Lasse

Peter Jag tar upp den här tråden igen för jag har en fråga och det är - hur har det gått med algerna efter du nu kört skummarlöst en tid? Orsaken till att jag frågar är nu att jag har startat 4 kar utan skummare och i två av dem har jag inte haft några problem med alger över huvud taget. Det är de som jag skött ordentligt med vattenbyten och dylikt. Två har jag misskött lite, framförallt har jag inte haft tillräckligt med snäckor i dom. Detta efter att de blev lite för varma i somras. Nu börjar de och hämta sig utan några större ansträgningar från min sida. Det är också de två karen som jag har haft prop. mest vattenströmning och ytvattenrörelse som har haft mest alger i. Men de två andra har jag inte ens haft mer alger på rutorna än att det räckt med putsning var tredje vecka och i dessa har jag haft mest koraller också. Lång inledning som skall leda fram till något - och det är att jag läste något i går kväll som inte kan lämna min skalle. I en artikel om korallers näringsbehov fanns en modell som gick ut på att zooxantellerna kunde tillgodogöra sig koldioxid från värden och därför inte var koldioxidbegränsade. I ett pH på ca 8,3 så är det tillgängliga koldioxiden den som fås genom att buffersystemet vandrar åt vänster (karbonat blir bikarbonat blir kolsyra blir kodioxid) eller den utjämning som blir från luftens koldioxid. Hastigheten på den transfern (mellan luft och vatten) är beroende på storleken av ytan mellan luft och vatten. Är det brist på koldioxid i vattnet i förhållande till luftens innehål så kan man med kraftig luftning föra in ny och mer koldioxid i vattnet per tidsenhet. Kraftig luftning = kraftig skumning. Algerna (de flesta - det finns undantag) är koldioxidbegränsade och beroende på fri koldioxid i vattnet. Kraftig skumning skulle i alla fall teoretiskt innebära bättre förhållande för alger men inte alls påverka zooxantellenas förmåga att få koldioxid utifrån. Vad tror du om detta - hur ser ditt kar ut just nu? MVH Lasse

4 veckor - det var en normal Stefan det. Jo han är grym på att limma men kanske inte så snabb! MVH Lasse

Jag har kommit i kontakt med dem en gång och då rörde det sig om en stam anaeroba fotosyntesare som tagits fram i ett lab i Shanghai. Jag hade dem i handbagaget på flyget. Vi gjorde några försök (ganska ovetenskapliga) med dem för att se om de kunde reducera ammonium och BOD så snabbt som de Kinesiska forskarna hävdade. Det lilla vi fick fram var att så var nog fallet. Detta var kring 1996. Stammen dog ut hos oss och sedan har jag inte haft någon mer kontakt med dem än att en kille hade dem när vi startade akvarierna på Universeum. Vid starten av småakvarier märktes dock ingen skillnad jämfört med konventionella metoder. Jag visste inte att de användes inom fiskodlingar idag men jag skall se om jag kan göra några sökningar på dem. MVH Lasse Edit Gjort några sökningar - inte hittat något om fiskodlingar men de två stycken som finns i ditt citat handlar om två olika typer av bakterier. Det första stycket handlar om fotosyntetiska bakterier som kan använda både oorganisk och organisk kolkällor (oorganisk vid fotosyntes) men som finns i syrerika förhållanden. Dvs i de övre lagren i haven. Det andra stycket gäller de bakterier (PSB) som jag kommit i kontakt med och som lever under anaerobiska (utan syre - eller åtminstone väldigt lite). Får titta lite till på det här. Den första gruppen är intressant eftersom den verkar innehålla höga halter kartenoider. Crille - jäkligt intressant iaktagelse!

Du menar att Stefan bara är två veckor försenad? Vad har hänt med honom? Har han blivit en ny människa? Hälsa Pinnen från Lasse MVH Lasse

En fråga från en yngling - vad är Red Bugs. Och vad gör de? MVH Lasse

Det är klart att stagen håller men frågan är om silikonsträngen du lagt kommer att klara krafterna. Jag tror det men det blir i första hand skjutkrafter den får ta upp på ditt limningsätt På normalt limningsätt (kortsidan på staget mot fram och baksidan) är det både dragkrafter ("stumlimningen") samt skjutkrafter (V-fogen). Jag vet inte hur just den okonventionella limningen påverkar silikonets vidhäftningsförmåga. Försök och hör med någon som kan det här bättre än jag om du är orolig. MVH Lasse

Jag har ju antytt det lite grand tidigare att jag tror att matning med bakterier är ganska viktigt för att få en bra tillväxt av de flesta koraller samt ett smart sätt att reexportera näringen. I det akvarium jag nu planerar skall jag lägga en större vikt vid detta och försöka tänka till lite hur jag smart skall lösa några av problemen och försöka få en mer automatisk skötsel av matningen. Oavsett innehållet i de olika beståndsdelarna hos zeolitsystemet så är det inte speciellt många variationer som är möjliga. om man pratar om "bakterieföda" så är det (om vi för ett ögonblick utesluter nitrifikationsbakterierna) organiskt kol, proteinrester (aminosyror), rester av fosforlipider och andra lipider som måste utgöra grunden. Utan detta kan inget levande existera. När reklamen pratar om att produkten inte innehåller något fosfat eller nitrat (Es erhöht kein PO4 oder NO3 står det bland annat om PCV) så är det kanske sant men observera det står inte att produkten inte innehåller något kväve eller fosfor. En aminosyra kallas så för att den innehåller en aminogrupp (4NH2 eller ett derivat från dessa) det vill säga - den innehåller per definition kväve. Dessutom är aminosyrororna grundstenen i proteinerna. (någon som får en tankeställare här?) I ett normalt akvarium (som inte skummas för hårt) finns det mesta av "bakteriematen" närvarande förutom vissa fettsyror samt en sak som för det mesta är tillväxtbegänsande, nämligen organiskt kol. Jag tror att sånt som ZeoFood7 innehåller minst en organisk kolkälla, troligtvis inte en "supersnabb" (dvs alkohol) utan någon mer långsam som någon sockerart eller annan stärkelse. Stämmer men vad man gör med zeoviten (och vilket annat filtermaterial som helst i ett filter) är att man optimerar förhållandena för bakterietillväxt på en bestämd yta (som kan "backflushas) så det mesta av nedbrytningen sker där och inte okontrollerat överallt i akvariet. I ovanstående resonemang har jag helt uteslutet nitrifierarna men de har en mycket viktig roll i alltihop eftersom gälförsedda varelser (läs fisk) har ett mycket snabbt sätt att göra sig av med mineraliserat överskottskväve, nämligen genom aktiva pumpar i gälarna som pumpar ut kväve i form av NH4. Nitrifierarna är att jämställa med växterna i mångt och mycket. De är primärproducenter - dvs av oorganiskt material (CO2/HCO3/CO3) och mineraliserade former av kväve och fosfor (NH4/NO2/NO3 samt olika fosfater) kan de tillverka nytt organiskt material. Energin till detta tar de inte från ljus utan från omvandlingen av NH4/NH3 till NO2 och slutligen NO3. De omvandlar oorganiska kväveformer, en del bygger de in i sin egen biomassa men en mycket stor del går tillbaka till vattnet för att utgöra den oorganiska kvävenäring alger behöver (och en del nedbrytarbakterier). För sin tillväxt är dessa bakterier i n t e kolbegränsade i saltvatten pga av det "höga" innehållet av bikarbonater och karbonater. Oftast är de dock begänsade av lämpliga platser att sitta på - speciellt om de får konkurens av andra bakterier som uttnyttjar organiska kolkällor. De senaste växer till ca 20-30 gånger snabbare och kan använda döda nitrifierare som näringskälla också. En taktik med ofta "backflushing" gynnar nitrifierarna normalt om det inte finns för mycket organiskt kol. Som jag ser det så finns det åtminstone två huvudvägar för att producera bakterier till korallerna. Man satsar ettdera på de snabbväxande heterotroferna genom tillsättning av organisk kolkälla eller så optimerar man för nitrifierarna som då också delvis får stå för kolkällan till de heterotrofer som tros allt växer till eventuell kan man komplettera lite försiktigt med någon långsammare kolkälla (eg någon sockerart). Man gör detta i ett gammalt hederligt biologiskt filter (jag kan kalla det bakteriereaktor om någon tycker det låter bättre). Det bästa vore ett sk droppfilter som man sätter under mycket kraftig cirkulation - då får man en kontinuerlig tillförsel av bakteriefilm som rivs av. Ett annat alternativ är ett dränkt filter där man kan ändra flödesriktningen. Kvalitéen på de producerade bakterierna då. Ja den styrs till stor del av vad man plockar in i akvariet i form av mat till fiskarna. Därför tror jag att en berikning av fodret med omega3 och vitlök i första hand är viktigt. Det här blev i vanlig ordning långt men inte på något sätt helt uttömande. Jag har mycket kvar i huvudet. Den artikel jag sände dig igår Capote har satt igång mycket tankeverksamhet. En fråga som besvarades där var de symbiotiska algernas koldioxidförsörjning men det reste också frågan om deras näringstillförsel. Den kanske är annorlunda än vad vi (jag) föreställt oss (mig) - åtminstone för de kalcifierande arterna. MVH Lasse

Clownen, såg du PDF:en i tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13452&page=15 inlägg 223 MVH Lasse

Tur att det finns experter som du då Niklas. MVH Lasse

När du ändå har dem där så. Men om du tar bort dom - vänta tills du satt på de längsgående stagen - du kan använda dem som en fixtur för de stagen. Lite besviken på Stefan - från Skaraborg och så jävlas han inte ens lite.... MVH Lasse

Om det är grupper eller akvarieföreningar som skall till Göteborg (förutom den här dagen) så försöker jag givetvis att ställa upp och visa Universeum. Det är bara att skicka ett PM så försöker vi fixa det. Det är få anmälda - tyvärr hade jag inte en aning om er jubileumsutställning och det var synd.. Men vi kör - just nu är det 6,5 anmällda (bestäm dig nelson) MVH Lasse

Du kommer ju att bli nervvrak annars - så gör det ordentligt. Slit inte bort stagen utan låt dem fästa under natten . I morgon skaffar du två längsgående stag som du limmar mot kortsidorna och längs fram resp bakrutan. Där de passera dina tvärstag limmar du dem mot undersidan. Kommer du åt sedan så lägg en V-fog under remsorna. Förutsatt att du får plats utan att störa avrinningen. Och så ursäkta två gubbar som inte kan låta bli att jävlas:ler: MVH Lasse

Hej När jag höll på att surfa omkring för att hitta fakta om anemoner så stötte jag på den här sidan som jag förvandlat till PDF:er. Vet inte om den är "publik" men Google hittade den. Har heller inte läst igenom allt men jag tror den kan vara till hjälp. MVH Lasse Identifiering av clownfiskar 1-3.pdf Identifiering av clownfiskar 4.pdf Identifiering av clownfiskar 5.pdf Identifiering av clownfiskar 6.pdf Identifiering av clownfiskar 7-8.pdf Identifiering av clownfiskar 9-10.pdf Identifiering av clownfiskar 11-12.pdf Identifiering av clownfiskar 13-14.pdf Identifiering av clownfiskar 15-16.pdf

Jag tror det funkar MVH Lasse

Jamen Greger - vi andra får ju veta om det fungerar eller hur (utan att köpa vattendammsugare) Skämt åsido - när du limmat dina stag på ditt sätt så ser du ju om den buktar ut igen men ett alternativ är ju om du skär till två längsgående stag och läger längs med fram och bakrutan (på ovansidan som du tänkt) limmar på ditt sätt och förstärker met dina två tvärgående stag (limmade under de längsgående stagen) så får du större anläggningsytor. MVH Lasse

Testa MVH Lasse (men köp en vattendammsugare först ...... Nej jag bara skojade:ler: )

Blir i första hand skjutkrafter inte dragkrafter - vet ej om det funkar. Har aldrig hört talas om den lösningen förut. MVH Lasse

Nu du - kanske får du se ett större akvarium hemma hos mig - lycka till. Kubernas (vad annars) storlek? Kommer de också med borrat och sump eller planerar du andra versioner. MVH Lasse

Sätt silikon båda ändarna - lossa lite på trycket. Lägg en glasskiva (eller annan skiva) på staget med jämn kant mot akvariet, skivans tjocklek ca 4 mm. Lägg ytterligare en skiva ovanför som sticker ut. Gör detta på varje ända av stagen. Klämm ihop med ett buntband eller liknande. har du gjort rätt så kommer ditt stag hänga kvar ca 4 mm under fram och bakrutans överkant medans silikonet torkar. Tryck ihop sidorna något. När silikonet på kortsidorna härdat tar du bort de två skivor på varje ände som gjort att staget hängt kvar och så gör du en v-fog på under och översida. Låt det härda sedan i 1 till 3 dagar. MVH Lasse

Jaken, jag vet inte om ett högre pris får bara avancerade och kunniga personer att köpa dem och inte nybörjare. Har tyvärr den erfarenheten att ett högt pris kan få precis tvärtomfunktion. Det blir häftigt att ha något som kostar mycket. Jag var med om "tropheus"-vansinnet under 70 och 80 talet då regeln var att ju dyrare en variant var - desto mer eftertraktad var den - och detta oavsett kunskapsnivå! Det blir status att ha en Anemon helt enkelt. Kan du inte starta en ny Anemontråd Jaken. Ta gärna utgångspunkt från den PDF:en jag hade i min länk så kan man i disk. utgå från de olika arterna. Tyvärr tror jag att enda möjligheten att lösa detta problem är att verka för att de hotade arterna blir rödlistade och att bara exemplar med en "stamtavla" blir tillåtna att handlas med (dvs odlade). Byråkratiskt och storebroraktigt - javisst men kanske den enda vägen ut just i detta fall. Personligen har jag tagit det beslutet att inte skaffa någon anemon av de här typerna (förutom majano då - som de flesta hänvisar till pestdjuren och därför inte kan anses som speciellt svåra eller hotade). Jag kommer också att försöka övertyga de personer som jag kan ha lite inflytande över att inte äga eller handla med dessa djur. Detta beslut hade jag tagit långt innan nuvarande debatt bröt ut. Peter - Vad jag vände mig emot i den här debatten var att råden fick en nybörjare att göra alla de misstag som man inte får göra med något djur eftersom det blev mer eller mindre panik. Situationen är som den är och det gäller att försöka få anemonen att överleva och inte dö. För anemonen är det skit samma om den dör hos akvaristen eller om den dör hos affären. Det som återstår då - om inte vi kan få Timmy att satsa på bättre ljus när han får råd, är att någon som har rätt förutsättningar erbjuder sig att köpa djuret i fråga. Rådet av Petrol om att lösa problematiken med ljuset fram tills han fick råd att köpa "riktig" belysning gick i den andan och jag tycker att det var ett mer konstruktivt förslag än att lämna tillbaks djuret. Oavsett svårighetsgrad så är ett djur som i naturen kan bli över 1 meter i diameter olämplig i hemmasystem - systemen är för små helt enkelt för att klara belastningen även om nu en anemon inte normalt rör sig så mycket att den behöver "simmutrymme". Även om man skaffar sig ett litet exemplar bör man betänka att de inte har något "ålderssystem" vilket gör att de kommer att växa och växa och överleva akvaristen i många led. Capote Dina iaktagelser stärker just denna bild av just denna art. Den har åtminstone två överlevnadssystem och vill då troligvis finnas på platser (eller klarar sig många, många år) där båda förutsättningarna finns. Statistiskt är det svårare att bägge två systemen "slås" ut samtidigt. De två systemen att exponeriningen (läs strömmar) får föda att komma till djuret. Ljust för att om ingen "fast" föda kommer så klarar den sig tidvis på fotosyntesen. Givetvis måste art från art bedömmas olika och jag tror också att exempel från samma art men från olika lokaler bör bedömmas olika. MVH Lasse

Det tyckte jag du gjorde bra och sansat också Crille. Det är sådant som behövs men inte sågning längs med fotknölarna. Sedan tycker jag att vi skulle kunna starta en tråd just om anemoner (om det inte redan finns - Jaken?????) Jag har läst allt om vissa anemoners stora behov av ljus (väldigt stort) och jag får inte ihop det riktigt med deras naturliga levnadsområden även om just Heteractis magnifica finns i de fullt exponerade områdena på revet (med exponerad avses i ekologikretsar ett område som utsätts för strömmar). Jag misstänker att rekomendationen om väldigt mycket ljus är en av praktiken skapad "workaround" kring det verkliga problemet nämligen ett mycket stort behov av föda. Jag vet inte om jag har fel men att placera en anemon som i naturen kan bli 1 meter i diameter är som att placera en 3 kg gädda i akvariet. Det går åt en massa föda ettdera genom aktiv matning (införandet av belastning i akvariet) eller genom en ökad fotosyntes (minskning av belastning av akvariet). Föda måster den ha i alla fall. (med gäddan kan man givetvis inte välja "fotosyntesmatning). Jag vet inte - har bara funderingar - kunde vara intressant att ha en disk om detta. Jag bifogar en identifieringshjälp i form av en PDF som jag hittade. MVH Lasse Identifiering av symbiotiska anemoner.pdf

Ja då var det nog ett "det har hänt förr" tillfälle. Glömde av en gammal kunskap som fascinerade mig när jag var liten, nämligen den att glas är definitionsmässigt en vätska, trögflytande men trots allt en vätska. Men jag tror fortfarande att den akuta faran är just när staget släpper och att "utmattningen" är något på längre sikt. Men Gustav - fråga din flickvän - det är alltid roligt att veta sanningen - även om den kommer från en fru/flickvän. MVH

Timmy Jag tycker att du skall göra så här just nu. Följ råd 2 i Jakens tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13509 Det som händer nu i den här tråden är Internets baksida. Var och en kör fram sina käpphästar och du förstår nada. En sak är säker - din anemon kommer inte dö i morgon för att du har för lite ljus eller fel kelvintal. Du kommer inte heller få en algexplosion i morgon om du sköter matningen försiktigt om du skulle råka ha vad många tycker "för gult ljus". Du måste bara se till att du inte "bränner" djuret - placera inte "nöd" lampan för nära om du nu väljer den handlingsvägen Däremot kommer ditt djur att må dåligt om du hela tiden ändrar förutsättningarna för den. Med så känsliga djur som anemoner måste alla förändringar ske sakta - jag tycker alla här på forumet borde veta detta. Jag tycker att det bästa du kan göra nu är att bestäm dig för en handlingslinje och sedan följa den. Du kan välja fel men det vet vi inte - vad jag däremot vet är att om du provar olika saker varje dag så går det med 100 % säkerhet åt helsike. Om du inte har någon kompis som du litar på ger rätt råd skulle jag nog i ditt fall gå tillbaka till affären och låta dem "ta sitt ansvar" och ge dig råd hur du skall sköta just detta djur, och så följer du det. Den affär som nämnts här har haft salt i över 25 år. Framförallt ta det lugnt och övertänkt - stressa inte ihjäl detta känsliga djur. MVH Lasse

Då är det nog något fel på den också kan ju vara en hel batch - ska testa min också men jag känner inte igen problemet. Problem med störningar i en sådan miljö som bakom ett akvarie gäller inte bara en tempmätere utan alla elektroniska mätare som bygger på en analog signal. pH mätare, ledningstalsmätare och dylikt. Oftast räcker det med att se till att ledningar inte ligger ihop eller passerar för nära en ballast. Dule - skärmning kan hjälpa men erfarenhetsmässigt inte alla gånger - man får testa. Lägg aldrig en mätsignalslad i samma kanal som 220 volt . det gör du inte med nätverkskabel och det skall du inte göra med mätkablar heller. MVH Lasse

Kan du säkra stagen i ovankanten av ramen (i den fals som är avsedd för täckglas) med hjälp av en genomgående sprint eller skruv eller är det för smalt?. Jag vet inte om jag skulle lita på enbart limning. Jag vet inte om jag har mer kunskap men jag tror att den stora faran för spräckt ruta finns i precis det ögonblick staget släpper och inte att det blir "utmattat" efter en lång tids spänning. Men jag kan ha fel - hänt förr. Om du skall limma om det med ett glasstag så är en ide att ta två glasremsor (2-3 cm breda och av 5 mm glas) och klistra en längs bakrutan och en längs framrutan (med silikon) Sedan gör du en mittenremsa av , låt oss säga 5 centimeters bredd och silikonlimmar den från fram till bakruta på mitten. Du lägger den över de båda längsgående remsorna och limmar fast mittremsan i dem. På detta sätt får du en större anläggningsyta än om du bara limmar en mittremsa mot fram och bakrutan. Edit. Läste inte Ingvars inlägg innan jag skrev ovanstående. Det han skrev var precis det jag ville ha fram fast jag la till hängslen också... MVH Lasse