Lasse

Är det någon som vet om det stämmer med att det bara finns tre salttilverkare i världen och att alla andra köper och ompackar av dessa? Alltså lite som det är i elektronikvärlden. MVH Lasse

Ser inte riktigt men sitter den fast? Ser nästan ut som en kammussla och de hoppar/simmar bra. Men som sagt var - svårt att avgöra. MVH Lasse

Upp till bevis på detta. Jag har arbetat 6 år med fällning av fosfor med hjälp av järnhydroxid under profesionella betingelser samt är godkänd utbildad reningstekniker inom avloppsrening och vet att det är ett jämnviktsförhållande. Om du söker på forumet så kommer du att hitta referenser till detta i en tidigare tråd. Enligt Lex Janne har jag tolkningsföreträde här på grund av min längre erfarenhet av ämnet ifråga.Till Aquario Om korallgrus innehåller fosfat så består den lätlösliga delen (ytterst på skelettet) av kalciumfosfat. Detta löses tillbaka till fosfat och kalcium om pH går under ca 7,6. Att det är så bekräftas av dina mätningar (pH i kalkreaktorn brukar vara mellan 5 och 6) att korallgruset släpper fosfor i början för att senare inte göra det. Det som uplöses först är ytskiktet. Jag håller med dig om att sköljning i osmosvatten inte direkt bör tvätta bort detta kalciumfosfat men däremot görs det i en syra där man håller pH 6 under en längre tid. det är så som det fosforfria substratet tillverkas. Tintomaras inlägg bekräftar ju detta också. Korallgruset är alltså ingen långtidskälla för fosfor i ett revakvarium. Det behöver vi inte disk. mera Varför använder jag ordet fosfor och inte fosfat. Jo för att det är fosfor som ämne som är intressant - fosfaten är bara en form av detta grundämne och fosforn tar sig olika former alltefter. Om vi skall prata om den form som alger och växter i första hand vill ha så heter den ortofosfat och är i sin tur en fosfatvariant. Fosforremovrar heter just fosforremovrar för att de tar bort många olika typer av fosfor - inte bara ortofosfat. Innan tanken om den oligotrofa yttre revkanten och SPS:er blir en sanning så har jag två funderingar - om det är så under tiden - varför har inte de evolutionärt avancerade organismer som vi kallar SPS förlorat sin förmåga att binda upp zooxanteller? Vi har ju fullt av koraller som har evolutionärt tagit bort/inte utvecklat den förmågan utan lever enbart på rov (vissa gorgonior och solkoraller). När vi pratar om yttre revkanter så finns ett begrepp som heter updwelling - den som är nyfiken kan googla lite på det och se vad det innebär. Om vi skall sträva efter näringsfattigt vatten så har jag den lilla frågan om varför vissa koraller växer betydligt bättre med lite näring i vattnet och varför exempelvis korallodlare jobbar med ca 5 ppm i nitrat. Om vi tittar på på fosforn och då framförallt fosfat så finns två anledningar att hålla dessa värden lägre. Det första är att om det är för högt så utnyttjar SPS:en sin förmåga att snabbt bygga upp zooxanteller som döljer de inre pigmenten och för oss ser korallen brunare ut. Varför gör den detta - givetvis för att detta förfarande just då gynnar korallen som organism - den får ett bättre energiutnyttjande till lägre insats. Försvinner den yttre näringen blir istället ett lager zooxanteller en nackdel och koralldjuret gör sig av med dessa/käkar upp dem och satsar helt på rov. Denna del av fosforfrågan rör enbart vår betraktan av korallen och har inget med korallens välmående att göra. Den andra delen av fosforfrågan är att det finns rapporterat att för höga nivåer av fosfor som fosfat (observera inte bara ortofosfat som våra tester mäter utan även andra former) kan ge en negativ inverkan på korallens förmåga att bilda sitt kalkskellet. Denna sista sak påverkar de kalkbildande korallerna negativt - dock inte andra sorter som inte bildar skelett av kalk. En liten anmärkning till mitt motstånd till att använda removrar av alla de sorter är att vi inte vet vad mer än det utpekade ämnet som dessa tar bort. Jag föredrar att att använda "pestkoraller" såsom Xenia och stjärnpolyper för att dra ner näringsnivåerna istället då får jag en jämn förbrukning av de ämnen som finns i saltvattnet (och som tillförs via maten). Det är sant att vi inte kan återskapa ett helt rev i fångenskap men genom att hela tiden se till att man har en mångfald av olika organismer (pest som kolera) så får man ett betydligt stabilare system än när man använder metoder där man inte riktigt vet vad man tar bort eller gynnar/missgynnar. MVH Lasse

Ett påpekande - som sand använder vi oftast korallgrus (i alla fall jag). Att detta skal innehålla något fosfor att tala om anser jag ganska omöjligt. Den som är rädd för detta kan ju i så fall syrabehandla gruset och slå ut problemet med badvattnet. Samma gäller om man skall kurera gammal levande sten - upprepade syrabad och fosforn är borta (givetvis menar jag utspädd, svag syra - pH kring 6). De undersökningar du pratar om Patrik gäller oftast sedimentbottnar och där finns fosforn bunden i olika former - undersökningarna är inte gjorda på stenbottar (som vårt krossade korallgrus är när det är urtvättat och klar). Vandringen fram och tillbaka av fosforn kommer du alltid få och för min del så eftersträvar jag det också. Något som man ofta förväxlar i debatten är fluxen av näringsämne och innehållet av lösta oorganiska näringsämnen i vattnet. I ett korallrev, som är bland de mest högproducerande av alla biologiska system vi känner, är fluxen av näringsämnen enorm - den är så enorm att vattnet blir totalt utsuget på närsalter. En oorganisk kväve eller fosformolekyl har inte lång överlevnadstid i vattnet innan den blir infångad av någon organism och blir uppbunden i levande material. På grund av sin natur så blir alltid förlusterna av kväve större än förlusterna av fosfor i en marin miljö (annorlunda delvis i en limnisk miljö). I ett akvarium med skumning, denitrifikation och annat blir förlusterna av kväve i förhållande till fosfor än större. Vid kolkälla och skumning så exporteras fosforn i form av organisk fosfor genom att en del av bakteriepopulationen (den i vattenkolumnen) eventuellt hamnar i skummarkoppen. De bakterier som bildar film blir kvar där de sätter sig och bibehåller fosforn i karet. Märka här är att exporten av kväve följer även där fosfor/kvävekvoten - samt att en del kväve försvinner ytterligare genom denitrifikation och ammoniakluftning. Kvoten - blir även här förskjuten. Finns inte kväve nog så kommer inte heller bakterierna att kunna tillväxa - utan oorganist kväve växer inget förutom cyano. Cyano kan också finnas i vattenkolumnen (behöver inte vara den röda eller gröna mattan) - problemet med den typ av cyano är att den mycket ofta är giftig (giftalgerna i Östersjön exempelvis, vilka inom parantes skall bekämpas genom att de stora reningsverken i Stockholmstrakten får tillstånd att släppa ut mer nitrat - så det är inte bara jag som är galen). Den metod som jag använder bygger på att så fort som möjligt binda upp näringsämnena i något levande och därför behöver jag någon typ av garanti för att jag har rätt fosfor/kväve kvot - annars går det inte. Skall man tillåta någon skevhet så är det i förmån till kvävet eftersom det inte finns någon organism som klarar av att fixera fosfor från luft - eftersom det inte finns någon fosfor där. Jag jobbar också med den typ av koraller som är kraftiga fotosyntesare och som helt klart använder fosfor och kväve från oorganiska former i vattnet, ungefär som makroalger och växter gör. Till 0 i fosfor (i vattenkolumnen) och kraftig algväxt så beror just det faktum att ni läser 0 på att fluxen genom systemet är så kraftig att ingen närsalt överlever specielt länge utan binds direkt i nästa alg. när vi pratar om de sk skitalgerna (trådalger) kan det mycket väl vara så att det rör sig om cyano - jag har själv inte undersökt detta men kommer att göra det när tillfälle ges. Tittar man på en kvävefixerande cyano (inte mattor) så kan man konstatera om den är kvävefixerande genom närvaron av speciella celler. Det finns en bra PDf som jag tyvärr inte hittar nu om senaste rönen angående Cyano. Faktum är också att removrarna är ett jämnviktsförhållande och att även icke mättade fosfatremovrar kan tjänstgöra som "zink" om det finns en ytterligare stor fosforförbrukare i systemet i form av levande material. Nu hinner jag inte mer MVH Lasse

Den typ som formar de röda mattorna är en typ av Cyano som i n t e har de speciella celler som innebär att den i sig kan fixera kvävgas. Enligt en rapport jag läst så fixar dessa stavliknande cyano denna problematik genom just mattbildandet. Där skapas temporära syrefria förhållanden och en sammarbete kan uppstå mellan Cyanon och dessa aeroba bakterier. Dessa bakterier kan i sin tur fixera kväve som cyanon kan använda. Cyanon räknas själv som en bakterie. Bakom användadet av nitrat i dessa situationer ligger just den tanke som Trilobite har framfört att man gynnar andra organismer som kan ta vara på den fosfor som finns tillgänglig om de får tillgång till nitrat och på detta sätt till slut fosforbegränsa cyanon. att det fungerar klockrent i sötvatten vet nog de flesta som prövat - däremot är det lite mer "up and down" vad gäller saltvatten. Jag kommer frammåt att pröva ett tillvägagångsätt där jag först ändrar miljöbetingelserna - nitrattillsats - och sedan försöker introducera andra bakterier. Jag är helt enig med Tintomara om att bakterietillsats i ett ingånget kar är helt meningslöst om man inte ändrar "miljön" samtidigt - en miljöändring här är att tillföra nitrat. i ditt fall Lotusblomman där du funnit att Caluerpans tillväxt begränsar din cyano lite så skulle det troligtvis inte skada med en nitrattillsats heller och Caluerpan får bli din fosforbegränsare och du skördar den med jämna mellanrum. Jag skulle också fortsätta utsugandet av cyanot och se till att jag hade en ordentlig vattenström över de drabbade områdena. Utsugandet av Cyanon är ju till för att störa mattorna och för att ta bort organiskt material under dem. sen är det tålamod som gäller. Jag själv har mest "mushrooms", Xenia och stjärnpolyper och jag har märkt en betydande tilväxtökning av dessa efter det att jag börjat med nitrattillsatserna. Cyanon är begränsad just nu men den finns och den finns där jag inte vill ha den heller. Har du möjlighet att gå över till att mata med något högproteinfoder, typ torrfoder och skippa fryst vuxen artemia och andra mjukfoder så skulle det nog hjälpa lite också. MVH Lasse

Vill radera men det går inte, kan någon Moderator ta bort detta?

Nu gör jag tvärtom - det funkar fint. Det där med teori och praktik alltså. MVH Lasse

Janne - ren kalium kan du aldrig tillsätta för att få jonen K (det är en metall). Du måste tillsätta den som ett salt annars får du inte kaliumjonerna. Ett vattenlösligt salt består av minst två ämnen som delas upp i två joner (en possitiv och en negativ). Du får alltså minst ett ämne till. Bara en teoretisk upplysning men med en stor praktisk betydelse. Jörgen frågade om kaliumkarbonat - det ger mindre K än Kaliumklorid men kommer samtidig att höja pH. MVH Lasse

Tack Peter - den var intressant. MVH Lasse

Tackar MVH Lasse

Nitrat = oorganiskt näringsämne MVH Lasse

Jörgen - läs inlägg 165 och 166 där jag modifierat min åsikt om lägstanivåer innan du pådyvlar mig åsikter som jag inte längre har. Fortfarande är det så att de som har sett förbättringar (vid kraschsymptom) har gjort det vid tillsats av K-balance som vi fortfarande inte vet innehållet på. Observera också att Jörgens text gäller preparatet K-balance strong - inte det vanliga K-balance och att det i zeovitguiden står precis den text jag refererat till vad gäller K-balance. Janne - för mig får du gärna föra fram vad du tycker fungerar men om du har funnit att K-balance har fungerat - säg då det och inget annat. Magnus vars erfarenheter av SPS ingen kan i frågasätta - har redovisat ett annat sätt att bemöta samma problem - men han dissas också i denna tråd. MVH Lasse

Då så - jag har bra erfarenhet av det karet. Min moddning av rampen (där jag använt en skrivbordslampa från IKEA) finns beskriven i en tråd för ett år sedan startad av en annan skribent. MVH Lasse

Vanlig glassilikon är ättikssyrebaserat och det skall inte vara någon fara med någon förgiftning. Om du vill vara på den säkra sidan - stäng skummaren under de första två tre timmarna (om du använder ett silikon av hög kvalité är den ythärdad då), öppna dörrarna till sumpen och blås in med en bordsfläkt. MVH Lasse

Då vet vi alltså att (förutom Jörgen alltså) det är brist på K-balance med andra ord. Jannes inlägg sätter en helt ny standard på hur man skall bemöta inlägg här på guiden. Man får inte ifrågasätta något om man inte har lika lång erfarenhet som den som har uttalat sig. Jag böjer mig för detta och avslutar min medverkan (eller motverkan som den nya definitionen måste bli) i denna debatt. Vill bara avsluta med följande: Vad jag förstår används K-balance av samtliga (utom Magnus som går sin egen väg) som har haft tendenser till krach på sina SPS kar. (Jörgen har ju inte haft detta enligt egen utsago utan doserar sin hemgjorda mix för säkerhets skull) Jag tycker faktiskt då att man skall skriva ut att det är detta preparat (K-balance) som hjälpt och inte referera i detta fall till mer allmänt "kaliumbrist" eftersom man inte vet innehållet i preparatet utan bara vet att det fungerar som preparat. Kollade senast idag på BioTed:s marins hemsida (han är som alla vet generalagent för bla K-balance) och där står fortfarande Står samma text för K-balance strong. I detta fall litar jag på att generalagenten har rätt.MVH Lasse

Jimmy Jag tror inte att AN paradise finns kvar utan är ersatt av AN revolution som är lite större och som redan från början har 2x11 watt som lyse. Det finns flera trådar om detta kar och även om AN paradise på Nanoavdelningen på saltvattensguiden. Jag har kört ett AN paradise som jag moddat med 2*11 watt i snart tre år nu. Det tuffar och går och det är väldigt sällan jag gör någonting med det. Jag har ytterligare två som har fått förfalla lite nu men som har fungerat klockrent också. Har bara bytt ut pumpen mot en Eheim power kompakt 600 liter. Stig - det var Molly hotellet som du varnade för - de är omgjorda nu. MVH Lasse

Patrik, förstår du bättre om jag säger att hur mycket fosfor en burk håller styrs helt och hållet från matningen. Sedan i vilken form den finns i spelar ingen roll eftersom fosforns form varierar. MVH Lasse Och starta ingen jättedebatt om detta i denna tråd nu utan låt det bara vara. Jag gav Lotusblomman ett tips om hur jag kontrollerar cyano - låt det vara vid det nu. Cyano = bakterier - ej alger

Kör du med K-balance Capote? MVH Lasse

Patrik, faktum är att tillsättningen på det sätt jag gjort gör resultat på cyanon. Jag kör oskummade burkar med sand och odlar inte andra alger. Jag gör rent rutorna max en gång i veckan och har få sniglar just nu. Faktum är att jag nog tillhör det som har haft minst problem med "skitalger" här på guiden och även de som har kört nano på det sätt jag gjort, skummarfritt osv rapporterar väldigt sällan algproblem även om det händer. Obalansen med cyano uppkommer lätt i ett nystart och tar tid att åtgärda men nitrattillsats är ett av de verktyg som ibland har fungerat både i sött och salt för mig. Hur mycket fosfat en burk tillhandahåller beror bara på en sak och det är hur mycket organiskt material du har tillfört burken och som inte lever. I ett etablerat akvarium styr du tillskottet (netto) helt med matningen. MVH Lasse

Behåll algerna och skörda om det är en drakfisktank. De är betydligt snyggare än trådalger som du lätt får annars eftersom näring brukar det inte vara lite av i en draktank. Du kan ha nytta av dem1 MVH Lasse

Oki doki - På mig hade det gått 5 timmar och värken hade gått upp i axeln och sidan. Sticket var i långfingret. Efter många om och men fick läkarna klart från giftinformationscentralen (de trodde inte på mig!) om vattenbehandlingen och tro det eller ej - 2 minuter efter det jag satt fingret i det varma vattnet (och det var varmt) så knäpptes värken bort som ett trollslag även om jag trodde att giftet gått ut i kroppen efter så lång tid. Jag stog dock med fingret i vattenstrålen i ytterligare 28 minuter ständigt svarande på frågor från nyfikna läkare och sköterskor som var facinerade av token som botade giftstick via varmvatten! Dagen efter hade jag brännblåser på fingret! Med det tog jag gärna. Hoppas du tillfrisknar snabbt MVH Lasse

Det är den idéen nitrattillsatsen bygger på ja - vad jag var frågsam till numera var att använda kaliumnitrat i mitt fall - jag kommer nog att använda något annan typ av nitrat - kanske kalciumnitrat om jag skall göra det en lång tid. MVH Lasse

Thessan Jag har lagt upp ett svar i din tråd om draksticket. Kontaktade inte läkarna giftinformationcentralen? Det finns sedan länge ett standardförfarande vid sådana stick som de alltid brukar tala om. MVH Lasse

Beklagar Tessan - jag vet hur det känns Den absolut viktigaste åtgärden vid stick av Drakar (och de flesta andra giftiga fiskar) är att så fort som möjligt värma upp den del av kroppen där sticket kom med hjälp av rinnande varmt vatten (så varmt som man bara klarar av och lite till) under minst 30 minuter. Giftet är ett proteingift och det förstörs fort av värme. Detta knep har jag egen erfarenhet av (dock inte en drake men en lika giftig fisk) och vi har på jobbet behandlat drakstick på samma sätt med mycket bra resultat. Giftinformationscentralen har också (och lämnar också) samma uppgifter. i mitt fall var metoden med varmvatten effektiv efter så lång tid som 5 timmar efter sticket - men rent allmänt gäller värmebehandlingen så fort som möjligt. Och alltid läkarbesök efteråt! MVH Lasse

Hej Ann När jag har cyanoproblem brukar jag dosera i lite grand nitrat. Det tar tid - upp emot 2 - 4 veckor men jag brukar lägga i så jag tillför ca 2 ppm nitrat varje dag. Om man efter fått bort nitraten - eller att det inte hjälpt så kan man lätt återställa ursprungsläget med ett par rejäla vattenbyten. Nu har jag användt kaliumnitrat (som jag av andra anledningar blivit lite frågande till) och då har jag tagit 41 gram KNO3 i 0,5 liter osmosvatten och doserat ca 4 ml per dag. Du kommer att få andra råd här på forumet men detta har i alla fall fungerat i mitt kar. MVH Lasse