Lasse

Vänd dem rätt och avvakta, jag har också råkat ut för "turbos" som varit långt från "turbo" i början, De har kommit igång efter ett tag MVH Lasse

Kastar handsken igen, med tanke på din inriktning - aldrig övervägt skummarlöst? MVH Lasse

De mjukar upp skalskarvarna med hjälp av enzymer och kryper ut (Skalet blir lite mjukare också) Jag har tagit upp "döda" humrar, komplet met spröt och allt för att konstatera precis det du konstarerat - tomt skal. Det verkar som skalet hårdnar omdelbart efter djuret krypet ut. Visst är det fantastiskt

Att dömma av din stavning så trodde jag det också (Ursäkta Doris, morphriz och alla andra d-t länningar, jag kunde bara inte låta bli:nöjd: )

Enzymer Stefan, enzymer

Ja, det som beskrivits för mig vad gäller ZeoVitmetoden så påminner tillvägagångsättet det som man får göra när man kör dränkta biofilter för nitrifikation. Backspolning var annan till var tredje dag. Varför? Jo som jag nämnt några gånger tidigare så består bakterier i huvudsak av två huvudgrupper, heterotrofa och autotrofa. Hetertrofa är de som vi brukar kalla nedbrytare och deras kolkälla är organisk kol i form av dött organiskt material eller om vi exempelvis råkar hälla groggen i karet . Autotrofa utnyttjar exempelvis oorganiskt kol och skapar liv, organiskt liv (sig själva). Nitrifierarna tillhör den autotrofa gruppen. De flesta andra syrekrävande bakterier tillhör den heterotrofa gruppen. De syrekrävande heterotroferna kräver för att må bra och hålla sin snabba förökningstakt (fördubbling på ca 15 min), syre, plats att sitta på, ständig ström av mat (fosfor, kväve och organiskt material) samt organiskt kol. Nitrifierarna behöver syre, plats att sitta på, ständig ström av mat (fosfor och kväve för tillväxt samt ammonium och nitrit för att få energin) samt oorganiskt kol (karbonater). Finns alla dessa förutsättningar - vilket brukar vara fallet i ett akvarium, dammsystem eller fiskodling så kommer de heterotrofa bakterierna ta över och med tiden tränga bort nitrifierarna. Varför, jo de fördubblar sin poppulation på under halvtimmen, nitrifierarnas fördubblingstid är över 13 timmar. Dessutom är döda nitrifierare organiskt material och alltså mat för nedbrytarna. Den enda parametern av de ovanstående (om allt annat är optimalt) som med automatik blir begränsande förr eller senare blir platsen att sitta på. Nedbrytarnas snabba tillväxt konkurrerar helt enkel ut nitrifierarna. Om man backspolar ett dränkt biofilter så får man bort det organiska materialet (bland annat den döda bakteriefilmen) och breder ny plats för nitrifierarna att tillväxa. Jag har hundratals gånger mätt nitrifieringsgraden i ett dränkt biofilter, sett att den gått ner til 10%, backspolat - några timmar senare 90-98 % nitrifiering som sedan under tid (beroende på organisk belastning, BOD i reningssammanhang) sakta sjunker ner mot de 10% igen. Ny backspolning och bra nitrifiering igen. Kaldness och Biotorn (droppfilter) med kraftig återrecirkulering, löser detta problem genom en konstant "backspolning". Om du går tillbaks till mitt ursprungsförslag så ser du att jag nämnde ett eventuellt andra biotorn. Detta var för att man kan råka ut för att den organiska belastningen är så stor att man måste minska den först (minska BOD (Biological Oxygen Demand)) för att sedan köra nitrifikationen i ett separat steg. Det går inte att utesluta om du kör en denitrifikation eftersom den skapar en hel del löst BOD men troligtvis behövs det inte, Orsaken till min placering av insug till denitrifikationen i fack 2 och 3 var ju som du nu kanske förstår för att utnyttja den sedimenterade organiska materialet som till största del består av död biofilm från Biotornet. Du kanske också av ovanstående förstår lite av min tvekan för vodka/socker och zeovitmetoderna eftersom metoderna i sig innebär att man ökar på den organiska belastningen (BOD) för att gynna den typen av bakterier. Nitrifierarna kan lätt slås ut och hur backspolar man ett kar där filtermediet i princip är LS? Det finns förutom skapandet av en tunn, aktiv och ung biofilmen ytterligare en fördel med biotorn och Kaldnes och det är optimal syresättning. Slutligen, väljer du Kaldnes i en eller annan tappning skal du använda de små kaldneskropparna - väljer du ett "statiskt" biotorn så är det betydligt större filterkroppar du skall använd. Biobollar har faktiskt nästan för små hål för att fungera bra i ett hårt belastat biotorn, hålen växer igen och ytan blir därför inte syresatt och därmed värdelös för nitrifikation. Du kommer också att få ett nytt problem som du inte har upplevt i saltvatten. Du måste ha KH över fyra för att få en bra nitrifikation och nitrifierarna konsumerar stora mängder karbonat. I en fiskodling la vi i 25 kg buffring per dag för att hålla nitrifierarna med karbonater (vi matade med upp till 100 kg/dag också) Hur mycket du kan köra i denitrifikationsfiltret beror lite på storlek, belastning och om du går på med en extern kolkälla (eg vodka, socker el. dyl) Interncirkulationen skall vara så kraftig (i förhållande till flöde att inkommande blandas snabbt. Det är bra att ha inkommande i botten, ja. Jag har placerat pumpen i botten (du kan lika gärna ha den utanför men suga från botten) för det känns mer naturligt med tanke på att den skall skicka upp den bakteriefilm strömmen slipat av igen och ge organiskt material till den aktiva filmen. Du kan också via en bypass skicka ut överskottet av organisk material (ta de till blomsterrabbatten eller komposten) när du behöver. Ja jag tror att en intern cirk är bra om du skall ta ut optimalt/”storlek” av ditt filter. Jag glömde ta bild av filtermaterial idag - får försöka komma ihåg i morgon:död: Mvh Lasse

Exakt

Detta är din bästa indikation, glöm aldrig det:smiley20:

Jag lovade Svärd att inte skriva några mer teoretiska inlägg i denna tråd och det gör jag inte heller, bara citerar ett tidigare inlägg jag gjorde i tråden Edit: Om jag skulle bedömma att jag skulle behöva köra vodkametoden så skulle jag köra den försiktigt till värdena blev låga och sedan avsluta den lika långsamt som jag började, absolut inte avsluta tvärt. Sedan skulle jag sätta in andra åtgärder för försöka hålla värdena lågt (mindre belastning, mindre mat, mer betande djur, större mångfald) Skulle detta misslyckas skulle jag kanske köra metoden igen ner till låga nivåer och stoppa upp igen. Jag tror Clownen kör så. Ni som orkar, läs igenom mitt mastiga inlägg #56 igen. Jag tror att det innehåller de flesta basfakta man behöver för att förstå vad som händer

Magnus Detta kan ej vara verkliga värden vad gäller nitrat. Det måste vara något fel i mätningarna. Så snabbt kan det inte gå helt enkelt med de åtgärder du vidtaget. Måste vara ngt som påverkat de första mätningarna. Det senaste värdet ligger mer i paritet med hur du skött karet och det du hade innan "katastrofvärdet". Nu vet jag inte helt vad reef evolution innehåller men det verkar också vara otroligt att den tillsatsen dratt ner värdet så snabbt. Men s-t samma nu är det ju bra - mixtra inte för mycket bara MVH Lasse

Enligt min erfarenhet är dessa för små när man kör "statiska" bäddar typ biotorn och denitrifikationsfilter där materialet ligger still.. De sätter väldig lätt igen. Kaldnes metoden är väldigt effektiv, jämförbar med ett biofilter men den kräver en ordentlig sidkanalsfläkt för att hålla filtermaterialet i rörelse. I kraftig rörelse så fungera de små filterkropparna bra eftersom "nötningen" av andra kroppar och luftbubblor effektivt tar bort död bakteriefilm och lämnar kvar en ung, tunn och hungrig bakteriefilm. Att köra ett biotorn med betydligt större "filterkroppar" och en kraftig "slipande" ström över är nog kostnadseffektivare för ditt projekt. Jag skall försöka få upp ett foto i morgon. Att köra Kaldnes som syrefritt filter har stött på problem. Av förklarliga skäl kan man inte låta luft sköta omröringen normalt utan har haft stora proppellerblad eller liknande. Nackdelen är att plastmaterialet slits ner och det senaste jag hörde var att Flygt inte tillverkade dessa omrörare längre. När jag sist ställdes för detta problem (något år sedan) så fick jag en idé som vi tyvärr aldrig provade för att smart lösa detta. Den bygger på att man sluter behållaren och lämnar en ordentlig luftkudde över filtret. Denna återcirkulerar man sedan med hjälp av en sidokanalare och kan på så sätt få en omrörning med en, efter ett kort tag syrefri luft. Utloppet sköts via ett grunt vattenlås så att eventuellt övertryck kan lämna. Detta är aldrig provat i praktiken men borde gå. (F-n tar den som patenterar detta!) Återkommer i morgon med svar på det första inlägget MVH Lasse

Det vore ju intressant och veta om det är gas eller vätska som orsakar bubblorna. Det finns ju ett sätt att ta reda på det - lite grymt men ändå - stick hål på en bubbla med hjälp av en knappnål under dagen då kommer du nog märka om det är gas eller vätska. Jag tror också att du skall försöka placera någon under skugga för att se vad som händer. Det verkar inte vara någon här som råkat ut för något liknande så du är inne på obruten mark. Jag är fri från idéer just nu så nu är det John Blund som gäller Natti Natti

Nja - då borde det inte variera med ljuset. Men det vet jag inte. Ta ut någon av dem i kanten av karet (om det är lite skuggiare där) så får du se vad som händer. Har du andra typer av koraller - hur ser de ut?

Ser ju ut som du får någon typ av gasbildning i dom. Kan du på försök flytta om den värst drabbade så att du får den mer skuggad och inte direkt ljus på den. Bara för att se vad som händer?

Länken var död men jag tittade på de gamla bilderna. Det verkar i alla fall inte vara gasbubblor som sitter på utsidan men något samband mellan ljus och gasbildning bör det ju vara för jag kan inte tänka mig att något annat än gas kan svälla upp så. Hur fort efter du släckt försvinner bubblorna och hur fort kommer de efter du har tänt?

Ser du tydligt att det blir en bubbla när du belyser? Går bubblan tillbaka i mörker?

Hej Det kan inte vara så enkelt att du har alger på dem som producerar syrgas när korallen belyses och att det är syrgasbubblor du ser? Jag tror inte på fel i din lampa MVH Lasse

Jo, skrev så för att slippa skriva så mycket:ler:

Hej Ted Mitt skämt var inte helt taget ur luften Se nedan: MVH Lasse

Trodde inte jag skulle instämma i något liknande:smiley3: Och ta det lugnt, det har tagit mig 40 år att förstå vad jag själv skriver! MVH Lasse

Instämmer och det finns mycket citerbart material i dessa artiklar. Jag fick en idé som värker lite i huvudet. Jag har hela tiden (och är kanske fortfarande) varit lite tveksam till de olika "organiskt koltillsättningarna" eftersom det gynnar saker som vi inte ser så lätt och det kan komma en "Draw-Back" förr eller senare. Framförallt vad gäller mig som kör utan skummare. Efter dessa artiklar kommer jag nog fortsätta med detta, köra utan skummare alltså. Kopplar man dock ihop dessa artiklar med "organisk koltillsättning" metoder så uppstår olika roliga möjligheter. Om någon som kör nån av dessa metoder lägger ett vanligt innerfilter (med skummgummipatron) i sumpen eller akvariet och varje eller varannan dag vrider ur det över korallerna? Vad händer då? Det är inte "skit" som samlas där utan nybildad och växande bakteriefilm. Jag kommer nog frammåt använda mitt äldsta 27 liters för lite experiment tror jag. Rekommenderar alla som är intresserade att läsa artiklarna! Jag har tyvärr inte möjligheter just nu att gå vidare på brachoinus spåret så det får bli bakteriespåret för mig. MVH Lasse

Hej Janne Eftersom det är svårt att ge råd så har jag valt att skissera en filteranläggning som jag skulle ha som önskan vid ett liknande projekt. Skriv ut teckningen som är medskickat så kan du nog följa på den. Jag har valt en ”sump” med 4 huvudfack. Det går ju välja fler. De första tre skall vara konstruerade så att ev stora partiklar sedimenterar i det fack där strömmen vänder uppåt. Jag har konstigt nog valt att lägga denitrifikationen först. I ett recirkulerat system betyder inte ordningen något eftersom det är samma vatten som snurrar runt hela tiden. Här är det ganska bra att lägga denitrifikation först. En av orsakerna är att jag vill ha in den sedimenterade skiten i filtret så man kan använda detta som kolkälla och syrekonsument. Därför ligger insugen där den beräknade sedimentationen kommer. Vattnet pumpas in långt ner i denitrifikationsfiltret. I filtret skulle jag föredra en inre cerkulation, och en ganska kraftig sådan. Filtermaterialet bör inte var typ leca eller det du hade tänkt, lavasten. Det kommer att sätta igen ganska fort. Jag skulle välja en typ av plastringar ca 7-8 cm i diagonalen och med ekrar in mot mitten. (skall försöka få en bild av en sådan) Vattnet kommer att strömma uppåt och ut ur filtret. Det gröna skall symbolisera en 5 cm filtermadrass där en del bakteriefilm fastnar. Bör göras rent då och då, lämpligast med högtryck. Madrassen är till för att få ett litet ”lock” så att syre inte diffunderar ner direkt i tanken. Denna konstruktion har jag inte provat i praktiken men den är liksom en sammanfattning av de erfarenheter jag har sedan tidigare. Flödet – ja det får du prova dig fram till (beror egentligen på hur mycket syre du kan tillföra per tidsenhet utan att syrenivån stiger i den syrefria tanken) . Kolkälla – socker eller alkohol- kan behövas, främst i början. Senare kommer troligtvis den organiska belastningen som du suger i sedimenteringen räcka ganska lång om inte helt. Det får du prova Utloppet skall ske i början på fack 2. Där sitter insuget till BOD/Nitrifikationsfiltret. Det skulle jag konstruera som ett rör där filtermaterialet vilar på ett raster i botten. Meningen är att det inte skall bli vattenfyllt utan fritt strömma ner och tillbaka i högra delen av fack 2. Hastigheten här skall vara hög – helst 2 gånger din cirkulation över filtret som helehet (därav de omvända pilarna och att sedimenteringspunkten ligger där den ligger. Om du kommer att ha väldigt hög belastning så kan det tänkas behövas ett likadant till som tar sitt vatten från högra kanalen fack 2 och släpper i vänstra kanalen fack 3. Sedimentrerings stället kommer då också flyttas så då får du ta och flytta det tredje insuget till förkanten, facck 3. Det gröna i fack 4 är en filtermadrass. Detta är min drömuppställning och vi kan stoppa vid det så får ni försöka skjuta det i sank så skall jag försöka förklara vilka tankegångar som ligger bakom Med vänlig hälsning Lasse

Svärd, du är för sent ute igen. Ett liknande har jag haft i fem år utan krasch. Och det senaste i belysningsväg - varierande våglängder i upplightutförande. Jag undrar om inte Ted har fått sin idé från ngt liknande:ler: Se bildbevis Och Greger, jag är ett inredningsgeni som du redan konstaterade i en annan tråd

Jonas De höga ammoniumvärdena tyder tyvärr inte på att du har någon fullt fungerande nitrifikation, i alla fall inte i paritet med vad du matade förut. Ditt akvarium är ju relativt nystartat (en och en halv månad om jag räknat rätt) därför tror jag att det beror på en numerär brist på nitrifierare och inte att din praktiska kapacitet (som bestäms av filteryta, syretillgång och lite till) nått ändpunkten. I och med att du slutar att mata så kraftigt kommer ammoniumet att sjunka (vilket det helt tydligt redan gjort) och tillgång och förbrukare kommer i takt med varandra. Det är en smaksak om man i detta läge går in med en förstärkning av bakteriekulturen. Risk att du ersätter med en "sämre" stam är negligerbar eftersom det hittills bara bevisats att två huvtyper av bakterier klarar nitrifikation. En för varje steg. Nitrosomas steget ammonium-nitrit och Nitrobacter steget nitrit-nitrat. Jag hade personligen gått in med en förstärkning och tillfört denna nästan varje dag. Jag har tidigare använt ett preparat från Aquarium Munster som heter Aquavital nitrigon 1. Det innhåller förutom nitrifierarna ett stort antal andra baktrier vilka en del kommer att trivas hos dig. De föreslår en behandling, någon dag efter start eller i ett läge när det inte fungerar. Jag personligen har använt det preparatet var tredje till fjärde dag under tre veckor när jag startade Mollyhotellet. H8RED skrev i min tråd om 80 liters följande Han doserade bara en gång Oavsett vilket du gör - ta det lugnt med matningen. Det är ingen panik - det går heller inte att utesluta mätfel. MVH Lasse

Här är webbsidan plus en länk till en artikel i Aftonbladet http://www.sealifeeurope.com/de/berlin/information.htm http://www.aftonbladet.se/vss/resor/story/0,2789,529946,00.html