Lasse

Då var vi jämbördiga alltså - Gratulerar både från mig och frugan. MVH Lasse

Mängden av någon gas som transporterats via ett inteface per tidsenhet bestäms av koncentrationsskillnaderna samt interfacets yta (i vårt fall ytan mellan vatten och luft). Om du tar den vanliga vattenytan i ett kar och jämför den med den enorma interfaceyta som miljontals små luftbubblor ger så är det en enorm skillnad. Det är detta som uttnyttjas i luftningsbassängerna i varje avloppsreningsverk i hela Sverige. Att det konsumeras koldioxid i ett kar vid belysning är helt klart - jämnvikten kan ta saknad koldioxidgas från två håll - luft eller karbonatbuffringssystemet. Tar den från karbonatbuffringssystemet så höjs pH:t och vid högre pH är det så att mängden löst CO2 gas är mindre. Korallernas zooxanteller verkar inte vara beroende av koldioxid från vattnet, de tar troligtvis det mesta från värddjuret direkt. Skitalgerna är dock beroende (troligtvis de flesta) av löst koldioxidgas i vattnet och begränsas. Genom det mycket ökade ytinterface som uppstår mellan vatten och luft vid skumning så tror jag att transporten av koldioxid kommer i första han ske via luft - vatten och inte via karbonatbuffringssystemet - detta gynnar kanske skitalgerna. Jag har indirekt konstaterat detta fenomen i sötvatten genom att i högproducerande algtankar alternera med luftning eller inte. Teorin bygger på att det är bevisat för alla att om koldioxidhalten (löst gas) är större i vattnet än vad jämnvikten mellan luft och vatten säger så luftar man effektivt bort överflödigt koldioxidgas - givetvis är motsatsen lika sann - är det mindre koldioxidgas i vattnet än vad jämnvikten tillåter så tillför man koldioxidgas genom att lufta. MVH Lasse

Jo Peter jag tror dig och det var det som jag försökte förklar med min lilla skiss. Som framgår så har gasen koldioxid två stycken jämnviktsförhållande i vattnet. Mot luften och mot karbonatbuffringssystemet. Det faktum som OveB påpekar är en sanning med mycket stor modifikation. Koldioxiden stora löslighet i vatten beror på att den omvandlas till kolsyra - bikarbonat - karbonat i vattnet. Som fri gas i vattnet har den dålig löslighet och dess löslighet är dessutom beroende på pH. Vid pH över 8,3 finns det väldigt lite koldioxid som gas i vattnet. Min skiss visar också något annat - nämligen alger och växter stora konsumtion av koldioxid vid belysning. Den är så stor att den oftast överträffar produktionen av koldioxid (från fiskar och andra organismer) Dett betyder att det rätt snabbt blir tomt på koldioxid i vattnet. Vad händer då. Om vi tar fallet med ingen koldioxid från luften så kommer karbonatsystemet att förse vattnet med fri koldioxidgas genom att karbonat transformeras till bikarbonat till kolsyra och sist koldioxid. Denna process är pH höjande vilket innebär att lösligheten för gasen koldioxid blir mindre och ett nytt jämnviktsförhållande uppstår. detta är enkelt - vad som komplicerar det hela är att det samtidigt finns ett jämnviktsförhållande med luften! Skulle vattnets innehåll av gasen koldioxid bli för lågt kan ju erfoderlig koldioxid ettdera komma från luften eller karbonatsystemet. kommer det från luften så blir det ingen pH höjning utan den går direkt till de organismer som efterfrågar koldioxid (Obs detta gäller under den ljusa perioden). Till skillnad från Svärd så anser jag att de moderna skummarna med sina mikrobubblor är formliga gasutjämningsmaskiner - jag har sett mätningar från reningsverk med membranluftare (som har större bubblor än moderna skummare) som ger samma gasutbyte som om det hade varit ett luftat biotorn. Kontentan med mitt resonemang är alltså att med en skummare (under den ljusa perioden) kan göra att fri koldioxidgas transporteras från luften till vattnet snarare än via karbonatbuffringssystemet. Ja - vad har det här för betydelse då? Korallernas zooxanteller är ju alger - de behöver ju också koldioxid så det borde ju bli en fördel för dem om det fanns en viss del fri koldioxidgas i vattnet och skummaren skulle på så sätt förse dessa med koldioxid och inte höja pH (som begränsar mängden fri koldioxidgas). Jag tror att lösningen på problemställningen ligger just i symbiosen med koralldjuret - jag skulle nog vilja säga att allt tyder på att zooxantellernas tillväxt inte är begränsad av fri koldioxidgas i vattnet utan de får behövlig koldioxid direkt från värddjurets ämnesomsättning. Det gör alltså ingenting för zooxantellerna om ph drivs upp (inom rimliga gränser alltså) och begränsar den fria koldioxidgasen i vattnet. De har redan fixat sin koldioxid tack vare kompisskapet med koralldjuret! Makroalger är väl utvecklade alger som har andra utvecklade förmågor för att klara låga (eller inga) nivåer av fri koldioxidgas i vattnet. Vissa av skräpalgerna däremot kan mycket väl vara beroende av vissa nivåer av fri koldioxidgas i vattnet. Genom den effektiva gasutjämningen i moderna skummare så kan man ge gasen koldioxid en genväg till vattnet och motverka den naturliga pH höjningen under fotoperioden och därför gynna skräpalger. Vad är det då som orsakar skräpalgsblommningar? Ja - jag tror att svaren kan vara många men att man måste ta frågan om fri koldioxidgas med i tankesättet. Dina erfarenheter Peter stöder ju detta fullt ut och jag har själv arbetat med kalkvatten varje dag för att hålla pH uppe under fotoperioden. Det är klar får man ett överskott av gasen koldioxid under natten så hjälper skummaren att driva ur en del men å andra sidan så gör det inte så mycket om det finns fri koldioxidgas när det inte finns något ljus. Kanske någon kan prova med att bara köra skummaren någon eller några timmar innan ljuset tänds för att få en så låg koldioxidhalt som möjlig vid start av fotoperioden. Ett pH kring 8,3 - 8,4 lämnar väldigt lite fri koldioxidgas i vattnet och har man normala grönalger eller kalkalger så tar de hand om den och man bjussar inte in skräpalgerna. Märk - ovanstående är en fundering men den träffar väldigt rätt med erferenheten jag har. Man kan säga att detta är en av orsakerna till varför jag inte använder skummare i korallkar. Det är heller inte så att jag tror att ovanstående är "the final solution" men den kan kanske få någon som har problem att prova någon ny attackväg moy skitalgerna. MVH Lasse

Ja - och jag läste det på Zoopet. Norberg ringde mig i våras och vi skulle höras av. Nu gjorde vi inte det men visst jag kommer . Det blir en tuff vecka - först utställningen i Tyskland (tillbaka söndagskvällen) och sedan upp till Linköping på måndagen! Vi ses Capote MVH Lasse

Det heltäckande svaret på den universiella frågan om skummare tillför eller tar bort koldioxid från vattnet är som alltid 42. Referens: http://sv.wikipedia.org/wiki/42_%28tal%29 Bilden under visar dock en delmängd av denna universiella konstant MVH Lasse

Tyvärr Petrol och Laggeman - ni är båda dyslektiker. (Inför en sådan här väl upplagd straffspark åker även mina principer åt he-e ) Häftigt nytt ord Articreef - bör in i Svenska Akademin direkt. MVH Lasse

Hej Av olika anledningar så kommer inte denna tråd att tillsvidare uppdateras på guiden. För de som är intresserade att följa mitt kar hänvisar jag till http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?p=980458#post980458 MVH Lasse

Och i 27 liter....och i över två år.. MVH Lasse

Det kan mycket väl bero på den högre syreproduktionen från alger när ljuset är tänt. Hur mycket syre som kan lösas i vatten bestäms framförallt av temperaturen och trycket. Om tempen stiger kan mindre syre finnas löst. Trycket är lite krångligare. Eftersom den här apparaten du har har ett mindre utlopp än inlopp så kommer trycket att stiga vilket gör att mer syre kan vara löst och när det kommer ut i akvariet blir det i princip trycklöst och syrebubblor uppstår om vattnet redan är mättat. Att se om du har en läcka på sugsidan kan du nog göra om du med tummen eller något annat täpper till insuget - om du har en "sug" läcka bör bubblorna öka i det läget (gör det när du har minst bubblor). MVH Lasse

Ett tips jag plockat upp någonstans. När man limmar fast en korall (superlim eller vad som helst) så är de stora konsten att hålla korallen upp såpass länge att limmet fäster men inte så länge att värmeutvecklingen (från limmets härdning) blir så kraftig att koeallvävnaden värmeskadas. därför skall man ha en liten skål med saltvatten där man ställer ner korall och sten efter lämplig tid för sluthärdning. Kan tänkas att olika koraller är olika känsliga för brännskador. MVH Lasse

Niklas - vad är en SCWD för något? När är det du har mest bubblor . förhållande till ljus och tidpunkt. MVH Lasse

Mina tillsatser av nitrat sker bara när jag ser symptom på algtillväxt som jag misstänker beror på nitratbrist. Jag vill ha tillväxt av gröna alger (mikro) och andra som mina djur konsumerar. (Just nu inbegriper det även kiselalger eftersom jag har två eremiter som verkar föredra dessa när de uppträder). När jag får alger typ blågröna/Cyano (och även brunaktiga mattbyggande varianter) så ser jag det i mitt kar som ett tecken på möjlig nitratbrist eftersom dessa organismer klara att använda luftens kvävgas som kvävekälla på ett eller annat sätt. Det är i detta läge som jag går in med kaliumnitrat i låga nivåer. Just nu använder jag mätenheten knivsudd men jag skall blanda till en stamlösning som är anpassad till mitt kar på så sätt att en ml av denna höjer nitratnivån med 0,1 ppm. Jag använder så låga tillsatser att jag inte är speciellt rädd att bygga upp några nivåer som är skadliga. Jag lägger till nitratet för att de "normala" mikro och makroalgerna skall kunna tillväxa och utnyttja den fosfor som finns i systemet. När jag i mitt kar kommer till ett läge som tyder på nitratbrist så är det en tydlig larmklocka för mig. Jag vet av många års erfarenhet i andra sammanhang att det alltid är kvävet som försvinner först. Har jag nitratbrist (kvävebrist) så vet jag att jag med 99,99 % säkerhet har förhöjda nivåer av fosfor i karet. Detta anser jag är betydligt skadligare för revbyggande koraller än något annat. Där de "normala" mikroalgerna och makroalgerna kommer in är i etableringsfasen av mina kar. Min tanke är att bygga så täta populationer av koraller att deras behov av fosfor och kväve helt dominerar och omdelbart suger upp det av maten tillförda näringsämnena. Detta är också en av orsaken till att jag kör skummarlöst - jag behöver det kväve som finns i maten och som inte fisken utnyttjar. De koraller som jag har visar inga tecken på dålig färgning, tvärtom så har min stora euphyllia blivit betydligt grönare sen den kom från ett "perfekt" försäljningskar. Jag har för närvarande inga acroporer eller liknande men med de koraller jag har så ser jag inte något negativt. det possitiva av tillsättningarna av dessa små mängder av kaliumnitrat är att jag lyckts med att stoppa några tillväxtförsök av oönskade mikroalger (med oönskade menar jag oftast sådana som jag för tillfället inte har några betare för, hade jag haft organismer som ätit cyano så hade de inte varit oönskade, tvärtom.) Jag tror inte du behöver vara orolig för dina kvävetillsättningar från fytovattnet så länge du inte ser några tecken hos dina koraller. Hur sammansättning av din fauna i akvariet varierar säger mycket mer om dina värden än tusen tester om du har "ögat" - och det vet jag att du har. MVH Lasse Ovanstående är mina erfarenheter av de förutsättningar som jag just nu har i mina kar. dessa förutsättningar beror på vad jag har för mikroliv i dem - det är inte på något sätt så att mina erfarenheter kan kopieras med karbonpapper på vilket kar som helst. Man får pröva sig fram till vilken metod som fungerar i just det specifika fallet - mitt sätt är ett av många men man behöver inte utesluta något innan det är specifikt prövat. Appropå turbosnäckor och deras förmåga att fastna i omöjliga situationer - det förekommer hos mig med och jag har några eremiter som förser sig med ett skrovmål när sådana här olyckor inträffar. Jag vänder på turbon när jag ser det men turbosnäckor räknar jag alltid med att jag får förnya - det gör jag när jag märker att de kvarvarande inte riktigt hinner med algproduktionen av gröna alger. MVH Lasse

Då förstår jag hur du menar. Kalciumacetat kan vara intressant i och med att du får ett litet kalciumtillskott. Det är väl bara att pröva (men inte i det stora karet väl...) Det var kombinationen ättika och kalkvatten jag var tveksam till bara. MVH Lasse

Tack. Min LS uppbyggnad är ungefär densamma som jag hade i mitt Molly. Det finns inte mycket mer att välja på när man vill ha insyn från 3 sidor. Den dagen jag skaffar en kub med två eller tre täckta sidor så kommer jag att bygga med avsatser som går från sida till sida och ända upp i toppen. Jag har sett en sådan uppbyggnad förut och det var vackert. MVH Lasse

Hej Här kommer en liten uppdatering. Jag hade besök av Ahab här på Guiden i onsdags. Han skulle komma och hämta lite Caluerpa och några clowner. Jag har ett 27 liters i köket där det är omöjligt att ha koraller på sommaren (värmen). Senaste månaden hade jag låtet min caluerpa växa till sig där. ahab fick med sig ett halvkilo (våtvikt) - så nog kan det växa allt! Mitt Red Sea har nu gått i ca 10 veckor. Jag har under denna tid bytt endast 40 liter vatten - alltså långt ifrån de 30 liter i veckan jag hade planerat från vecka 4. Jag kommer att byta lite mer de kommande veckorna. de tillsatser jag gör är kalkvatten varje dag, järn och mangan 1 gång i veckan, en knivsudd kaliumnitrat när jag får en algtillväxt jag inte är nöjd med. jag matar med artemia - (skall skaffa cyclops också) och då och då med salifert energi plus. Jag kramar filtret ca var tredje dag och när jag gör rent rutorna försöker jag få algfilmen att spridas i karet. Bilden under är en helbild och de under är några bilder på några "fraggar" jag fick av Ahab. MVH Lasse

Bör tillhöra de "snabba" kolkällorna, men jag vet inte riktigt nedbrytningsvägarna. Däremot är jag lite kritisk till metoden med ättika ihop med kalkvatten för att kunna få ner mer kalcium. Det får man, men till priset av ett lägre pH och just den pH-höjande effekten anser jag vara den viktigaste med kalkvatten. MVH Lasse

Svavelfiltret sänker visst pH, låt vattnet passera åtminstone via en kalk eller magnesiumkarbonat bädd innan det går i retur. Ytterligare alternativ är de gamla alkoholbaserade denitrifikationsfiltrena. Svårstyrda dock. MVH Lasse

Att sockermetoden troligtvis är än svårare att styra eftersom det inbegripper utterligare ett steg och att det är ett syrefritt steg. MVH Lasse

Va bra det går med småkar . Snyggt Cristian !!! MVH Lasse

Gick det bra Tomas? MVH Lasse

Jag har fattat att det förhåller sig som nedanstående. Har jag missuppfattat så kan väl någon av våra mikrobiologer komma in med rättelser. Utan att gå in närmare så är kolet i vodkan mer lättilgängligt för de flesta bakterier. Kolet i etanolen är så gott som direkt tillgängligt för de bakteriegrupper som behöver organiskt kol. För att bakterier skall kunna utnyttja det kol som finns i socker så måste oftast sockret fermenteras först. Till exempel vinjäsning är en typ av fermentering där jästsvampar omvandlar fruktsockret till etanol och koldioxid. Även anaeroba bakterier fermenterar socker. Kort kan man säga att mikrobiologiskt är alkoholen en snabb kolkälla men socker är en långsammare kolkälla som oftast behöver ett anaerobt stadium för att bli tillgänglig. MVH Lasse

370 gram per 10 liter ger en salthalt på ca 32-33 promille för de flesta salt. Detta pga att saltblandningarna i sig innehåller lite vatten, sk kristallvatten. Det är bättre att använda promillebegreppet än densiteten (1.0xx) eftersom det är temperaturoberoende. MVH Lasse

http://sea.unep-wcmc.org/eu/Taxonomy/tax-genus-result.cfm?displaylanguage=eng&Genus=820&source=animals&Country=&tabname=legal Restriktionerna för handel in till EU gäller helt tydligt bara för vilda exemplar från Indonesien (odlade tillåtna) samt alla exemplar från Solomonöarna. Restriktionerna som tidigare varit på exemplar från Fiji och Tonga verkar lika klart vara borttagna. Vad gäller Eupyllia så se denna länk http://sea.unep-wcmc.org/eu/Taxonomy/tax-genus-result.cfm?displaylanguage=eng&Genus=1714&source=animals&Country=&tabname=legal Om det finns handelsförbud med arten i fråga så står det under kolumnen Import restrictions under Article 4.6 . Plus och minustecknena under SRG opinion innebär att Vetenskapliga rådet har en uppfattning om arten i fråga -tecken betyder att de anser att det skall föreligga handelrestriktioner. Vad jag förstår är det EU:s gränsvetrinär som skall kontrollera dessa importer - denna besiktning skall ske vid varje import i det första EU-land som sändningen införs i. Om man som konsument skall förutsätta att gränsvetrinären är lurad eller inte kan jag inte uttala mig om men i detta fall är det inte arter som är upptagna på CITES röda lista. De är B listade inom EU men det finns begränsningar från vissa länder. MVH Lasse Edit: Ovanstående har jag enkelt fått fram genom att använda databasen http://sea.unep-wcmc.org/eu/Taxonomy/. Den är användbar för alla arter för att få veta på vilka restriktioner som finns. Den är alltid up to date

Jag har skruvat isär rampen för att se om jag kunde göra något åt ljudet. Läste på en amerikansk sida om en som bytt ut dem mot riktigt tysta fläktar men upptäckt att det var vibrationer som orsakade mycket av bullret. Jag funderade på att lägga lite dämpning i facken men passformen var så bra att jag fick inte i något. Har inte försökt ta bort gallren men det går. Min timer har beslutat sig för att haka upp sig klockan 04.00 så jag kan inte använda den just nu. Hoppas få en reservdel snart. Ljudet har jag vänjt mig med och när jag öppnar ytterdörren är det det första jag lyssnar efter . Det är som Tony säger att det är skevheten som spelar roll och både bord och kar är så stabila att jag inte är speciellt bekymrad om detta. Det är också fördelen med en kub - den blir sällan skev. MVH Lasse

33 gram på en liter är för lite. Om du siktar på 33 promille bör du ha ca 38-39 gram på en liter. Detta på grund av att alla kommersiella saltvattenssalter innehåller en liten del vatten, sk kristallvatten. MVH Lasse