Lasse

Bra och lätt fisk. Tålig. Var en av de första småfiskar som kom i vårt 1400 kubiks system för 6 år sedan. Vi ser dem fortfarande vid de små rösen de sattes ner till då och då. Jag tror det var nästan ett år som jag inte såg dem - och så dök de upp igen på sin gamla vanliga plats. MVH Lasse

Jag matar endast med artemia, cyclo-ez och skalade artemianuplier. I detta är det normalt den vanliga N/P kvot som finns i levande organismer och eftersom förlusten av N alltid finns så väljer jag att tillsätta kaliumnitrat för att bibehålla kvoten. (jag skummar inte heller) I ditt fall är N/P kvoten i maten högre eftersom formula two innehåller min 38% protein. Skippar du artemian och mysisen en tid (om du kan för fiskarna) och ökar formula two givan motsvarande samt gör som du tänker - slå av skummaren - så kommer du att få en bättre N/P kvot och det kan hjälpa dig med just de algerna (eventuellt) men det tar tid. Här kommer Norbergs tålamod in. MVH Lasse

Guldstjärna MVH Lasse

Jag har aldrig vänt på någon snigel för att släppa ut någon luft när jag lagt ner dem (och då har jag under det senaste åren lagt ner åtskilliga sniglar) så du behöver nog inte vara så orolig för att det orsakat dina dödsfall Jem. Samma gäller inkoppningen - jag har gjort på bägge sätten (väldigt långsamt och normal koppning) - samma där - ingen skillnad. Ibland dör sniglarna utan synbar anledning och ibland överlever de (utan anledning då också kanske ) En luftficka skulle sätta sig högst upp i skalet och det skulle inte vända snigeln enligt alla av mig kända naturlagar. MVH Lasse

Återstår bara natriumvätekarbonat... = det gamla hederliga Kockens bikarbonat (från Malawi-tiden) MVH Lasse

Jag vet inte hur det är på alla skummare men de jag kört så är det ju enklast att bara strypa luften om man är rädd för "gammalt" vatten. Annars tror jag som GustavF (kul att du är tillbaka igen föresten - då har vi en identifieringsexpert till) att det inte är någon större fara, dessutom pratar vi om 1300 liters akvarium här. MVH Lasse Edit: . Clownen hade en tråd tidigare där detta dryftades och han redogjorde för att han hade bra erfarenheter från detta. Vad matar du med? Torrfoder (högprotein) eller våtfoder?

Man kan tydligen inte skriva hur man själv skulle göra utan att starta en debatt igen. Tommy har en poäng med tålamodet men som sagt var det jag skulle göra om jag var dig är just det jag skrev och faktisk också stänga skummaren under ljusperioden. Jag skulle kunna ta upp den teoretiska grunden för varför jag skulle göra så men det startar bara en debatt som inte leder någon vart. Om du vill veta mina teoretiska tankegångar bakom detta är du välkommen att skicka ett PM så svarar jag på det. Som Norberg säger - det är viktigast att du väljer en linje och sedan kör du på det. Jag ville bara föra fram en ganska riskfri metod att pröva som jag ärligt tror kan hjälpa och det ber jag om ursäkt för. MVH Lasse

ops! MVH Lasse

Jodå http://imazo.se/PDF/akvkatalog.pdf sid 38 MVH Lasse

Jag säger inte att du har någon brist men om det skulle vara fallet så bör det vara kvävebrist. Det ser ut på "algen" som det skulle kunna vara någon typ av "bakteriealg" - cyano eller liknande. Nu kommer du få svar som säger precis tvärtom osv men om jag varit i din situation så skulle jag göra ett försök med lite nitrattillsättning under låt oss säga 4 veckor. Jag brukar göra en stamlösning av 41 gram kaliumnitrat i en 50 cl petflaska som jag sedan fyller upp till 500 gram med RO vatten. 2 ml av denna lösning höjer sedan 100 liter till 1 ppm nitrat. Jag skulle börjat med att tillsätta så mycket så du total sätter in koncentrationen 1 ppm i karet. Har du 1100 liter så innebär det 22 ml per dag. I värsta fall - om du inte har någon förbrukning eller denitrifikation så mäter du ca 28 ppm nitrat efer 14 dagar. Som sagt var - så skulle jag göra för att testa - är inte alls säker på att det funkar och du kommer få helt andra råd också. MVH Lasse

Den stora yta som refereras till när det gäller zeolit gäller just den yta som alla dessa miljardtal små kanaler tillsammans bildar. Tar man bort denna yta så återstår inte speciellt mycket av de 400 kvadratmeter yta som 1 gram av zeolit anses ha. Eftersom bakterierna inte ens kommer ner i kanalerna så finns inte denna stora fästyta tillgänglig för dem. Tillbaks till tråden nu och ursäkta Rasmus om det drog iväg från huvudfrågan. MVH Lasse

Vet du då hur liten en molekyl är jämfört med en bakterie? Att zeoliter har så stora yta är att den är uppbyggd av miljarder med så små håligheter och kanaler att endast vissa molekyler får plats där. Det är detta som är zeolitens "hemlighet" vad gäller dess jonbytarförmåga. Du har själv nyligen skämtat i en tråd där detta förhållande beskrevs. Patriks "melon i stjärten". Porstorleken/kanalstorleken hos de flesta zeoliter är mellan 3-10 Å (källa=http://www.ts.mah.se/forskn/KEMI.HTM) - en bakterie är mellan 0,5–5,0 mikrometer. Om du nu inte orkar att själv slå upp en konvertering kan jag medela att en Å är lika med 0,1 nanometer = 10000 mikrometer. Bakterierna är alltså mellan 500 och 5000 gånger större än den största poren/kanalen i zeeolit. En bra regel när man försöker vara cynisk, tillrättavisande eller sätta sig själv på höga hästar är att man har bra på fötterna för sina uttalande. MVH Lasse

Magnus - min tyska är inte så bra den heller - vet du om någon av artiklarna är översatta till engelska och var de finns i så fall. Den intressantaste för mig verkar vara den första http://www.meeresaquaristik.de/html/vodka1.html. MVH Lasse Edit: Jag vet ju att det finns personer här på guiden som använt vodka men inte fått ner sin nitrat eller fått bort sina "skitalger". Vad har de gjort för fel? det är ju viktigt att veta - eller hur.

tror du ja MVH Lasse

Utan att dra igång en jäkla debatt igen så är det så som Marko säger i teorin men i praktiken är det annorlunda. De bakterier vi får i ett filtermedia skapar biofilmer vilket gör att den teoretiska ytan snabbt inte blir annat än just teoretisk yta eftersom syret är endast tillgängligt på bakteriefilmens yta och näringsämnena inte förmår tränga ner speciellt bra till de bakterier som inte är beroende av syre men som skulle kunna leva under. För att zeeoliten skall fungera bättre än en gråsten med avseende på aktiv yta (i praktiken) så behövs det (vid hård belastning) renspolningar eller skakningar ofta. Dessutom är det så att mycket av zeeolitens teoretiska yta består av så små håligheter att bakterier helt enkelt inte får plats där. MVH Lasse

Bara några definitionsfrågor som är viktiga för att vi skall förstå varandra bättre. Vad alla organismer behöver för att växa är bland annat fosfor och kväve. Dessa två ämnen kan finnas i olika "former" (molekyler, föreningar osv). Vissa organismer kan/behöver bara en form. De molekyler vi kallar fosfat och nitrat är oorganiska former av dessa viktiga ämnen. I denna form (fosfor och nitrat) kan inte vi (djur) tillgodogöra oss det fosfor och kväve som finns där. Vi behöver kväve och fosfor i andra former. I primärproducenters biomassa så finns inte kvävet och fosforn i form av nitrat och fosfat utan just i dessa andra former som djur kan tillgodogöra sig. Själva däremot (primärproducenterna) är de mycket beroende av fosfat och nitrat för sin tillväxt men de gör alltså om dessa ämnen till former som vi djur kan tillgodogöra sig. Rent definitionsmässigt så äter inte ett koralldjur nitrat utan en annan form av kvävet. Att det lönar sig att tjöta och att vissa personer faktiskt läser och förstår de "långa och trökiga inläggen" trots att de påstår motsatsen gör en varm om hjärtat, eller hur Jörgen MVH Lasse

Patrik du gör ett tankefel. Visst kan du göra så att dina koraller (SPS eller pestkoraller) tar upp all näring du tillför - det är en fråga om att balansera sammansättningen av producenter och konsumenter - i det fallet kan till och med frisläppning av närsalter från (främst fosforformer) DSB och annat fungera som en "sink" och sakta portionera ut vad produktionen behöver. Det är ju ingen som tvekar att detta går att göra i ett växtakvarium eller hur - varför skulle det inte gå i ett korallrev? I ett korallrevsakvarium har du ju hundratals andra arter små kryp som bildar olika näringsnävar. Du producerar alger som äts upp av snäckor, eremiter och fiskar. Du producerar detrius som äts av andra organismer osv. Jag tror inte Magnus har så lite fisk eller svälter sin fisk - ändå får han bristsymptom vad gäller fosfor och kväve. Kontentan är fortfarande att det går att skapa ett fungerande rev med både SPS och pest men man måste balansera produktion och konsumtion. det skall råda konkurrens om närsalterna så att de inte överlever länge utan cirkulerar snabbt igenom systemet men då krävs det att det inte uppstår något begränsande läge - och där är kvävebrist det vanligaste. Det är inte så att de sk pestkorallerna kräver höga nivåer av mätbara närsalter men de kräver en kraftig flux av dessa näringsämnen genom systemet. Man måste se ett biologiskt system som ett system i dynamik - det är minst av allt ett statiskt system. MVH Lasse

De flesta fiskar (det finns undantag) är anpassade för att äta när det finns mat - då kan de däremot äta hur mycket som helst. Min åsikt (som så ofta även här är lite tvärtom) att vi snare matar för mycket än för lite i våra akvarium. Ofta får fisk gå mycket länge och plocka för att få tillräckligt med energi i naturen och det innebär också att de förbrukar en massa energi som de normalt inte gör i akvarium. Det är bara och se på hur snabbt våra fiskar växer jämfört med naturen. MVH Lasse

Äta den - visst gärna. Låt den bara gå i nytt friskt saltvatten en vecka innan du äter den (eller ringer efter mig) MVH Lasse

För tusan - ett akvarium är ett biologiskt system - inte ett kemiskt eller mekaniskt även om många vill ha det till det. Till Patriks påstående 1. Att naturlig korallsand som är sköljd från organiska rester skulle innehålla en större mängd fosfor i form av fosfat som löses ut i ett nystartat akvarium med pH över 8 håller jag för ett obevisat påstående. Att ev. kalciumfosfat ev. kan lösas ut i en sandbädd efter det den kommit igång pga av pH gradienter kan vara teoretisk möjligt men frågan är vart den fosforn tar vägen och i vilken form den ligger under mer eller mindre syrefria förhållanden. Att ett plenum på någon liter (eller mindre) kan få en stor koncentration av fosfor är en sak - hur mycket det är i ett akvarium i förhållande till hela volymen är en helt annan sak. 2. Att detrius innehåller fosfor är sant men att det är i formen fosfat är mindre troligt. Ortofosfaten (som vi mäter och som är en närsalt) bildas vid nedbrytning och kan frigöras som just ortofosfat om det växlas mellan anaeroba och aeroba förhållanden. Att utfälld kalciumfosfat skulle lösa sig i en större grad i bra pH (över 8) är också inte troligt. Än en gång - mistänker man att det kan frigöras fosfor i form av fosfat - syrabehandla - men då är det död sten efteråt. 3. Släppmedel används på plastdelar vid viss framställning. Om resterna skulle vara så stora att fosforkoncentrationen påverkas i karet så skulle fisken dö innan dess eftersom dessa släppmedel är toxiska. Detta fick EHEIM erfara på slutet av 70-talet när de släppte en typ av filter som orsakade lite förgiftningsskador. 4 Normalt kranvatten innehåller inte några mängder av fosfor i någon form (i städer altså) 5 Maten tillför fosfor men inte i första hand som fosfat utan som partikelbundet fosfor. 6 (OveB) Brukar det inte stå Nitrat och Fosfatfritt på moderna revsalt? Löst organiskt fosfor - ge ett exempel på en sån förening - den organiska formen är mig vetterligen partikelbunden eller i form av fosforlipider som knappast är vattenlösliga. Om en korall är 100 % fotosyntetisk så finns bara ett svar på detta och det är att koralldjuret även käkar upp överskottet av zooxantellerna och att det är dessas produktion och tillväxt som gör att hela korallen växer till. Om det inte är på detta sätt så är inte korallen som helhet 100 % fotosyntetiskt och jag får aldrig (och har aldrig) fått ihop resonemanget om energitillskottet från zooxantellen om inte zooxantellen också bidrar med övriga näringsämnen. Vad energin handlar om är tillförseln av organiskt kol för en rovlevande organism (och även för fotosyntesberoende organismer - det är bara det att de klarar att producera organiskt kol från oorganiskt kol själva! Om nu koralldjuret får energi (kol) från zooxantellen (och inget mer) samt från sitt rov (zoo-, fyto- och bakterieplankton) så skulle koralldjurets C/P eller C/N ratio vara betydligt högre (i vävnad) än normalt eftersom det får C från två håll men bara P och N från ett håll. (Patrik - din uppsats handlar inte om detta - där är det upptaget från vattnet de behandlar). Man kan tänka sig att det går åt en del kol vid kalcifieringen men de som vi brukar påstå kan leva på 100 % fotosyntes är normalt inga revbyggare. Och nu börjar vi få uppdelningen på Pestkoraller och troligvis "finare" koraller. Det du påstår egentligen är att det inte kan finnas några koraller som klarar sig på 100 % fotosyntes. Jag tror tvärtemot att det finns den typen av koraller och att många koralldjur kan klara sig under lång tid utan yttre mat (energi i form av organiskt kol). Detta innebär att koralldjuret måste klara sig med "inre" mat, dvs skörda av sina zooxanteller för att få sitt behov av fosfor och kväve. Zooxantellen är alltså transportvägen in i det fallet av både fosfor och kväve. Sen med risk för tjatighet - att du mäter en förhöjd fosforhalt (i ett etablerat kar) i vattnet i form av fosfat beror bara på en sak - det finns någon tillväxtbegränsning i karet i förhållande till din matning. Ofta, väldig ofta är det frågan om kvävebrist - framförallt i naturen. I ett nystartat kar är det definitivt det - därför ingår numera i mina uppstartsrutiner ett tillskott av nitrat under uppstarten. MVH Lasse

Patrik - Javisst går det, med en ordentlig primärproduktion och styrd matning samt att se till att inget annat styr tillväxten än det oorganiska fosforn. Viking Jag ser ingen "fosfatbov". Det som tillför fosfor i ett akvarie i jämnvikt och med nettotillväxt av primärproducenter är den fosfor som tillförs via matningen och som inte går in i primärproduktionen. Har man ingen nettotillväxt av primärproducenter (dvs fotosynentiserande organismer, nitrifierare och i sällsynta fall autotrofa svavelbakterier) samt vissa bakterier så kommer det oorganiska fosforn i vattnet stiga. Samma sak om det dör levande organismer i karet och tillväxtens fosforbehov understiger dessa fosforutsläpp. Det oorganiska fosforn i vattnet kommer också att öka om det finns någon annat viktigt ämne som är begränsande - framförallt kväve eftersom tillväxten inte blir så hög som den borde. Detta är lite av vad som skiljer det öppna systemet som fanns i Patriks referens som troligtvis hade en kvävebegränsning och ett akvariesystem där man kan bygga bort kvävebegränsningen via högproteinfoder eller i som mitt fall dosering av nitrat. Någon frågade om hur jag styrde min nitrattilsättning - om det var denna tråd eller någon annan vet jag inte (Edit: efter jag tryckt skicka ser jag att det var Crille och det var i denna tråden ). Svaret är att jag styr den med hjälp av förekomsten av röda slemalger och konstig syreproduktion på stenar under kvällstid. Jag vill inte ha något av dem och jag doserar tills jag ser att det börjar gå tillbaka. Sen byter jag vatten (ca 30 %) var tredje till var fjärde vecka. Nu har jag börjat att (efter mina förhållande) mata relativt kraftigt, jag tillsätter lite nitrat (upp till en konc av 1 - 2 ppm per dag) och har märkt en ökad tillväxt av mina "skit"koraller. Vill jag ha ner nitratkoncentrationen så gör jag bara ett par kraftiga vattenbyten och slutar tillsätta nitrat. MVH Lasse

Sök på Languster, försök med blue Languster. Eller Panulirus versicolor MVH Lasse

Jag har skummat igenom artikeln. Vad jag förstår angående de halter som näms i vattnet så avser de något som kallas PO4-P - alltså koncentrationen mäts bara med avseende på P.(Det framgår av experimenten men när det gäller provtagningen av havsvattnet så nämner man att man analyserat både oorganiskt P (PO4-P) samt total P. Däremot är det oklart att när de nämner genomsnittliga koncentrationen i vattnet om de avseer PO4-P eller total P. Med tanke på övriga anmärkningar i artikeln drar jag den slutsatsen att de menar oorganiskt P (PO4-P)) När det disk. koncentrationer här på Salvattensguiden så pratar vi om koncentrationer av hela fosfatmolekylen. Detta innebär att den uppmätta koncentration av 0,2 mmol P per kubikmeter blir först 0,0002 (mol)*31 (P:s molvikt i gram) = 0,0062 gram per kubik vilket ger 0,0062 mg/l ->0,0062 ppm P. Om man nu skall uttrycka detta i den koncentration som mäts av akvarietester (PO4) så får vi först räkna ut hur många % av PO4 som utgörs av P. P väger 31 u, O väger 16 u. PO4 väger då 31+4*16 är 95 u. 31 av 95 är ca 37 %. 0,0062 ppm som P blir då 0,019 ppm som PO4. Alltså är ett värde kring 0,02 ppm PO4 en vanlig fosfatkoncentration kring ett yttre rev enligt författarna. Man nämner också att en ökning av fosfaten kommer att betyda en högre produktion men nämner att detta troligvis kommer att gynna de alger som fixar sitt kväve från annat håll än vattnet. Här är ett stort stöd för min tes (som för övrigt inte är min tes utan allmänt accepterad bland produktionsforskare i marin miljö) att det inte är fosforn som är tillväxtbegränsande utan kvävet. Kvävets roll tas överhuvudtaget inte upp i artikeln. Vad hade hänt om man tillfört ex nitrat i labtesterna? Hade ration 1 på 20 stått kvar? Tror inte det. Artikelförfattarna ser heller inte vattenströmningen genom revet som en väg att föra bort fosfor från revet utan deras tes om att en fosforatom tas bort från inkommande vatten under passagen stöder teorin om att reven inte är nettoproducenter av fosfor utan tvärtom, nettokonsumenter. Varför det inte är mer än en fosforatom som tas upp diskuterar man inte alls - personligen tror jag just det som forskare här nere på västkusten har hävdat många gånger - kvävet är tillväxtbegränsande i marin miljö. Som sagt jag har bara skummat igenom men detta var mina första reflektioner. MVH Lasse

Vid en dosering med enbart NaHCO3 kommer PH att gå mot ca 7,8 -8 (i saltvatten) på grund av karbonatbuffringssystemets innebygda förutsättningar. Jag tror det var Ingvar som skrev att för att få ett pH på stabila 8,3 så använder man ca 83 % NaHCO3 och 17 % Na2CO3. MVH Lasse PS Johan det var meningen att jag skulle ha en efter rödtexten - kan bara inte låta bli en sån poäng

Du lär nog inte hitta någonstans där man blandar Na2CO3 med Na2HCO3 med varandra men däremot är det nog vad Stig säger angående Na2CO3 och NaHCO3. MVH petimetern Lasse