismer som på grund av sin primitiva utveckling (eller snarare att de inte har tvingats specialisera sig pga att de klarar många miljöer) måste ha koldioxidgas från vattnet börjar att fotosyntesera - de förbrukar denna 0,8 % fria koldioxid. Jämnvikten bryts men vill återställa sig. Det finns två huvudvägar - från luften eller från karbonatbuffringssystemet. Om jämnvikten återställs huvudsakligen från karbonatbuffringssystemet så går detta system mot vänster. Denna process är pH höjande. Vid ett högre pH är det mindre än 0,8 % som kan vara fritt och denna process är då i sig själv begränsande för hur mycket koldioxid som finns fritt tillgängligt för dessa "skräp" alger. Deras egen konsumtion leder allså till sämre förhållande för dem. Återställs däremot jämnvikten (de förlorade 0,8 %) från luften så sker ingen pH höjning och "skräp" algerna är hela tiden garanterade dessa 0,8 % (eller mer beroende på start pH:t). Det sker ingen pH höjning heller eftersom den från luften inkommande koldioxid omedelbart går åt för algernas konsumtion. Det är detta som jag tror händer vid en kraftig skumning - alltså att vi med den underlättar att den konsumerande koldioxidgasen ersätts från luften och inte från karbonatsystemet. Håller man ett högt grund pH (precis innan ljuset tänds) så motverkar man detta men ligger man på ett pH kring 7,7-8 innan ljuset tänds så tror jag att man lätt får problem. Det viktiga för mig är dock den teorin som vi verkar vara ense om att zooxantellerna inte är begränsade i sin tillväxt av andelen löst CO2 gas i vattnet - därför är det ingen nackdel för dem att vi håller pH uppe. Det här har jag disk. ofta bland annat med Defdac. Jag tror fortfarande inte på att detta är den dominerande bilden. Varför - jo den processen skulle vara pH sänkande (CO2-> H2CO3-> HCO3) och jag har hitill dags aldrig varken hört talats om eller själv mätt upp en fotosyntetisk produktion i vatten som inte har varit precis tvärtom - pH-höjande. Jag tror att vi kan sammanfatta diskussionen att om man har problem med "skit" alger (med möjligt undantag av cyano) så kan det löna sig att stänga av skummaren och jag menar också att det kan löna sig att exempelvis med kalkvatten hålla pH:t uppe. MVH Lasse

Ja - det var detta jag misstänkte - och då får allt sin lilla förklaring varför det ibland fungerar bra att bekämpa algtillväxt med att stänga av skummaren. MVH Lasse

Jag är inte den som skall dömma ut Delbeek men vad jag har lärt mig från biologin och ekologin är lagen om allts lathet, dvs en organism väljer alltid den mest "kostnadseffektiva" vägen. För att utnyttja bikarbonat (och karbonater) för att få sin kolkälla så vet jag två huvudvägar för växter och alger. Det är 1: genom en pH säkning momentant i det mikrokosmos som omger växt/alg cellen så får man bikarbonat att lokalt vandra mot koldioxid. 2. Använda ett enzym (som jag inte kommer på namnet på just nu - kanske någon smygande växtakvarist som tjuvläser denna tråd kan hjälpa till med detta ?) ett dera innuti i cellen eller utanför. Gemensamt för bägge metoderna är att det kostar energi. Zooxantellen sitter inne i korallen - vad jag förstått - det vill säga den är som en del i djuret. Absolut energisnålast är ju då att utnyttja den koldioxid som djuret utsöndrar från sin metabolism direkt utan att passera gå om det är möjligt. Även om nu zooxantellerna (och övriga alger) uttnyttjar koldioxid som primär kolkälla så är ju vattnets innehåll av bikarbonat/karbonat viktigt ändå - eftersom det är en reserv av koldioxid i låst form. MVH Lasse

I dina hemtrakter http://www.eurowater.com/Default.aspx?areaID=5 Finns ner till 1 micron om jag inte kommer ihåg fel och finns med koltillägg. MVH Lasse

Det finns ett gyllene ordspråk som passar in när man har fler än ett barn: Det finns inget som är så obetydligt att man inte kan bråka om det! MVH Lasse när jag funderar ... det kanske gäller andra grupper också....

Märkte nu när jag läste igenom igen att jag som vanligt gåt mot strömmen . Jag strävar faktiskt till att hålla nere den fria koldioxidgasen i vattnet så mycket som möjligt eftersom flera artiklar jag läst (hittar inte referenserna) pratar om att zooxantellerna inte är begränsade av hur mycket löst koldioxid det finns i vattnet. Mängden löst koldioxidgas kan däremot Ett sätt är att hålla pH uppe, ett annat är att inte överdriva gasutbytet. Till skillnad från Peter så tror jag att det fungerar bra med att köra utan skummare även i en start. MVH Lasse

Nej Capote - jag skrev inte ett litet utbyte vatten - korall - jag frågasatte bara om zooxzntellerna under normala förhållanden verkligen var beroende på löst koldioxidgas i vattnet - om de inte fick den mesta av sitt behov av koldioxid via sitt värddjur - jag tror det är som så faktiskt. Detta skulle innebära att zooxantellerna inte var koldioxidbegränsande. Det du nämner om vikten av vattencirkulation i våra hårt belysta akvarium är viktig men anledningen till detta tror jag inte är att vattnet skall i första hand transportera koldioxid till zooxantellerna utan det viktiga är att i det mikrokosmos som är nära korallen föra bort och utjämna de höga syrehalter som fotosyntesen frisläpper. Det har också nämns någonstans att risken för syreradikaler är stor. Detta har växtfolket på sötsidan upptäckt och idag förespråkar man en bra cirkulation även i växtkar. Till frågan om diffusionshastigheten. Det är riktigt att om man i ett rum har en viss nivå av koldioxid och ökar denna (och vattnets gasfas av koldioxid och luftens koncentration av koldioxid är i jämnvikt momentet innan) så kommer partialtrycket att göra att koldioxid trängs ner i vattenvolymen - hastigheten på denna diffusion bestäms av konc skillnaderna och ytan. Luftas eller skummas vattnet så är ytan mot luftens koldioxid enorm stor och själva utjämningen går snabbt. Är det bara en vattenyta så sker givetvis en utjämning men denna går långsammare. Men nu uppstår normalt en obalans i jämnvikten inom karbonatbuffringssystemet som utjämnas med att koldioxiden omvandlas till kolsyra - bikarbonat - karbonat. Denna omvandling sänker pH:t och det sänkta pH:t gör att vattnet kan hålla mer fri koldioxidgas, När pH:t sen är på den nivå så koncentrationen av fri koldioxidgas i vattnet motsvarar jämnvikten med luften så stoppar processen. Nu vänder vi på steken. Jämnvikt mellan luftens innehåll av koldioxid och vattnets innehåll av koldioxid som gas är uppnådd. Ljuset slås på - alger (även bra grönalger och andra) börjar att konsumera koldioxid. När konsumtionen är större än produktionen så uppstår en obalans mellan vattnets innehåll av koldioxid som gas och luftens innehåll av gasformig koldioxid (och karbonatsystemets innehåll av bunden koldioxid i form av olika karbonater). Den obalans strävar mot utjämning. Det finns två huvudvägar nu - ta koldioxid som gas från luften eller ta vara på det bundna koldioxiden i karbonatbuffringssystemet. Normal sker ju bägge processerna men jag är intresserad av vilken som dominerar. Tas koldioxiden från den bundna formen så sker en pH höjning som i sin tur gör att vattnet förmåga att hålla fri koldioxidgas blir mindre och en ny jämnviktspunkt uppstå. I ett skummarlöst system (och dåligt luftat) tror jag att detta är huvudlinjen och jag kan mäta en skillnad på ca 0,3 pH enheter i mitt system (8,3 på eftermiddagen) Denna pH höjning gör att det i ett given tidpunkt hålls mindre koldioxidgas per liter än om pH är kring 8. Om vi nu har en mycket effektiv skumning så kommer vi att ha en nästan obegränsad yta för gasutjämning. Jag tror att det då blir lättare för att den andra vägen för utjämning av jämnvikten kommer att dominera nämligen diffusionen från luften. pH:t kommer inte då att stiga i samma grad och vattnet kan vid en given tidpunkt hålla mer löst koldioxidgas än vid det andra fallet (beroende på pH- skilnaderna. Jag tror iofs att det kanske inte är själva skummaren som är boven utan att man lätt får ett lägre pH som är själva boven i dramat. Och att man genom att se till att ha ett stabilt pH vid 8,3 på annat sätt kanske kan undvika dessa nackdelar och fortfarande skumma på. När produktionen av koldioxid (när det är släckt exempelvis) är större än konsumtionen så bidrar givetvis skummaren till att föra ut koldioxid i luften men å andra sidan - i mörker så finns inget behov av koldioxid för "skräpalger". Det bästa (ur denna synpunkt) är kanske att låta skummaren stå på dagen och köra den ca 2 timmar efter släckningen och stanna när ljuset kommer på morgonen. det är ur denna synpunkt. Jag har en invändning till och det är precis det Peter säger - den påverkar fosfor/kvävekvoten så de alger/bakterier som kan utnyttja luftens kvävgas eller organiskt kväve får fördelar. Denna process är dock långsammare och i ditt fall Peter tror jag att det är variationerna i koldioxidinnehåll som triggar igång hela skeendet. Hur som helst - jag tror att den mest underskattade faktorn när det gäller algbekämpning är pH:t. MVH Lasse att . När sedan jämnvikten denna diffusion bestäms av

Då var vi jämbördiga alltså - Gratulerar både från mig och frugan. MVH Lasse

Mängden av någon gas som transporterats via ett inteface per tidsenhet bestäms av koncentrationsskillnaderna samt interfacets yta (i vårt fall ytan mellan vatten och luft). Om du tar den vanliga vattenytan i ett kar och jämför den med den enorma interfaceyta som miljontals små luftbubblor ger så är det en enorm skillnad. Det är detta som uttnyttjas i luftningsbassängerna i varje avloppsreningsverk i hela Sverige. Att det konsumeras koldioxid i ett kar vid belysning är helt klart - jämnvikten kan ta saknad koldioxidgas från två håll - luft eller karbonatbuffringssystemet. Tar den från karbonatbuffringssystemet så höjs pH:t och vid högre pH är det så att mängden löst CO2 gas är mindre. Korallernas zooxanteller verkar inte vara beroende av koldioxid från vattnet, de tar troligtvis det mesta från värddjuret direkt. Skitalgerna är dock beroende (troligtvis de flesta) av löst koldioxidgas i vattnet och begränsas. Genom det mycket ökade ytinterface som uppstår mellan vatten och luft vid skumning så tror jag att transporten av koldioxid kommer i första han ske via luft - vatten och inte via karbonatbuffringssystemet - detta gynnar kanske skitalgerna. Jag har indirekt konstaterat detta fenomen i sötvatten genom att i högproducerande algtankar alternera med luftning eller inte. Teorin bygger på att det är bevisat för alla att om koldioxidhalten (löst gas) är större i vattnet än vad jämnvikten mellan luft och vatten säger så luftar man effektivt bort överflödigt koldioxidgas - givetvis är motsatsen lika sann - är det mindre koldioxidgas i vattnet än vad jämnvikten tillåter så tillför man koldioxidgas genom att lufta. MVH Lasse

Jo Peter jag tror dig och det var det som jag försökte förklar med min lilla skiss. Som framgår så har gasen koldioxid två stycken jämnviktsförhållande i vattnet. Mot luften och mot karbonatbuffringssystemet. Det faktum som OveB påpekar är en sanning med mycket stor modifikation. Koldioxiden stora löslighet i vatten beror på att den omvandlas till kolsyra - bikarbonat - karbonat i vattnet. Som fri gas i vattnet har den dålig löslighet och dess löslighet är dessutom beroende på pH. Vid pH över 8,3 finns det väldigt lite koldioxid som gas i vattnet. Min skiss visar också något annat - nämligen alger och växter stora konsumtion av koldioxid vid belysning. Den är så stor att den oftast överträffar produktionen av koldioxid (från fiskar och andra organismer) Dett betyder att det rätt snabbt blir tomt på koldioxid i vattnet. Vad händer då. Om vi tar fallet med ingen koldioxid från luften så kommer karbonatsystemet att förse vattnet med fri koldioxidgas genom att karbonat transformeras till bikarbonat till kolsyra och sist koldioxid. Denna process är pH höjande vilket innebär att lösligheten för gasen koldioxid blir mindre och ett nytt jämnviktsförhållande uppstår. detta är enkelt - vad som komplicerar det hela är att det samtidigt finns ett jämnviktsförhållande med luften! Skulle vattnets innehåll av gasen koldioxid bli för lågt kan ju erfoderlig koldioxid ettdera komma från luften eller karbonatsystemet. kommer det från luften så blir det ingen pH höjning utan den går direkt till de organismer som efterfrågar koldioxid (Obs detta gäller under den ljusa perioden). Till skillnad från Svärd så anser jag att de moderna skummarna med sina mikrobubblor är formliga gasutjämningsmaskiner - jag har sett mätningar från reningsverk med membranluftare (som har större bubblor än moderna skummare) som ger samma gasutbyte som om det hade varit ett luftat biotorn. Kontentan med mitt resonemang är alltså att med en skummare (under den ljusa perioden) kan göra att fri koldioxidgas transporteras från luften till vattnet snarare än via karbonatbuffringssystemet. Ja - vad har det här för betydelse då? Korallernas zooxanteller är ju alger - de behöver ju också koldioxid så det borde ju bli en fördel för dem om det fanns en viss del fri koldioxidgas i vattnet och skummaren skulle på så sätt förse dessa med koldioxid och inte höja pH (som begränsar mängden fri koldioxidgas). Jag tror att lösningen på problemställningen ligger just i symbiosen med koralldjuret - jag skulle nog vilja säga att allt tyder på att zooxantellernas tillväxt inte är begränsad av fri koldioxidgas i vattnet utan de får behövlig koldioxid direkt från värddjurets ämnesomsättning. Det gör alltså ingenting för zooxantellerna om ph drivs upp (inom rimliga gränser alltså) och begränsar den fria koldioxidgasen i vattnet. De har redan fixat sin koldioxid tack vare kompisskapet med koralldjuret! Makroalger är väl utvecklade alger som har andra utvecklade förmågor för att klara låga (eller inga) nivåer av fri koldioxidgas i vattnet. Vissa av skräpalgerna däremot kan mycket väl vara beroende av vissa nivåer av fri koldioxidgas i vattnet. Genom den effektiva gasutjämningen i moderna skummare så kan man ge gasen koldioxid en genväg till vattnet och motverka den naturliga pH höjningen under fotoperioden och därför gynna skräpalger. Vad är det då som orsakar skräpalgsblommningar? Ja - jag tror att svaren kan vara många men att man måste ta frågan om fri koldioxidgas med i tankesättet. Dina erfarenheter Peter stöder ju detta fullt ut och jag har själv arbetat med kalkvatten varje dag för att hålla pH uppe under fotoperioden. Det är klar får man ett överskott av gasen koldioxid under natten så hjälper skummaren att driva ur en del men å andra sidan så gör det inte så mycket om det finns fri koldioxidgas när det inte finns något ljus. Kanske någon kan prova med att bara köra skummaren någon eller några timmar innan ljuset tänds för att få en så låg koldioxidhalt som möjlig vid start av fotoperioden. Ett pH kring 8,3 - 8,4 lämnar väldigt lite fri koldioxidgas i vattnet och har man normala grönalger eller kalkalger så tar de hand om den och man bjussar inte in skräpalgerna. Märk - ovanstående är en fundering men den träffar väldigt rätt med erferenheten jag har. Man kan säga att detta är en av orsakerna till varför jag inte använder skummare i korallkar. Det är heller inte så att jag tror att ovanstående är "the final solution" men den kan kanske få någon som har problem att prova någon ny attackväg moy skitalgerna. MVH Lasse

Ja - och jag läste det på Zoopet. Norberg ringde mig i våras och vi skulle höras av. Nu gjorde vi inte det men visst jag kommer . Det blir en tuff vecka - först utställningen i Tyskland (tillbaka söndagskvällen) och sedan upp till Linköping på måndagen! Vi ses Capote MVH Lasse

Det heltäckande svaret på den universiella frågan om skummare tillför eller tar bort koldioxid från vattnet är som alltid 42. Referens: http://sv.wikipedia.org/wiki/42_%28tal%29 Bilden under visar dock en delmängd av denna universiella konstant MVH Lasse

Tyvärr Petrol och Laggeman - ni är båda dyslektiker. (Inför en sådan här väl upplagd straffspark åker även mina principer åt he-e ) Häftigt nytt ord Articreef - bör in i Svenska Akademin direkt. MVH Lasse

Hej Av olika anledningar så kommer inte denna tråd att tillsvidare uppdateras på guiden. För de som är intresserade att följa mitt kar hänvisar jag till http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?p=980458#post980458 MVH Lasse

Och i 27 liter....och i över två år.. MVH Lasse

Det kan mycket väl bero på den högre syreproduktionen från alger när ljuset är tänt. Hur mycket syre som kan lösas i vatten bestäms framförallt av temperaturen och trycket. Om tempen stiger kan mindre syre finnas löst. Trycket är lite krångligare. Eftersom den här apparaten du har har ett mindre utlopp än inlopp så kommer trycket att stiga vilket gör att mer syre kan vara löst och när det kommer ut i akvariet blir det i princip trycklöst och syrebubblor uppstår om vattnet redan är mättat. Att se om du har en läcka på sugsidan kan du nog göra om du med tummen eller något annat täpper till insuget - om du har en "sug" läcka bör bubblorna öka i det läget (gör det när du har minst bubblor). MVH Lasse

Ett tips jag plockat upp någonstans. När man limmar fast en korall (superlim eller vad som helst) så är de stora konsten att hålla korallen upp såpass länge att limmet fäster men inte så länge att värmeutvecklingen (från limmets härdning) blir så kraftig att koeallvävnaden värmeskadas. därför skall man ha en liten skål med saltvatten där man ställer ner korall och sten efter lämplig tid för sluthärdning. Kan tänkas att olika koraller är olika känsliga för brännskador. MVH Lasse

Niklas - vad är en SCWD för något? När är det du har mest bubblor . förhållande till ljus och tidpunkt. MVH Lasse

Mina tillsatser av nitrat sker bara när jag ser symptom på algtillväxt som jag misstänker beror på nitratbrist. Jag vill ha tillväxt av gröna alger (mikro) och andra som mina djur konsumerar. (Just nu inbegriper det även kiselalger eftersom jag har två eremiter som verkar föredra dessa när de uppträder). När jag får alger typ blågröna/Cyano (och även brunaktiga mattbyggande varianter) så ser jag det i mitt kar som ett tecken på möjlig nitratbrist eftersom dessa organismer klara att använda luftens kvävgas som kvävekälla på ett eller annat sätt. Det är i detta läge som jag går in med kaliumnitrat i låga nivåer. Just nu använder jag mätenheten knivsudd men jag skall blanda till en stamlösning som är anpassad till mitt kar på så sätt att en ml av denna höjer nitratnivån med 0,1 ppm. Jag använder så låga tillsatser att jag inte är speciellt rädd att bygga upp några nivåer som är skadliga. Jag lägger till nitratet för att de "normala" mikro och makroalgerna skall kunna tillväxa och utnyttja den fosfor som finns i systemet. När jag i mitt kar kommer till ett läge som tyder på nitratbrist så är det en tydlig larmklocka för mig. Jag vet av många års erfarenhet i andra sammanhang att det alltid är kvävet som försvinner först. Har jag nitratbrist (kvävebrist) så vet jag att jag med 99,99 % säkerhet har förhöjda nivåer av fosfor i karet. Detta anser jag är betydligt skadligare för revbyggande koraller än något annat. Där de "normala" mikroalgerna och makroalgerna kommer in är i etableringsfasen av mina kar. Min tanke är att bygga så täta populationer av koraller att deras behov av fosfor och kväve helt dominerar och omdelbart suger upp det av maten tillförda näringsämnena. Detta är också en av orsaken till att jag kör skummarlöst - jag behöver det kväve som finns i maten och som inte fisken utnyttjar. De koraller som jag har visar inga tecken på dålig färgning, tvärtom så har min stora euphyllia blivit betydligt grönare sen den kom från ett "perfekt" försäljningskar. Jag har för närvarande inga acroporer eller liknande men med de koraller jag har så ser jag inte något negativt. det possitiva av tillsättningarna av dessa små mängder av kaliumnitrat är att jag lyckts med att stoppa några tillväxtförsök av oönskade mikroalger (med oönskade menar jag oftast sådana som jag för tillfället inte har några betare för, hade jag haft organismer som ätit cyano så hade de inte varit oönskade, tvärtom.) Jag tror inte du behöver vara orolig för dina kvävetillsättningar från fytovattnet så länge du inte ser några tecken hos dina koraller. Hur sammansättning av din fauna i akvariet varierar säger mycket mer om dina värden än tusen tester om du har "ögat" - och det vet jag att du har. MVH Lasse Ovanstående är mina erfarenheter av de förutsättningar som jag just nu har i mina kar. dessa förutsättningar beror på vad jag har för mikroliv i dem - det är inte på något sätt så att mina erfarenheter kan kopieras med karbonpapper på vilket kar som helst. Man får pröva sig fram till vilken metod som fungerar i just det specifika fallet - mitt sätt är ett av många men man behöver inte utesluta något innan det är specifikt prövat. Appropå turbosnäckor och deras förmåga att fastna i omöjliga situationer - det förekommer hos mig med och jag har några eremiter som förser sig med ett skrovmål när sådana här olyckor inträffar. Jag vänder på turbon när jag ser det men turbosnäckor räknar jag alltid med att jag får förnya - det gör jag när jag märker att de kvarvarande inte riktigt hinner med algproduktionen av gröna alger. MVH Lasse

Då förstår jag hur du menar. Kalciumacetat kan vara intressant i och med att du får ett litet kalciumtillskott. Det är väl bara att pröva (men inte i det stora karet väl...) Det var kombinationen ättika och kalkvatten jag var tveksam till bara. MVH Lasse

Tack. Min LS uppbyggnad är ungefär densamma som jag hade i mitt Molly. Det finns inte mycket mer att välja på när man vill ha insyn från 3 sidor. Den dagen jag skaffar en kub med två eller tre täckta sidor så kommer jag att bygga med avsatser som går från sida till sida och ända upp i toppen. Jag har sett en sådan uppbyggnad förut och det var vackert. MVH Lasse

Hej Här kommer en liten uppdatering. Jag hade besök av Ahab här på Guiden i onsdags. Han skulle komma och hämta lite Caluerpa och några clowner. Jag har ett 27 liters i köket där det är omöjligt att ha koraller på sommaren (värmen). Senaste månaden hade jag låtet min caluerpa växa till sig där. ahab fick med sig ett halvkilo (våtvikt) - så nog kan det växa allt! Mitt Red Sea har nu gått i ca 10 veckor. Jag har under denna tid bytt endast 40 liter vatten - alltså långt ifrån de 30 liter i veckan jag hade planerat från vecka 4. Jag kommer att byta lite mer de kommande veckorna. de tillsatser jag gör är kalkvatten varje dag, järn och mangan 1 gång i veckan, en knivsudd kaliumnitrat när jag får en algtillväxt jag inte är nöjd med. jag matar med artemia - (skall skaffa cyclops också) och då och då med salifert energi plus. Jag kramar filtret ca var tredje dag och när jag gör rent rutorna försöker jag få algfilmen att spridas i karet. Bilden under är en helbild och de under är några bilder på några "fraggar" jag fick av Ahab. MVH Lasse

Bör tillhöra de "snabba" kolkällorna, men jag vet inte riktigt nedbrytningsvägarna. Däremot är jag lite kritisk till metoden med ättika ihop med kalkvatten för att kunna få ner mer kalcium. Det får man, men till priset av ett lägre pH och just den pH-höjande effekten anser jag vara den viktigaste med kalkvatten. MVH Lasse

Svavelfiltret sänker visst pH, låt vattnet passera åtminstone via en kalk eller magnesiumkarbonat bädd innan det går i retur. Ytterligare alternativ är de gamla alkoholbaserade denitrifikationsfiltrena. Svårstyrda dock. MVH Lasse