Lasse

Måste nog påpeka att den tiaminbrist som påvisats troligtvis inte har med odlad lax att göra utan snarare med vår förorening med klororganiska föreningar i Östersjön. M-74 som är den relaterade sjukdommen drabbar de vilda bestånden lika hårt - det är bara det att det inte upptäcks lika lätt. MVH Lasse

https://www.saltvattensguiden.se//index.php?option=com_content&task=view&id=202&Itemid=39 Jag vet inte - möjligtvis om någon tog på sig att göra filmningen. Jag vet inte om min föredragningsteknik gör sig så bra på film eller band men det finns ju ett sätt att ta reda på det. Ja alla har ju inte talets gåva så en får la ta och kompensera det med många, betydelslösa och fina ord så allt inte blir för stringent. Ponera hur det skulle se ut annars MVH Lasse

Nej - jag kommer inte att publicera föredraget eftersom det inte finns nedskrivet. Dessutom ändrar jag hela tiden i det beroende på mer och mer erfarenheter av småkar. MVH Lasse

Jag fick en handlare att ta in några sådana till mig när jag hade besvär med planetaria. Oerhört effektiva men som några redan sagt - näringsspecialister så när planetarian var slut så försvann även dessa. Tyvärr. MVH Lasse

Vilket watttal har lampan? AN har en hel uppsjö av compaktrör men jag tror att det bara är 11 watt de har - dock ej säker. MVH Lasse

Detta har jag sagt inte att bikarbonatupptag inte förekommer hos marina alger. Du har rätt din formel ger ingen extra vätejon (jag läste fel) - men den ger heller inget upptag - den är pH neutral. Vätejonerna är bundna först i bikarbonaten - sen i vattnet. Fortfarande upptaget av bikarbonaten ger pH förändringar - det viker jag inte på. Intressant med att restprodukten skulle bli en OH jon men jag har försökt hitta något på webben som heter reefzoone men hittar inget. Kan du ge mig referensen direkt till sidan? MVH Lasse

Undrar vem som tänker fel. Vad som händer när 1 bikarbonatjon tas ut ur systemet är att om pH är under ca 8 så får du en pH säkning i vattnet (jag förutsätter här att enzymprocessen sker intracellulärt). Varför jo balansen i vattnet ändras och eftersom det under detta pH innebär att koldioxid vill gå mot höger och bilda bikarbonat (CO2 - H2CO3 (upptag en vatten) - HCO3 (Avger en proton) Det blir alltså motsatts till att sätta dit bikarbonat. Vad som händer intracellulärt när den upptagna bikarbonaten behandlas är något helt annat. Din formel ger för övrigt vid en snabb räkning en proton över och jag begriper inte hur en formel som ger en proton över skall bevisa en pH - höjning ? Tas en bikarbonatjon ut ur systemet när pH är över 8,0 så går karbonatjoner över och blir bikarbonat (upptag en vätejon) - Ph kan stiga. Till ditt resonemang om att uttag av bikarbonatjoner inte påverkar pH så är det inte riktigt. Givetvis gäller naturlagarna även i detta fall. Systemet har ställt in sig på ett viss procent CO2 - H2CO3, HCO3 och CO3 Varje ändring i denna jämnvikt - ovsett var den sker och om det är tillsättning eller uttag gör att systemet vill gå i jämnvikt igen och innebär att några av de andra ämnene måste transformeras. Detta sker genom upptag eller avgivande av vätejoner. Detta är normal jämnviktsekvation. Blanda inte in antalet vätejoner i systemet i detta fall - är det något du skall titta på är jämnvikten mellan H och OH eller med andra ord pH. Och när det gäller bikarbonat tillsättande och avlägsnande så är vad som händer beroende på pH. En fråga angående minskandet av den biologiska belastningen. Vet du hur mycket av det kväve som kommer från fisk som utsöndras direkt och hur mycket som kommer via proteiner? Ca 80 % av det kväve som är öveskottet från fiskens metabolism utsöndras direkt som ammonium via gälarna - det som kommer ut som proteiner är försumbart lite. Det här kan du se i vilken fiskfysiologibok som helst. Sen tycker jag att vi kan avsluta den här debatten eftersom vi inte kommer mycket närmare varandra. Jag vill fortfarande hävda att pH har enorm betydelse för hur systemet mår och jag hävdar fortfarande att de primitiva algerna (som vi kallar skitalger) inte har bevisats ha förmåga att plocka upp bikarbonat direkt. Jag vill fortfarande hävda att en biologisk filtrering är enorm viktig för stabiliteten i ett akvarie, sött som salt - det är inte åsikten i Sverige men däremot finns den åsikten internationellt. Till frågan om regeln - inga näringsämnen - inga alger. Näe men ingen tillväxt någonstans heller. Detta är lika sant (och klokt) som att säga - inget vatten - inga alger. Jag har sett system med mycket höga näringsnivåer men inte några alger. Jag har också sett system utan i stort sett mätbara kväve och fosfor värden (vetenskapligt utförda mätningar) men med en enorm algtillväxt. Om du nu tror att skitalger triggas av ammonium varför tror du inte att de triggas av fri koldioxid? Orsaken är ju samma. Dessa alger som triggas av ammonium har inte, eller har dåligt utvecklat enzymsysten för att kunna använda nitrat. Nitrat måste nämligren omvandlas till ammonium för att kunna transporteras i cellen. Varför skulle dessa "skitalger" utveckla ett kostbart enzymsystem för att utnyttja bikarbonat när de inte utvecklat enzymsystem för nitrat? Fri ammonium i våra hav är mycket mer sällsynt än fri koldioxid. Problematiken som Aquario tog upp (och även Clownen) var - varför får vi skitalger i våra näringsfattiga system när vi skummar och får inte det i våra näringsfattiga system när vi inte använder skummare? Näringsnivåerna (de mätbara) är helt klart inte boven här. MVH Lasse

Bubblorna är syrgas (restproduktion av fotosyntes) och Jonas, vissa cyanobakterier har förmågan att skaffa sig sitt nödvändiga kväve vid kvävebrist genom att fixera kvägas från luft/vatten och alltså en tvärtom process mot vad du säger. Alla cyano har dock inte denna förmåga direkt och det har framförts att dessa cyano (utan de kvävefixerande cellerna) istället växer som en matta och bildar på det sätt syrefria mikroområden där bakterier med kvävefixerande förmåg kan sammarbeta med cyanon. Cyano brukar tyda på en felaktig kväve/fosforkvot i akvariet (inte alltid men ofta). Jag har fått bort dem några gånger genom att sätta i lite grand kaliumnitrat. MVH Lasse

Jonas - detta du skriver beror helt på vilket pH du har på morgonen. Har du ett pH på ca 7,8 (som inte är ovanligt i kar med enbart kalkreaktor) så finns det så mycket fritt koldioxid i vattnet att det kan uttnytjas av alger. Jag har odlat scenedesmus (sötvattensalger) som enligt de allra flesta inte kan utnyttja karbonater i vattnet utan är helt beroende på koldioxid - de växer utmärkt upp till pH över 9. Att mikroalger har en förmåga att uttnyttja bikarbonat är bara ett påstående som jag inte sett i bevis. Bara det att du får en pH höjning i ett normalt kar antyder att koldioxiden utnyttjas. Att makroalger kan utnyttja bikarbonat kan nog vara sannt men de primitiva skräpalgerna? Du förstår nog inte riktigt ändå - för även om fördelningen är den du skriver (jag vill bara ha reda på vilket pH fördelningen gäller - den allmänna meningen är att vid pH över 8,3 är majoriteten som karbonat - har dock inte sett några siffror) så är fördelningen momentan - försvinner de 0,6% ersätts de med nya - tas det i huvudsaken från karbonatsystemet så stryps tillgången - tas det från luften så står det kvar vid 0,6 %. Är det då en ordentlig biomassa så är det en ganska stor kvantitet CO2 som omsätts under hela den ljusa tiden. Att det är så här är ställt utom all tvivel men om det påverkar fördelningen av skräpalger och andra bättre alger vet jag inte med säkerhet. Många författare har genom tiderna förenklat hela processen och sagt att det är bikarbonaten som står för kolkällan, vilket iofs inte är fel men växter/alger använder CO2 - det är bara det att det är omvandlad bikarbonat/karbonat. Sen är jag tyvärr sådan att även om Delbeck skriver att så och så är det så måste det passa in i min värld för att jag skall acceptera det och tyvärr pratar många andra erfarenheter och kända processer mot ett sådant faktum att bikarbonat är den i huvudsak direkta källan i saltvatten. Du måste förklara för mig varför du inte får en pH-sänkning om start PH ligger kring 7,8 vilket skulle bli följden om bikarbonat var den direkta källan. Du får vad jag vet alltid en pH-höjning oavsett start pH vid fotosyntetisk produktion i ett saltvattenskar vilket för mig indikerar att bikarbonat/karbonat är den indirekta källan och koldioxid den direkta. Endast så så stämmer teori och verklighet. För att jag skall köpa detta (med att bikarbonat är den direkta källan) måste en riktig förklaring till varför du får en pH-höjning vid produktion i saltvatten oavsett start pH. Att bikarbonat uppträder olika beroende på start pH kan du lätt konstatera själv. Starta med ett pH på 7,5 och sätt i bikarbonat - du får en snabb pH-höjning som i sötvatten planar ut vid ca 8,2 och i saltvatten planar ut mellan 7,8 och 8. Ta ett saltvatten med start pH på 8,3 och tillsätt bikarbonat - du kommer att få en pH säkning som planar ut vid 8 - 7,8. Givetvis blir effekten motsatt om du har bikarbonat i karet och tar bort den (genom konsumtion) Under 8-7,8 i saltvatten så får du en sänkning och över 8 så kan du få en höjning. Varför det är så här går att förklara genom att när det gäller bikarbonat är pH:t avgörande vid tillsättning om processen går åt vänster (mot koldioxid - pH höjande) eller mot höger (karbonat - pH sänkande) och givetvis tvärtom om man avlägsnar det. Vad jag vet om så sker det hela tiden en pH höjning - oavsett start pH vid en produktion. MVH Lasse Edit. Vad gäller Defdac:s resonemang från sötvatten om hur bara en liten mängd ammonium kan trigga skitalgerna så tror jag det är detsamma i saltvatten. Det är orsaken till att jag föredrar biofilter även i saltvatten - de är snabbare än bara att lita på utluftning av ammoniak i en skummare.

Jonas - jag kanske uttrycker mig konstigt men det centrala i mitt resonemang är att när den konsumerade biten koldioxid ersätts från karbonatsystemet så medför den pH höjning som sker att i nästa steg är det mindre fritt koldioxid för de organismer som måste använda koldioxid som kolkälla, alternativt måste ta omvägen kring en energidyr enzymomvandling som givetvis påverkar tillväxten (läs skitalger). Det är inte det att min teori bygger på att skitalgerna i första hand växer sämre utan att pH höjningen minskar den fria koldioxiden för de organismer som måste ha den. Till frågan om alla marina alger kan ta upp bikarbonat? Jag tror inte det och jag vet inte vad gäller zooxantellerna. De är i princip relativt primitiva dinoflagellater (pansarflagellater). Jag ser det lite som att de placeras som i koralldjurets växthus och där de i första hand kan ta vara på den koldioxid som värddjuret producerar - i andra hand får de ta sin karbonatkälla från vattnet. Andra alger har bara vattnet som alternativ. Men för att detta inte skall bli ett nollsummespel så krävs det att värddjuret också får i sig mat utifrån - de olika systemen för att mata korallerna har här enligt min mening en stor betydelse. Framgången kring olika typer av zeolit, organisk kolkälla osv har enligt mitt tänk ingenting att göra med eventuella påstådda förmågor att binda ammonium eller nitrat utan i stort sett handlar det bara om att via bakteriematning få korallerna att växa till och då kommer automatiskt den större fotosyntitiserande massan av zooxanteller att öka och bättre ta upp kväve och fosfor. (Nappa inte på denna "brandfackla" - det är bara ett konstaterande om var jag står just nu). Vad som händer med pH vid eventuellt bikarbonatupptag är lite besvärligt eftersom det finns en brytpunkt som brukar anges till pH 8,3 men som efter min erfarenhet är lägre för saltvatten (7,8 - 8,0) Karbonatupptag (som gäller nitrifierarna) leder alltid till sänkt pH! Jag återkommer till detta senare. MVH Lasse

Jag såg nyss två av denna art längs ner i ett akvarie beläget i en källare precis utanför Lerum. Jag kan bara säga att de levt farligt många gånger när jag beundrat dom - men nån dag så kommer de att resa till Bohus (om ingen annan hinner före). MVH Lasse PS - denna är inte illa heller - och den finns redan i Bohus

Här är själva kärnan i mitt tänk. Om det är karbonatsystemet som står för ersättningen av konsumerad koldioxid till största del så får det till följd att pH höjs. Titta på ekvationen CO2<->H2CO3<-> HCO3<->CO3. Om den går till vänster - alltså ersätter konsumerad koldioxid så binds vätejoner upp - pH blir högre. Vid ett högre pH så kan vattnet hålla mindre koldioxid i förhållande till jämnvikten med luften så totala mängden fri, eventuellt för skräpalgerna tillgänglig koldioxid, i vattnet blir succesivt mindre ju högre pH blir. Förstår du nu vad jag menar? Jag skrev tidigare att jag var tveksam till att bikarbonat användes av alger och växter eftersom detta skulle innebära att pH sjönk som helehet. Jag måste göra en korrigering där (efter ytterligare ett tänk). Detta gäller pH:n under ca 8,2 (sötvatten och ca 7,9 saltvatten) - över detta pH som grund blir det en pH-höjning även när bikarbonat används som kolkälla. MVH Lasse

Besök den utmärkta anläggningen i närheten av Korsvägen i GBG så kan du se åtminstone två arter live. MVH Lasse

Jodå - vi hade ett gäng. Väldigt trevliga men vi hade dem bara ett halvår. Tror de är relativt värmekänsliga - vanliga på ammerikanska östkusten. Faktiskt så vanliga så att de användes för att göda jordbruksmark. De var på gränsen till utrotning när det upptäcktes att de hade ett konstigt blod - de är verkligen blåblodiga. Detta blod används idag för att göra - om jag kommer ihåg rätt - en testmetod för sockersjuka/insulin. Forskning sker också på deras utmärkta immunförsvar. Det är ett spindeldjur Amerikanska Horseshoe crab om jag kommer ihåg rätt. MVH Lasse

Tack Defdac - jag misstänkte du skulle nappa - det var det jag menade. Jonas den första frågan om skummaren tar vi en annan gång - jag tror nämligen att du snabbare får ett system i jämnvikt om du inte använder skummare - förutsatt att vi pratar om ett revkar. Pratar vi om ett fish only så är nog skummaren nödvändig dock - även om jag har en lösning som jag håller på att pröva även i en sådan uppställning. Till ditt andra inlägg Säg nu att du har en jämnvikt mellan den fria koldioxiden - luften - karbonatsystemet. Du har organismer som på grund av sin primitiva utveckling (eller snarare att de inte har tvingats specialisera sig pga att de klarar många miljöer) måste ha koldioxidgas från vattnet börjar att fotosyntesera - de förbrukar denna 0,8 % fria koldioxid. Jämnvikten bryts men vill återställa sig. Det finns två huvudvägar - från luften eller från karbonatbuffringssystemet. Om jämnvikten återställs huvudsakligen från karbonatbuffringssystemet så går detta system mot vänster. Denna process är pH höjande. Vid ett högre pH är det mindre än 0,8 % som kan vara fritt och denna process är då i sig själv begränsande för hur mycket koldioxid som finns fritt tillgängligt för dessa "skräp" alger. Deras egen konsumtion leder allså till sämre förhållande för dem. Återställs däremot jämnvikten (de förlorade 0,8 %) från luften så sker ingen pH höjning och "skräp" algerna är hela tiden garanterade dessa 0,8 % (eller mer beroende på start pH:t). Det sker ingen pH höjning heller eftersom den från luften inkommande koldioxid omedelbart går åt för algernas konsumtion. Det är detta som jag tror händer vid en kraftig skumning - alltså att vi med den underlättar att den konsumerande koldioxidgasen ersätts från luften och inte från karbonatsystemet. Håller man ett högt grund pH (precis innan ljuset tänds) så motverkar man detta men ligger man på ett pH kring 7,7-8 innan ljuset tänds så tror jag att man lätt får problem. Det viktiga för mig är dock den teorin som vi verkar vara ense om att zooxantellerna inte är begränsade i sin tillväxt av andelen löst CO2 gas i vattnet - därför är det ingen nackdel för dem att vi håller pH uppe. Det här har jag disk. ofta bland annat med Defdac. Jag tror fortfarande inte på att detta är den dominerande bilden. Varför - jo den processen skulle vara pH sänkande (CO2-> H2CO3-> HCO3) och jag har hitill dags aldrig varken hört talats om eller själv mätt upp en fotosyntetisk produktion i vatten som inte har varit precis tvärtom - pH-höjande. Jag tror att vi kan sammanfatta diskussionen att om man har problem med "skit" alger (med möjligt undantag av cyano) så kan det löna sig att stänga av skummaren och jag menar också att det kan löna sig att exempelvis med kalkvatten hålla pH:t uppe. MVH Lasse

Ja - det var detta jag misstänkte - och då får allt sin lilla förklaring varför det ibland fungerar bra att bekämpa algtillväxt med att stänga av skummaren. MVH Lasse

Jag är inte den som skall dömma ut Delbeek men vad jag har lärt mig från biologin och ekologin är lagen om allts lathet, dvs en organism väljer alltid den mest "kostnadseffektiva" vägen. För att utnyttja bikarbonat (och karbonater) för att få sin kolkälla så vet jag två huvudvägar för växter och alger. Det är 1: genom en pH säkning momentant i det mikrokosmos som omger växt/alg cellen så får man bikarbonat att lokalt vandra mot koldioxid. 2. Använda ett enzym (som jag inte kommer på namnet på just nu - kanske någon smygande växtakvarist som tjuvläser denna tråd kan hjälpa till med detta ?) ett dera innuti i cellen eller utanför. Gemensamt för bägge metoderna är att det kostar energi. Zooxantellen sitter inne i korallen - vad jag förstått - det vill säga den är som en del i djuret. Absolut energisnålast är ju då att utnyttja den koldioxid som djuret utsöndrar från sin metabolism direkt utan att passera gå om det är möjligt. Även om nu zooxantellerna (och övriga alger) uttnyttjar koldioxid som primär kolkälla så är ju vattnets innehåll av bikarbonat/karbonat viktigt ändå - eftersom det är en reserv av koldioxid i låst form. MVH Lasse

I dina hemtrakter http://www.eurowater.com/Default.aspx?areaID=5 Finns ner till 1 micron om jag inte kommer ihåg fel och finns med koltillägg. MVH Lasse

Det finns ett gyllene ordspråk som passar in när man har fler än ett barn: Det finns inget som är så obetydligt att man inte kan bråka om det! MVH Lasse när jag funderar ... det kanske gäller andra grupper också....

Märkte nu när jag läste igenom igen att jag som vanligt gåt mot strömmen . Jag strävar faktiskt till att hålla nere den fria koldioxidgasen i vattnet så mycket som möjligt eftersom flera artiklar jag läst (hittar inte referenserna) pratar om att zooxantellerna inte är begränsade av hur mycket löst koldioxid det finns i vattnet. Mängden löst koldioxidgas kan däremot Ett sätt är att hålla pH uppe, ett annat är att inte överdriva gasutbytet. Till skillnad från Peter så tror jag att det fungerar bra med att köra utan skummare även i en start. MVH Lasse

Nej Capote - jag skrev inte ett litet utbyte vatten - korall - jag frågasatte bara om zooxzntellerna under normala förhållanden verkligen var beroende på löst koldioxidgas i vattnet - om de inte fick den mesta av sitt behov av koldioxid via sitt värddjur - jag tror det är som så faktiskt. Detta skulle innebära att zooxantellerna inte var koldioxidbegränsande. Det du nämner om vikten av vattencirkulation i våra hårt belysta akvarium är viktig men anledningen till detta tror jag inte är att vattnet skall i första hand transportera koldioxid till zooxantellerna utan det viktiga är att i det mikrokosmos som är nära korallen föra bort och utjämna de höga syrehalter som fotosyntesen frisläpper. Det har också nämns någonstans att risken för syreradikaler är stor. Detta har växtfolket på sötsidan upptäckt och idag förespråkar man en bra cirkulation även i växtkar. Till frågan om diffusionshastigheten. Det är riktigt att om man i ett rum har en viss nivå av koldioxid och ökar denna (och vattnets gasfas av koldioxid och luftens koncentration av koldioxid är i jämnvikt momentet innan) så kommer partialtrycket att göra att koldioxid trängs ner i vattenvolymen - hastigheten på denna diffusion bestäms av konc skillnaderna och ytan. Luftas eller skummas vattnet så är ytan mot luftens koldioxid enorm stor och själva utjämningen går snabbt. Är det bara en vattenyta så sker givetvis en utjämning men denna går långsammare. Men nu uppstår normalt en obalans i jämnvikten inom karbonatbuffringssystemet som utjämnas med att koldioxiden omvandlas till kolsyra - bikarbonat - karbonat. Denna omvandling sänker pH:t och det sänkta pH:t gör att vattnet kan hålla mer fri koldioxidgas, När pH:t sen är på den nivå så koncentrationen av fri koldioxidgas i vattnet motsvarar jämnvikten med luften så stoppar processen. Nu vänder vi på steken. Jämnvikt mellan luftens innehåll av koldioxid och vattnets innehåll av koldioxid som gas är uppnådd. Ljuset slås på - alger (även bra grönalger och andra) börjar att konsumera koldioxid. När konsumtionen är större än produktionen så uppstår en obalans mellan vattnets innehåll av koldioxid som gas och luftens innehåll av gasformig koldioxid (och karbonatsystemets innehåll av bunden koldioxid i form av olika karbonater). Den obalans strävar mot utjämning. Det finns två huvudvägar nu - ta koldioxid som gas från luften eller ta vara på det bundna koldioxiden i karbonatbuffringssystemet. Normal sker ju bägge processerna men jag är intresserad av vilken som dominerar. Tas koldioxiden från den bundna formen så sker en pH höjning som i sin tur gör att vattnet förmåga att hålla fri koldioxidgas blir mindre och en ny jämnviktspunkt uppstå. I ett skummarlöst system (och dåligt luftat) tror jag att detta är huvudlinjen och jag kan mäta en skillnad på ca 0,3 pH enheter i mitt system (8,3 på eftermiddagen) Denna pH höjning gör att det i ett given tidpunkt hålls mindre koldioxidgas per liter än om pH är kring 8. Om vi nu har en mycket effektiv skumning så kommer vi att ha en nästan obegränsad yta för gasutjämning. Jag tror att det då blir lättare för att den andra vägen för utjämning av jämnvikten kommer att dominera nämligen diffusionen från luften. pH:t kommer inte då att stiga i samma grad och vattnet kan vid en given tidpunkt hålla mer löst koldioxidgas än vid det andra fallet (beroende på pH- skilnaderna. Jag tror iofs att det kanske inte är själva skummaren som är boven utan att man lätt får ett lägre pH som är själva boven i dramat. Och att man genom att se till att ha ett stabilt pH vid 8,3 på annat sätt kanske kan undvika dessa nackdelar och fortfarande skumma på. När produktionen av koldioxid (när det är släckt exempelvis) är större än konsumtionen så bidrar givetvis skummaren till att föra ut koldioxid i luften men å andra sidan - i mörker så finns inget behov av koldioxid för "skräpalger". Det bästa (ur denna synpunkt) är kanske att låta skummaren stå på dagen och köra den ca 2 timmar efter släckningen och stanna när ljuset kommer på morgonen. det är ur denna synpunkt. Jag har en invändning till och det är precis det Peter säger - den påverkar fosfor/kvävekvoten så de alger/bakterier som kan utnyttja luftens kvävgas eller organiskt kväve får fördelar. Denna process är dock långsammare och i ditt fall Peter tror jag att det är variationerna i koldioxidinnehåll som triggar igång hela skeendet. Hur som helst - jag tror att den mest underskattade faktorn när det gäller algbekämpning är pH:t. MVH Lasse att . När sedan jämnvikten denna diffusion bestäms av

Då var vi jämbördiga alltså - Gratulerar både från mig och frugan. MVH Lasse

Mängden av någon gas som transporterats via ett inteface per tidsenhet bestäms av koncentrationsskillnaderna samt interfacets yta (i vårt fall ytan mellan vatten och luft). Om du tar den vanliga vattenytan i ett kar och jämför den med den enorma interfaceyta som miljontals små luftbubblor ger så är det en enorm skillnad. Det är detta som uttnyttjas i luftningsbassängerna i varje avloppsreningsverk i hela Sverige. Att det konsumeras koldioxid i ett kar vid belysning är helt klart - jämnvikten kan ta saknad koldioxidgas från två håll - luft eller karbonatbuffringssystemet. Tar den från karbonatbuffringssystemet så höjs pH:t och vid högre pH är det så att mängden löst CO2 gas är mindre. Korallernas zooxanteller verkar inte vara beroende av koldioxid från vattnet, de tar troligtvis det mesta från värddjuret direkt. Skitalgerna är dock beroende (troligtvis de flesta) av löst koldioxidgas i vattnet och begränsas. Genom det mycket ökade ytinterface som uppstår mellan vatten och luft vid skumning så tror jag att transporten av koldioxid kommer i första han ske via luft - vatten och inte via karbonatbuffringssystemet - detta gynnar kanske skitalgerna. Jag har indirekt konstaterat detta fenomen i sötvatten genom att i högproducerande algtankar alternera med luftning eller inte. Teorin bygger på att det är bevisat för alla att om koldioxidhalten (löst gas) är större i vattnet än vad jämnvikten mellan luft och vatten säger så luftar man effektivt bort överflödigt koldioxidgas - givetvis är motsatsen lika sann - är det mindre koldioxidgas i vattnet än vad jämnvikten tillåter så tillför man koldioxidgas genom att lufta. MVH Lasse

Jo Peter jag tror dig och det var det som jag försökte förklar med min lilla skiss. Som framgår så har gasen koldioxid två stycken jämnviktsförhållande i vattnet. Mot luften och mot karbonatbuffringssystemet. Det faktum som OveB påpekar är en sanning med mycket stor modifikation. Koldioxiden stora löslighet i vatten beror på att den omvandlas till kolsyra - bikarbonat - karbonat i vattnet. Som fri gas i vattnet har den dålig löslighet och dess löslighet är dessutom beroende på pH. Vid pH över 8,3 finns det väldigt lite koldioxid som gas i vattnet. Min skiss visar också något annat - nämligen alger och växter stora konsumtion av koldioxid vid belysning. Den är så stor att den oftast överträffar produktionen av koldioxid (från fiskar och andra organismer) Dett betyder att det rätt snabbt blir tomt på koldioxid i vattnet. Vad händer då. Om vi tar fallet med ingen koldioxid från luften så kommer karbonatsystemet att förse vattnet med fri koldioxidgas genom att karbonat transformeras till bikarbonat till kolsyra och sist koldioxid. Denna process är pH höjande vilket innebär att lösligheten för gasen koldioxid blir mindre och ett nytt jämnviktsförhållande uppstår. detta är enkelt - vad som komplicerar det hela är att det samtidigt finns ett jämnviktsförhållande med luften! Skulle vattnets innehåll av gasen koldioxid bli för lågt kan ju erfoderlig koldioxid ettdera komma från luften eller karbonatsystemet. kommer det från luften så blir det ingen pH höjning utan den går direkt till de organismer som efterfrågar koldioxid (Obs detta gäller under den ljusa perioden). Till skillnad från Svärd så anser jag att de moderna skummarna med sina mikrobubblor är formliga gasutjämningsmaskiner - jag har sett mätningar från reningsverk med membranluftare (som har större bubblor än moderna skummare) som ger samma gasutbyte som om det hade varit ett luftat biotorn. Kontentan med mitt resonemang är alltså att med en skummare (under den ljusa perioden) kan göra att fri koldioxidgas transporteras från luften till vattnet snarare än via karbonatbuffringssystemet. Ja - vad har det här för betydelse då? Korallernas zooxanteller är ju alger - de behöver ju också koldioxid så det borde ju bli en fördel för dem om det fanns en viss del fri koldioxidgas i vattnet och skummaren skulle på så sätt förse dessa med koldioxid och inte höja pH (som begränsar mängden fri koldioxidgas). Jag tror att lösningen på problemställningen ligger just i symbiosen med koralldjuret - jag skulle nog vilja säga att allt tyder på att zooxantellernas tillväxt inte är begränsad av fri koldioxidgas i vattnet utan de får behövlig koldioxid direkt från värddjurets ämnesomsättning. Det gör alltså ingenting för zooxantellerna om ph drivs upp (inom rimliga gränser alltså) och begränsar den fria koldioxidgasen i vattnet. De har redan fixat sin koldioxid tack vare kompisskapet med koralldjuret! Makroalger är väl utvecklade alger som har andra utvecklade förmågor för att klara låga (eller inga) nivåer av fri koldioxidgas i vattnet. Vissa av skräpalgerna däremot kan mycket väl vara beroende av vissa nivåer av fri koldioxidgas i vattnet. Genom den effektiva gasutjämningen i moderna skummare så kan man ge gasen koldioxid en genväg till vattnet och motverka den naturliga pH höjningen under fotoperioden och därför gynna skräpalger. Vad är det då som orsakar skräpalgsblommningar? Ja - jag tror att svaren kan vara många men att man måste ta frågan om fri koldioxidgas med i tankesättet. Dina erfarenheter Peter stöder ju detta fullt ut och jag har själv arbetat med kalkvatten varje dag för att hålla pH uppe under fotoperioden. Det är klar får man ett överskott av gasen koldioxid under natten så hjälper skummaren att driva ur en del men å andra sidan så gör det inte så mycket om det finns fri koldioxidgas när det inte finns något ljus. Kanske någon kan prova med att bara köra skummaren någon eller några timmar innan ljuset tänds för att få en så låg koldioxidhalt som möjlig vid start av fotoperioden. Ett pH kring 8,3 - 8,4 lämnar väldigt lite fri koldioxidgas i vattnet och har man normala grönalger eller kalkalger så tar de hand om den och man bjussar inte in skräpalgerna. Märk - ovanstående är en fundering men den träffar väldigt rätt med erferenheten jag har. Man kan säga att detta är en av orsakerna till varför jag inte använder skummare i korallkar. Det är heller inte så att jag tror att ovanstående är "the final solution" men den kan kanske få någon som har problem att prova någon ny attackväg moy skitalgerna. MVH Lasse

Ja - och jag läste det på Zoopet. Norberg ringde mig i våras och vi skulle höras av. Nu gjorde vi inte det men visst jag kommer . Det blir en tuff vecka - först utställningen i Tyskland (tillbaka söndagskvällen) och sedan upp till Linköping på måndagen! Vi ses Capote MVH Lasse