Lasse

Märkligt, med det KH:t borde det inte ligga lägre än 7,7 - 7,8. Har du möjlighet att ta ett manuellt pH direkt efter din skummare (totalt genomluftat vatten - ingen koldioxid) Nu blir jag bort en liten stund - återkommer så fort som möjligt. MVH Lasse

pH=7,44 ?? Kan inte stämma med det KH:t - skall det inte vara 8,44? Eftersom kalciumreaktorn tillför både kalcium och karbonat i förhållandet 2:3 (mg/l) gör den sig nog bäst just nu i kartongen. MVH Lasse

Helt klart är om vi gör fler affärer får du betala i skraplotter:ler: Om du har barbord som matplats får du plats med ett 27 liters på det också - se ett av mina tidigare inlägg! Mvh Lasse

Sara Jag är nog mest orolig för att du har börjat förlora kampen mot akvaristdjävulen. 20 år och han vänder redan rygg mot mage. Här krävs krafttag för att återfå intiativet - du bör skaffa minst ett hundraliters med inbyggd månbelysning... Mvh Lasse (100 tals akvarier, fyra barn och 36 års försprång)

Hej Det här kan bli långt och jag vet inte riktigt vilket tidsperspektiv du arbetar i. Om jag börjar med Vortexfiltret. Mina erfarenheter från den typ av filter är inte speciellt bra. I början på 70 och 80 talet användes den typen av filter, kallades då virvelseparator om jag kommer ihåg rätt. Vad de gjorde i en intensiv fiskodling var att de istället för att sedimentera de större partiklarna rev isär dem till mindre. Foderrester och fiskavföring är inte speciellt hårt "ihopklistrat" vilket gör att större "flockar" lätt blir mindre. Vortexfiltret bygger på att tyngre partiklar centrifrugeras ut i kanterna och faller till botten medans det rena vattnet rinner ut från ytan. Nu kommer du kanske inte ha den belastning som man har i fiskodling men som försedimentering skulle jag hellre föredra att man hade en serie av fack där vattnet växelvis rinner under skiljeskivan och växelvis över. I första facket kommer vattnet in vid ytan ungefär och rinner igenom en spalt på undersidan av första skiljeskivan. Denna spalt kan man göra justerbar för tanken är att vattnet skall ha en ordentlig skjuts igenom för att på andra sidan plötsligt gå över i en långsam stigning. D.v.s andra facket skall vara ganska brett, vattenhastigheten skall bromsas upp ordentligt. Detta gör att lyftkraften för partiklarna plötsligt försvinner och de dalar mot botten, Sedan rinner vattnet över andra skiljeskivan för att gå ner på undersidan av tredje skiljesakivan och detta fjärde fack är ungefär konstruerat på samma sätt som andra facket. Över fjärde skiljeskivan går vattnet på ovansidan. Sedan är det en smaksak hur många fack man vill ha. I mitt fall hade jag placerat en madrass som femte skiljevägg. Detta sjätte fack skulle jag använd som pumpgrop för ett "droppfilter" som skulle stå ovanför detta fack och tömmas i samma fack. Detta filter skulle utgöra en loop som jag nog skulle ha minst dubbla cirkulationen över. Efter detta fack skulle jag ha en filtermadrass som sjätte skiljevägg. Sedan får vattnet gå tillbaka i dammen. Som du märker har jag inte tagit med någon denitrifikation. Jag utgår från att du inte skall bedriva någon odling och nitrat är inte speciellt giftigt för de flesta sötvattensfiskar, speciellt inte för karpfiskar. Nitratnivåer på upp emot 200 ppm är ingen ovanlighet i recirkulerade odlingar. Beroende på belastning i din damm (eg hur mycket du matar) får man dimensionera filtren. Om denitrifikation är ett krav så skulle jag göra lite annorlunda än ovan och jag skulle vilja återkomma till det senare. Några frågor bara. Varför vill du inte ha grus på botten av dammen? Vad vill du vinna med valet att inte ha grus? Vill du inte ha submersa växter i dammen. Inga växter som näckros, gäddnate och dylikt? Med vänlig hälsning Lasse

Hej Jag är här, Janne. Har jag tillåtelse och vika ut och bara prata sött i denna tråd? MVH Lasse

Punixer Kanske du har rätt, jag vet inte. Jag fick dem som Xenia och de "pumpar" ibland, mest beroende på vart man har satt dem. Tack Capote. Jo jag har råkat ut för andra organismer som gör likadant. Exempelvis odlade jag vattenloppor i stor skala på ett av mina jobb. En gång per år dog hela stammen ut. Vi drev stammen hårt och med okönlig förökning. Kvittade hur många delpopulationer vi hade och hur de gick. Det hände ungefär som om man slog på en strömbrytare. Som tur var så hade några kompisar igång en odling där man inte drev populationen lika hårt och det var alltid en gång om året man fick hämta en ny startkultur. Nämner det eftersom jag vet att du odlar din egen zooplankton, jag vet inte om Brachionus reagerar likadant. Jag vet bara att när vi i odlade Brachionus i ett annat projekt jag deltog i så nystartade vi kulturerna ca 1 till 1,5 gånger i månaden. Då drev vi dem väldigt hårt. Jag har delat på dem i två akvarium. Får se om det blir ngn skillnad. Kanske skall lämna den i det första lilla utan att göra ngt och se vad som händer. Christer I vilken form sätter du till Jod, skulle det fungera med en tesked jodsalt exempelvis. Jag vet att vi en gång hade problem med svulna "strupar" på yngel av Neolamprologus spec. "Magara". Vi bedömde det som sköldkörtelproblem och tillsatte lite jodberikat salt i akvariet. Det fungerade faktiskt. MVH Lasse

Var det inte så här den började? Mitt sista inlägg besvarade väl den frågan? (givetvis för Göteborg men motsvarande svar för Stockholm finns här http://www.stockholmvatten.se/indexie.htm) MVH Lasse

Hej Xenian har fungerat relativt bra i 8 månader och har inte "tynat" bort utan försämringen kom snabbt. Den har stått ca 10 cm från ytan och direkt under röret. Strömmen är 300 - 400 liter/h i ca 25 liter vatten och den har stått på ett av de mest strömmande ställena. Återstår pH:t. Det skall jag mäta för säkerhets skull men eftersom jag har bytt vatten (10 liter) varje vecka nu de sista två veckorna tvivlar jag på att det är det. MVH Lasse

Exakt ! MVH Lasse

Hej Lite uppdatering och några frågor. Akvariet fungerar bra men jag tappar ca 1 liter vatten per dag på grund av avdunstning. Jag måste ha fläktarna i gång hela tiden - annars stiger temperaturen till 28 grader och över. Jag levde i den förvissningen att det främst var ljuset som drog upp tempen och hade därför på fläkterna endast när det var på (09:00-21:00). Upptäckte till min förvåning att tempen steg under natten och gick ner när ljuset var tänt. Genom att ha fläktarna på hela tiden så håller sig tempen kring 25-26. Enda förklaringen till detta är att det är mina två pumpar som är de stora bovarna. Jag kommer nu göra så att jag stänger av den pump som står för interncirkuleringen i första facket och ser om jag kan köra utan fläktar och minska avdunstningen. På den första bilden ser ni några brunröda organismer som ser ut som små parasoll. Jag antar att det är någon alg - är det någon som vet vilken? I mitt äldsta 27 liters har jag haft en Xeniafrag som har trivits väldigt bra och både växt och "fraggat" av sig. För ca 1 och 1/2 vecka sedan började den att "skrumpna" ihop och få vita toppar. Jag flyttade då "modern" över till Mollyhotellet där den fungerar bra och verkar vara på bättringsvägen. En liten frag blev kvar och den blir mindre och mindre. Alla andra koraller i detta akvarie går bra. Är det någon som har någon teori - själv är jag inne på kemisk krigföring? I´ll be back Lasse

Hej Jag får väl i stort sett ge mig vad gäller osmosen vara eller inte vara även om jag inte ser tungmetallerna (förutom koppar) som något större problem i ett vatten av Göteborgs typ. Se fullständig analys från de två vattenverken (Se http://www.vaverket.goteborg.se/prod/va/dalis2.nsf/vyPublicerade/B6B0A4F85A11B06DC1256CD7002F8C78?OpenDocument) En mycket intressant iaktagelse är att koppar låg som maxvärde ut från Alelyckan 2005 på 1,1 mikrogram/l (1mg=1000 mikrogram), från Lackarebäcken på max 3,2 mikrogram (median på 0,6 på bägge). Däremot på 112 prover tagna ute hos kund så var maxvärdet på 630 mikrogram och median på 26 mikrogram. En avsevärd skillnad som kommer från kopparledningarna. Dessutom så indikerar provtagningstemperaturerna att proverna var tagna på kallvattnet. Kopparvärdet som ni har i kranen är inte alls beroende på vad vattenverket skickar ut, utan på kvalitén på de kopparledningar och varmvattensberedare som finns i er fastighet. Och - till skillnad från vad de flesta tror . ju nyare desto sämre värden. Nyinstallerade kopparledningar och varmvattenberedare kan vara rena giftet för era akvarium. Bara detta rättfärdigar användandet av RO eller åtminstone vattenberedningsmedel. Det senare tar dock inte bort kopparn från vattnet (som RO gör) utan fäller endast ner det i ofarlig form. Om detta sen tas upp av en näringskedja i akvariet eller inte vet jag ej men det är inte helt ottroligt. Nitrit, nitrat och fosfat låg alla i mikrogramområdet (varav nitrat utan urskiljning högst på ca 500 mikrogram/l = ca 0,5 mg/l) Klor totalt maxvärde ut från bägge reningsverken 0,29 mg/l - max hos kund 0,18 mg/l. Off topic: Jag hittade en bra konverteringssida på nätet - nämligen http://www.convertworld.com/sv/ MVH Lasse

Javisst, mitt inlägg var bara förtydligande. Vad jag har vänt mig emot bara är mantrat om att bara man använder osmos så löser sig allt. Vi diskuterar silikat i vattnet, men glömmer att vi ibland kan ha lufttransport av det och är därför inte beredda när kiselagerna kommer trotts silikatfilter. Jag tycker det då är bättre att ha bekämpat dem biologiskt för då finns stabiliteten i själva systemet och är inte beroende på tillförsel av det ena eller andra. Vad gäller tungmetaller så är ju kopparn den verkligt stora boven på grund av konstruktionen av våra vattenledningssystem. Där är det inte bara anrikning - där kan det också gälla direkta förgiftningssymptom plus att koppar sätter ner immunsystemet. MVH Lasse

Hej Ingvar, det finns faktiskt ett gränsvärde för otjänlighet vid provtagningspunkt för nitrat (som NO3) på 50 mg/l. För nitrit ligger samma gränsvärde på 0,5 mg/l som NO2. Summan NO3/50 + NO2/0,5 måste också var mindre eller lika med 1. Orsaken att man idag har ett gränsvärde för nitrat är rädslan för att nitrit (som helt riktigt är den farliga komponenten) bildas av nitrat när det kommer ner i magen och tarmarna (de är syrefria) Dessutom gäller tjänligt med anmärkning vid nivåerna 20 mg/l som NO3 samt 0,1 mg/l som NO2. Se http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/2001_30.pdf

Hej Månlandaren kan mycket väl vara små maneter. Maneterna har ett "bottenfällt" stadie där de ser ut som en polyp. Detta stadie efterträds av att "polyperna" sänder ut ett antal "månlandare" som kallas "medusa" stadie har jag för mig. Dessa växer sedan och kallas då maneter. "polyp" stadiet kan du mycket väl ha fått in via Levande Sten. Nykläckt artemia är mumsfilibabba för de unga "meduserna" (även för polyperna) MVH Lasse

Hej Har försökt hitta mer fakta. Lewatit M500 KR/HO som finns i Stigs jonbytarmassa är den som LANXESS rekomenderar för SiO2 borttagning. Den regenereras med hjälp av NaOH Går man dock in och söker efter rekommenderad jonbytarmassa för nitrat så rekommenderar de en annan massa som heter IONAC® SR 7 som regenerars med NaCl Fosfat kan man inte ens söka på. Jag vet inte vilken massa som ingår i AN:s Aqua Pure Junior som enligt reklamen skall klara både nitrat, fosfat och silikat. Jag skickar med produktbladet för AC® SR 7 MVH Lasse nitrat-ENG.pdf

Du måste kunna reglera samtliga "utblås" med kranar för att få en exakt styrning av hur mycket vatten som skall gå till kalkreaktorn, nitratfilteret respektive returen. MVH Lasse

Hej Christer, jag tycker det är värt halva priset att de skickar med referensvätska. Christian, jag försökte hitta bruksanvisningen på nätet men de har inte lagt ut den. Kan du scanna in den och skicka till mig via e-post. Det måste ju gå att läsa högre värden än 300 om det är en titreringsmetod. MVH Lasse

Hej Har kollat upp det här med nitrat, fosfat och silikatfilter. Det finns idag konsthartzer som fungerar som anjonbytare, dvs de absorberar negativa joner som nitrat, fosfat och silikat. Presis som med zeoliterna som absorberar possitiva joner så regenereras dessa med saltvatten. I zeolitfallet så byts den absorberade positiva jonen mot natrium och i fallet med den anjoniska konsthartsen byts den absorberade negativa jonen mot kloridjonen. Med andra ord, nitrat, fosfat och silikatfilter funger heller inte de i saltvatten. I sötvatten fungerar de dock. Men jag har läst en del bruksanvisningar och där framgår det klart att de är mycket begränsade i verkningstid om det är höga halter nitrat i vattnet. En tysk patron som verkar vara storleken större än den som jag har sett till RO-anlägget vi disskuterar har följande begränsningar Vid en belastning på 25 ppm nitrat så klarar den 2000 liter med 95% reduktion, vid 50 ppm nitrat klarar den 1000 liter med 95% och vid 100 ppm klarar den med samma krav bara 500 liter. I jordbrukstrakter är det inte ovanligt att egna brunnar kan ligga mellan 10 - 50 ppm nitrat. Jag skulle därför ge rådet att placera detta filter efter RO-enheten om ni vill ha lång livslängd som silikatfilter. Observera också att verkningsgraden är sämre än ett bra fungerande RO. Märk också att ni kan regenerera massan med hjälp av saltvatten (mättad är säkrast). MVH Lasse

Tårta på tårta på tårta. Vad i he-e skall man ha ett nitratfilter före eller efter en RO? Ett bra RO-membran tar 98-99% av nitraten. Gäller samma med fosfaten. Silikaten (kisel) tar in RO-membranen lika bra kanske 50% så det kan i särskilda fall behövas. Vad ni behöver extra till ett RO är 1) Om ert vatten har höga halter calcium och magnesium behövs ett förfilter av zeolit - inte för att RO-membranet inte blockar bort jonerna utan för att spara membranet. Kan tas bort om ni byter membran oftare. 2) Ett aktiv kolfilter behövs om vattenverket behandlar vattnet med någon typ av kloramin. 3) Om man nu är livrädd för kiselalger och inte kan fixa det med biologisk balans i akvariet så kan man ta ett silikatfilter också. För er med egen brunn eller er som har dåligt tryck hjälper en tryckstegninspump till att få ut mer och bättre RO-vatten. De arbetar ofta på 6 bar. Har ni taskigt tryck (låt oss säga 2-2,5 bar så kan ni inte ta max RO vatten från er anläggning utan att ni får sämre kvalité. Ni kan bibehåklla någorlunda kvalité genom att ta ut mindre RO vatten (eg släppa igenom mer vatten som "slask"vatten. Ska nu fabrikanterna plocka på en massa nya filter (som ni betalar för) så säger de bara att deras grejer inte fungerar som de skall. MVH Lasse

Vad är det som är levande inuti stenen då? Och hur kommer det i kontakt med vattnet. Jag vill veta lite vad det är för speciellt med LS jämfört med vilken sten som helst i en marin miljö? Vad gör en sten till LS? MVH Lasse

Hej Ingen uppdatering igår men det berodde på tidsbrist. Inga mer nyheter direkt. Karet har gått i över tre veckor nu och jag betraktar det som i stort sett inkört. Jag kommer dock att behålla clownen ett tag till innan jag börjar att skaffa den fisk jag vill ha. Xenian jag flyttade har repat sig bra, den "frag" som jag lämnade kvar i det gamla 27 liters ser inte ut att trivas speciellt bra där men jag kan tyvärr inte flytta den. De andra korallerna i det akvariet ser ut att fungera bra så jag misstänker "kemisk krigsföring". Cyanon finns kvar som en rest i Mollyn men ser ut som om den kommer att ge sig. Kiselager puts väck. I´ll be back

Marinplywood - 19 mm eller runt där MVH Lasse

Tack för svaret. I mitt tänk så var det inte kylningen via kondenserade vattendroppar som var den viktigaste kylkällan utan den ångbildningsenergi som går åt för att bilda ny fuktig luft vid vattenytan. Peltier-elementets roll var inte primärt kylning utan avfuktning - men du kanske har rätt ändå MVH Lasse

Svärd, vad enligt dig utgör den levande delen av LS? Och vad är de viktigaste komponenterna i LS. MVH Lasse