-
Antal inlägg
16 728 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
375
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Det finns en fysiologisk förklaring till varför nitrit inte är giftigt i saltvatten. Klorid konkurrerar med nitratmolekylen i upptaget via gälar och till blodomloppet. Det är sedan länge känt inom sötvattenvärlden och inom akvakulturen att så lite som 50 ppm klorid i ett vatten i stort sett neutraliserar nitritens giftighet. I saltvatten har vi ca 19 900 ppm klorid! Jag förstår heller inte denna rädsla för att nybörjare skall ledas att tro både det ena eller det andra bara för att vi på ett korekt sätt beskriver verkligheten. Genom den gamla synen på nitritens giftighet (som är en direkt översättning från akvaristiska erfarenheter i sötvatten) har man i många år döljt det verkliga och farliga problemet i saltvatten - ammoniaken. Skall man då direkt sluta att bry sig om de tillfällen då det indikeras nitrit i saltvatten. Nej och åter nej. Varför? Därför att förekomsten av nitrit med mycket stor sannolikhet indikerar att det finns löst ammonium/ammoniak i vattnet. I flera vetenskapliga verk har jag läst att en av orsakerna till att andra steget har svårt att komma igång beror på att ammonium/ammoniak i vattnet inhibiterar andra stegets bakterier. Detta skulle betyda att det inte är såsom man tidigare trott att det första steget (ammonim/ammoniak till nitrit) är så snabbt att det hinner producera så mycket nitrit att tillväxten på andra stegets bakteriekultur (nitrit till nitrat) inte hinner med utan verkligheten snarare är att första steget är så långsamt i starten att den ammonium/ammoniak som produceras av fiskarna inte hinner brytas ner utan istället ligger och inhibiterar det andra steget. Det finns i min erfarenhet mycket som tyder på det sistnämnda. Att mäta nitrit innebär alltså med detta synsätt att det med mycket stor säkerhet finns fritt ammonium/ammoniak i vattnet och i vårt pH på ca 8,3 är mellan 10 till 15 % i den farliga ammoniakformen. Vi får inte glömma nu när några talar om den akvaristiska erfarenheten att det så sent som för 5 - 10 år sedan inte fanns några bra akvaristiska metoder att mäta ammonium och de som fanns var inte tillförlitliga. Nitritmätningen är i denna jämförelse många gånger mer tillförlitlig. Jag vill mena att alla de gånger man tillförskrivet nitriten dödsfall i saltvattenssammanhang så är det i verkligheten ammoniaken som dödat. Det är jätteviktigt att veta detta - för får man den situationen att fisk börjar må dåligt så finns det flera sätt att angripa detta på. Drar man slutsatsen att det är ammoniakförgiftning så hjälper kraftig luftning. Denna insikt hjälpte oss att vid starten av den stora tanken på Universeum att klara hela hajbesättningen genom att lägga in en kraftig luftning när vi upptäckte symptom. Hade vi gått på nitritlinjen hade vi aldrig tillgripet luftning eftersom det inte hjälper vid nitrit. Vad jag vill säga är att vid en uppstart (och även för övrigt) så indikerar en uppmätt nitrit att det kan finnas risk för upplagrad ammonium/ammoniak och därmed en risk för dödliga nivåer av ammoniak. Och Jonasroman - nitrit tär inte på någon alkanitet - däremot tär hela nitrifikationscykeln på alkaniteten eftersom dessa bakterier som är inbegripna i cykeln använder oorganisk kol i form av karbonater. Jag kan väl också erkänna att jag inte har läst den refererade artikeln men vetat ganska länge författarens åsikt i frågan och mer och mer förstått bakgrunden. Vad jag dock inte tidigare helt har insett (eller har haft en förklaringsmodell för) är den observerade dödligheten vid uppmätna nitritnivåer i salt. Genom att gå på "inhibiteringsmodellen" som förklaring till nitrittoppar så finns en teoretisk förklaring till dödligheten - dvs att den är ammoniakorsakad. MVH Lasse
-
Frånset bra eller dåligt så är du i situationen att du har nitrit i karet. Min åsikt är att i saltvatten är inte nitrit speciellt farligt för fisk (nu kommer jag att få stryk - för detta är inte den allmänt accepterade inställningen men det finns ett antal indikationer och egen erfarenhet om detta). Däremot innebär som flera tidigare har sagt att nitrifikationen inte har kommit igång och därför finns risk för att ammonium ansamlas och eftersom det höga pH:t i saltvatten omedelbart transformerar det i och för sig ofarliga ammoniumet till farligt ammoniak (vid pH 8,3 är 10 - 15 % av komplexet NH4/NH3 i den farliga formen ammoniak (NH3)) så kan du få ammoniakförgiftning. Vad jag skulle göra i detta fall är att omedelbart stoppa matningen, införskaffa någon typ av bakteriekultur (för nitrifikation) - nitrivec eller liknande. Bakterikulturen tillsätter jag med förstadagsdosen varje dag i ca 3 veckor. Jag skulle också (om jag har en skummare) köra skummaren så hårt som möjligt för att lufta ut eventuellt bildat ammoniak. Om jag har tillgång till luftpumpar skulle jag lufta akvariet så mycket jag bara kunde också. Om jag tar till vattenbyte så behöver jag byta mycket vatten i många dagar för att få effekt (minst 1/2 varje dag i ett par veckor) men bara i kombination med ovanstående. Titta på din test men också på dina fiskar. Nitritförgiftning yttrar sig som kraftig andhämtning som vid syrebrist (vilket det också är på sätt och vis). Det viktigaste är dock att stoppa matningen (då tar man bort mycket av nyproduktionen av ammonium/ammoniak) och luftning om det är en riktig krissituation (då bedömmer jag att krisen beror på ammoniakförgiftning - inte nitritförgiftning). För att inte komma i samma sitts senare så är det viktigt att introducera bakterier (från preparat eller mög från mogna akvarier) Dessa skall introduceras varje dag i minst 3 veckor! Ta det lugnt och metodiskt så kommer detta att gå bra. MVH Lasse
-
Sag den idag (i en affär i tyskland) men kunde inte beroende pa lang transport ta med den. MVH Lasse
-
WWW.zoopet.com http://www.rsmreefers.com/LasseF_info.htm MVH Lasse
-
Du bör kunna få tag på det via de affärer som handlar med IMAZO - de har fört Red Sea salt länge. MVH Lasse
-
Viktor - allt funkar om man anpassar valet av koraller till det ljus man har. Sanningen är dock att det är inte speciellt många koraller du kan ha i det ljuset och de kommer inte växa speciellt bra heller. Orginalet är 24 watt. Du kan ha skivanemoner, mjukkoraller men inte mycket mer. Du får placera korallerna högt upp. MVH Lasse
-
I tråden om Mollyt finns många bilder tagna innan sept 2006. Där finns 1*36 watt. Det funkade men 2*36 watt var bättre. Jag uppskattade att priset för detta kar låg någonstans kring 8 - 9000 kronor - varav det levande stod för ungefär hälften. MVH Lasse
-
Kul att höra att allt gick bra - vill gärna ha rapport om plattmask ätandet. Trevligt att träffas också. MVH Lasse
-
https://www.saltvattensguiden.se//index.php?option=com_content&task=view&id=202&Itemid=39 och http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=106104 MVH Lasse
-
Jag använde Red Sea Pro de först 3 månaderna och det fungerade utmärkt. ca kring 430 ppm och allkanitet mellan 6-7 dKH (4 mätningar) MVH Lasse
-
Affärer som handlar med Simontorp kan få fram olika typer av 55 wattare. Jag själv har beställt ett 10 000 K och ett på 20 000 K. MVH Lasse
-
Instämmer med alla andra (för en gångs skull ) MVH Lasse
-
Sitter du och surfar i bilen nu igen? MVH Lasse
-
AN har lampor som passar, både 10000 K, blå och röda samt kombinationer. Jag vet att Ciklidhuset har inne några varianter av dessa 11 wattare. 65 i beteckningen står för övrigt för 6500 K MVH Lasse
-
Håller med Clownen - Vad skulle kunna släppa från kakelplattorna? Den glaserade ytan släpper inget och inget vatten kan gå in heller. Fästytan är ju "insilikonad" och för övrigt är det väl bara något kalk eller tegelstenbaserat mineral. Risken är att du förstör glaset om du går på med dremmeln. Kakel är hårt! MVH Lasse
-
Nja - men det är ju luftigt och högt i tak i alla fall. Kan nog bli världens första höglager vad gäller akvariefisk. Det är kanske det du menar med himmelrike? Ursäkta Goranius - kunde inte låta bli.. MVH Lasse
-
Det går heller inte - det fäster och härdar inte om det fins vatten i närheten. (Många tester med att täta små läckor i läckande rör ligger bakom den erfarenheten). Ett ställe nära dig som någon brukar beskriva som "ett himmelrike på jorden" (tvivlar iofs på att den personen har sett så mycket vad gäller "himmelriken" i denna branch ) har ett silikonlim som fäster på olika material och som är användbart under vatten (ogiftigt också). MVH Lasse
-
Fiend - det är fullt i din box igen. MVH Lasse
-
Ursäkta mig Vargklo och Sillen. När jag skrev mitt inlägg så fick jag för mig att det var Sillen som uppmanade till att just den disk. skulle sluta. Om någon av er kännt er dåligt behandlade av mig förväxling så ber jag om ursäkt. Detta blir mitt sista inlägg i denna tråd men det står faktiskt levand fiskars liv på spel. Jonasroman hävdade att ammonium var giftigt och ammoniak ogiftigt. Ammonium/ammoniak komplexets pH beroende och skillnader i giftighet är den i särklass viktigaste faktorn för många dödsfall inom hobbyn (vad gäller förgiftning) Ammoniakförgiftning är inom saltvattensakvaristiken otroligt mycket vanligare och allvarligare än andra förgiftningar inklusive nitrit. Vid import av saltvattensfisk (och övriga långa transporter) är ammoniakförgiftning i påsarna eller vid felaktig utförd inkoppning ansvarig för det mesta av DOA (dead on arivel) och dödligheten de första dygnen. Alla som importerar fisk vet detta och det är i huvudsak tre metoder som används. Direkt i, koppning i mycket kraftigt luftade kärl (ammoniak luftas ut när pH stiger) samt koppning med ph sänkt koppningsvatten (Denna metod använder jag själv) Beroende på sänkningsmetod sker då koppningen i ett eller flera steg. Jag använder en metod som omfattar en koppning och en sakta pH höjning under de första 8 timmarna. Felaktig behandling vid uppackning efter långa transporter (>16 timmar och ibland kortare) är ansvarig för många fiskars död. Därav mina råd. MVH Lasse
-
Jonas (Sillen) Jag följer inte din uppmaning. Jonasromans skriverier om giftigt ammonium och ogiftigt ammoniak är fullständigt felaktiga och stämmer överhuvud taget inte varken teoretiskt, vetenskapligt eller praktiskt. Om denna linje får stå emotsagd så kommer många medlemmar att riskera att göra felaktiga åtgärder. Jag publicerar därför mitt svar till Jonasroman här. 1976 så hade jag nog samma åsikt som Svein skriver i första bandet (det kom ut då om jag inte mins fel). Nu har det hänt en del sedan dess och jag har haft 30 års erfarenhet av fiskhållning i olika skalor. Man kan som Jaken ironisera lite grand över personers nuvarande yrkesroll – som för övrigt för mig inte är i huvudsak rörpulare utan ”kvalificerad bytare av diverse söndrig ljuskällor” J. Men Jaken vet mitt CV – han har fått det förut. Jag har i min hand (eller framför mitt tangentbord i alla fall) två mycket läsvärda publikationer från OFI (Ornamental Fish International) från 2006 och 2007. De heter Water Quality in the Ornamental Aquatic Industry och International Transport of Live Fish in the Ornamental Aquatic Industry. Båda två väldigt läsvärda och borde ingå i de flestas bibliotek. De går att beställa på http://www.ofish.org/about/shop I den förstnämnda finns en hel sida som tar upp det jag och Jonas är oense om. Tyvärr hindras jag av rättighetsskäl att citera hela stycket men det avviker inte en mm från det jag påstått. Jag vågar dock att ta några korta citat. Jag vill nämna att det på engelska råder en viss begreppsförvirring där ordet ammonia ibland används både för ammonium och ammoniak men man skiljer då mellan ”unionized ammonia (NH3) och ionized ammonia (NH4+) Kort citat från Water Quality in the Ornamental Aquatic Industry OFI 2006. ”Total ammonia consists of unionized ammonia (NH3) and ionized ammonia (NH4+). Unionized ammonia is extremely toxic to fish but ionized ammonia is not” Sedan går han vidare och talar om att förhållandena mellan NH3 och NH4+ beror på temperatur och pH. Författaren ( Roberto R. Hensen) nämner också nitrits giftighet och bekräftar den misstanke som jag har haft ganska länge nu om att nitrit överhuvudtaget inte är något problem med i saltvatten. Han börjar med att konstaterar att nitrits giftighet beror på bildandet av methemoglobin som försvårar fiskblodets bindning av syre. Sen nämner han det jag känt till länge att en salttillsats minskar giftigheten av nitrit. Orsaken är att kloriden i saltet hindrar upptaget av nitrit i fiskens blod och man bör i ppm räknat ligga cirka 6 gånger högre i kloridkoncentration än man ligger i nitritkoncentration för att den skyddande effekten skall uppstå. I några andra publikationer har jag sett att man rekommenderar ca 50 ppm klorid i vattnet. (han refererar till sötvattensystem här men resonemanget är helt överförbart till saltvatten åtminstone vad gäller fisk) Den normala kloridkoncentrationen i saltvatten är ca 19 000 ppm klorid vilket innebär att nitriten kan glömmas bort som akuttoxisk i saltvatten. En uppgift jag har sett att en av de stora amerikanska guruerna hävdat (kommer inte ihåg vem av dem bara). I förordet nämner dåvarande presidenten i OFI ”It is not easy to find someone with experience both in the Food Aquaculture Industry as well as in the Ornamental Aquatic Industry, who is able to explain…..” Vidare “We have found such a person in the author Roberto R. Hensen…..” Att mitt valspråk inte kom med i förra inlägget var nog ett fel – inte medvetet i alla fall. MVH Lasse Ps. Vem OFI:s dåvarande president var – en hint – han är från Norge Ds
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1