Lasse

Stig Du får ursäkta mig men du pratade tidigare om att ta LS från någon med noll i nitrat. Sedan pratar du om olika släkten av nitrifierare alltså bakterier vars slutprodukt är nitrat. De klassiska bakterierna där är nitrosomonas som ansvarar för konverteringen av ammonium/ammoniak till nitrit samt nitrobacter som ansvarar för steget nitrit till nitrat. På senare år har jag i akvarielitteratur (och en del annan också) läst om ytterligare ett släkte, nitrosospira som motsvarar nitrosomonas, dvs omvandlar ammonium till nitrit. I några artiklar har också det hävdas att det inte är nitrobacter som ansvarar för omvandlingen av nitrit till nitrat i akvarium utan ett släkte som heter nitrospira. Alltså det finns två släkten som är ammoniumoxiderare, dvs nitrosomonas och nitrosospira och två släkten som är nitritoxiderare nämligen nitrobacter och nitrospira. För mig spelar det ingen större roll för samtliga fyra räknas till de kemoautotrofa bakterierna, dvs de kan jämnställas med växter och alger men de använder inte fotosyntes utan den kemiska energi som frigörs vid oxidation av dels ammonium och dels nitrit. De är beroende av oorganiskt kol, och i deras fall är det karbonater de använder. De växer relativ långsamt. Det finns snabbväxande bakterier, de så kallade heterotrofa bakterierna. De använder organisk kol och det är de som gynnas när man tillsätter vodka. Precis som nitrifikationsbakterierna behöver de någonstans att sitta och syre. I ett normalt saltvattensakvarium är inte det organiska kolet så koncentrerat (åtminstone inte i vattmet) att det uppstår någon direkt konkurrens om sittplatserna med tanke på belastningen av ammonium. Som jag många gånger tidigare har påpekat är belastningen av ammonium/ammoniak betydligt mindre i ett saltvattenskar med en ordentlig skummare än i ett sötvattenskar eller saltvatten utan skummare. Detta gör att normalt sett klaras nitrifikationen på de ytor som utgörs av den s.k. levande stenen. Tillsatsen av vodka ändrar spelreglerna. De heterotrofa bakterierna kan konkurrera ut nitrifierarna från deras sittplatser och jag kan nästan sätta en peng på att det är det som hänt hos dig Dule. Enbart tillsättning av startbakterier (nitrifierare) hjälper nog inte här utan du måste ettdera se till att cirkulationen är kraftig kring din LS (så kraftig att mycket av den heterotrofa bakteriefilmen slits loss och du får "sittplatser" för dina nitrifierare) eller så kan du sätta in ett bakteriefilter i form av ett Eheim kraftpaket eller liknande. Jag skulle föredra det senaste eftersom en kraftig ström kring din LS kan motverka det du vill uppnå med vodkan, nämligen denitrifikation. Gör inga panikåtgärder bara, arbeta lugnt och metodiskt. Om du är rädd för nitrittoppar så dra ner på matningen bara för att sedan öka den när du fått igång ordentlig filtrering. Om du drar ner matningen är det bättre att exempelvis minska med 3/4 vid varje mattillfälle än att helt stryka vissa tillfällen. Detta på grund av att en så jämn belastning som möjligt är att föredra. Om det stämmer det som vodkaförespråkarna säger så kommer din nitrat att minska inom de närmsta veckorna. Kalkvattnet kommer med stor sannolikhet ta ner ditt höga KH. En fråga till de andra som kör vodkametoden är om ni också har upplevt detta med ett stigande KH? MVH Lasse

Du menar väl (hoppas jag) denitrifieringsbakterier. MVH Lasse

Håller med Stig att det kan vara en av orsakerna men det är också möjligt att koldioxidkällan är en ökning av de heterotrofa bakteriernas ökade aktivitet och antal på grund av tillförandet av vodka. Tillsättandet av kalcium, ettdera via kalciumklorid eller kalkvatten kommer att på sikt få ner karbonathårdheten. Via kalciumklorid går det fortare men jag tycker det inte är någon ko på isen utan det är bättre att skynda långsamt och då är kalkvatten ett bra alternativ. Använder du kalciumklorid bör du också justera pH med hjälp av natriumkarbonat eftersom fällning av karbonat med hjälp av kalcium i sig är en pH sänkande effekt (ner till ca 7,8). Använder du kalkvatten behöver du troligtvis inte göra några pH justerande ingrepp MVH Lasse

Varför då då? MVH Lasse

Värmlänningar - kom in med bra tips om detta - jag bor inte så långt från Klarälven nämligen. Jag har hört talas om bra harrfiske på vissa sträckor - men vart? MVH Lasse

Till listan över affärer som säljer koraller bör också läggas Ciklidhuset i Lerum. Sådana här frågor är tyvärr ganska meningslösa. Vilken affär som man själv föredrar beror på så mycket och när det gäller levande så är det också dagsformen (dvs vad som finns inne) som avgör. Tyvärr är det nog så man bör besöka (in real life) aktuell affär och själv plocka ut det man tycker är intressant och bra. MVH Lasse

Gratulerar Den glädjen har jag haft fyra gånger så jag förstår dig MVH Lasse

Stig - vi skall inte disk. detta här men jag har sett dessa uppgifter men jag tvivlar överhuvudtaget på att någon växt eller alg tar upp bikarbonat eller karbonat direkt. Varför - jo om de tog upp bikarbonat skulle inte pH påverkas alls. Upptaget bikarbonat skulle ersättas från kolsyra (+ en proton) samt från karbonat (- en proton) = plus minus noll. Upptag av karbonat skulle innebära en vandring från kolsyra (+ en proton) till bikarbonat (+ en proton) = pH säkning. Alla växter (och alger) vad jag känner till ger en pH höjning vid tillväxt. Däremot tror jag på teorin att de flesta växter är kapabla till att skapa ett mikroklimat med lägre pH och därmed mer tillgänglig fri kolsyra som sedan konsumeras. Men som sagt - detfår vi diskutera någon annan stans MVH Lasse

Hej Ammonium kontra nitrat som kvävekälla för växter har diskuterats och undersöks ganska noggrant vad gäller nyttoväxter. I de kommersiella konstgödslarna så är innhållet (om jag kommer ihåg rätt) ca 12-15% ammonium och resten nitrat. För höga doser ammonium är negativt och då troligtvis pga av ammoniakbildning. Vissa växter kan motstå högre doser ammonium och får därför en konkurrensfördel där ammonium/ammoniak koncentrationen är hög. Titta kring ett utedass på landet. där finns oftast nästan en monokultur av brännässlor. Detta stämmer och basen i den konverteringen är ett enzym. Vissa alger saknar eller har ett dåligt sådant enzymsystem så därförs har det framförts från flera håll att vissa alger (då gäller det phytoplankton) skulle ha en konkurrensfördel gentemot andra vad gäller höga ammonium/ammoniak nivåer. Det här med konvertering är intressant eftersom en förvandling från NO3 (nitrat) till NH4 (ammonium) innefattar ett upptag av vätejoner. Rent teoretiskt skulle det innebära att alger/växter som i första hand får ammonium inte skulle driva upp pH lika högt som om de fått i huvudsak nitrat. Jag gjorde några förberedande försök för några år sedan med en svävalg (scenedesmus). Jag hade två behållare där kvävekällan i huvudsak var ammonium och två behållare där vattnet var fullständigt nitrifierat. Tillväxten var ungefär lika bra i bägge men de med ammonium drev upp pH till ca 9 och de med nitrat lyckades skicka upp pH:t några enheter till. Detta försök skulle indikera att konverteringen från nitrat till ammonium är en delförklaring till höga pH vid tillväxt tillsammans med koldioxidförbrukningen. Jag gick tyvärr inte vidare med detta och har inte heller sett något annat skrivit som byggts på samma teori. Här tror jag du har fel om man ser till likvärdig utgångsmängd av biomassa och tillväxt av den. Tillväxttakten för alger är enligt min erfarenhet en fördubbling på ca 24 timmar. För de för bakterier långsama nitrifierarna är fördubblingstiden ca 13 timmar. Nästa 2 gånger snabbare än alger.Växter (även de mest snabbväxande) är betydligt långsammare. hmm. I ett syresatt sediment har du ingen fri ammonium - du kan dock ha det i ett syrefritt sediment som ett resultat av de anaeroba bakteriernas nedbrytning av organiskt material. Eftersom det inte är syresatt så nitrifieras det inte och om du rör upp det så frisläpper du en momentan ammoniumbelastning som ingen organism hinner med på. Algernas tillväxt i detta fall tror jag i första hand beror på att du dessutom får en "fosforbomb" frigjord. Detta tror jag skiljer sig från korall till korall och även från tidpunkt till tidpunkt. Det finns även ideer om att koraller kan binda upp bakterier i slemmet och på det sätt uttnyttja deras metabolism på samma sätt som med zooanthellerna. MVH Lasse

1) Har inte tagit några prov. Röret var/är till i första hand för tillsättning av alkohol om jag behöver göra detta. Får se om jag suger upp ngt prov. Skall i alla fall suga upp lite vatten för att lukta om det verkar vara svavelväte i det. 2) Har inte haft igång den extra filtercirkulationen efter de första tre veckorna. Jag kommer dock starta den senare i höst om det går för värmen. 3) Svårt att avgöra - har inte facit men de koraller jag har går hyfsat i alla fall. Vissa av dem drar ihop sig på kvällen - även när ljuset är tänt. Jag har börjat att mata med berikad cyclops sen jag skaffade kantnålen. Får se om det påverkar korallerna. Tycker några reagerat possitivt redan. Xenian kom igång bra efter jodtillförseln - gått tillbaka sedan - vet ej om det beror på kamelräkan som helt klart snodde lite koraller för mig. MVH Lasse

Då det (dvs jag säger då det) MVH Lasse

Hej Jo det blev en konstig fisk igen, en kantnål som lär heta Doryrhampus dactiliophorus (tack Greger). Skall posta lite mer bilder senare när den acklimatiserat sig. Det finns en bild i Karro-Barro:s tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11726&page=2. MVH Lasse

Glömde du bilden (med tanke på dit citat)? MVH Lasse

Hej igen Jag har valt att lägga detta inlägg som en PDF-fil mest för att få med riktiga formler samt en liten teckning jag gjort. Sillen, detta är ganska teoretiskt och kan kanske uppfattas som överkurs men jag hoppas att det skall ge en lite bättre bild av vad det är frågan om. MVH Lasse kalkvatten.pdf

Den mesta nedbrytningen av organiskt material har slutänden vatten och koldioxid. Det är det som kallas kretslopp. Oxideringen av ättika sker dock inte kemiskt utan mikrobiellt. Och det är ju det du vill i detta fall - ge en organisk kolkälla Artikelförfattaren hävdar ju att ättikan ger en organisk kolkälla i meningen efter det att han hävdat att den även är en oorganisk kolkälla. Någon ordning får det väl va - eller hur. Dessutom skulle den ge koldioxid i det ögonblick som den blandas med kalkvattnet så skulle du få en direkt fällning av kalk. Den kan inte ge koldioxid i första skedet - när ättika och kalkvatten blandas. Att det senare bryts ner av bakterier i akvariet till vatten och koldioxid är något helt annat och det betvivlar jag inte ett dugg. Vad jag vänder mig emot är förklaringen varför du kan lösa mer kalcium i en blandning av ättika, vatten och kalciumhydroxid inte det faktum att bakterierna i ett senare stadie använder acetatjonen som organisk kolkälla och bryter ner den till koldioxid och vatten. Svara inte nu Stig - vänta tills jag skrivit färdigt det andra. MVH Lasse

Crille, Mattias och ni andra. Jag håller på med ett längre inlägg för ju mer jag läser Crilles referens och ju mer jag funderar - desto tokigare blir den. Han blandar ihop organiskt kol med oorganiskt kol. En HC3COO- jon är definitivt inte samma som HC3 + en CO2 molekyl. COO delen i acetatjonen består av en kolatom med 4 valenselektroner och en dubbelbindning till den ena syreatomen medans en koldioxidgrupp består av en kolatom med 2 valenselektroner och två enkelbindningar. Det finns dock en del att dra ut ur artikeln även om förklaringen är som jag ser det uppåt väggarna. Det tar dock lite tid. MVH Lasse

Jag fick den via Bengt på Marinakvariet idag och den började plocka fryst cyklops direkt. Jag vet inte om jag skall ha hästar i detta akvarium än, men de kommer förr eller senare i något akvarium. Jag väntar på skallös artemia som jag skall köra via den kläckautomat som jag fotat i min tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020&page=10 så några mer konstigheter finns i mina planer. MVH Lasse

Du bör nog köpa det som är för saltvattensakvarium - någonstans i min hjärna finns att några typer kan innehålla krom - vilket inte är så bra. MVH Lasse

Jag bor i Bohus och kör utan osmos. Orsaken var ett misstag från min sida - jag trodde vi hade Kungälvsvatten och vågade därför köra utan osmos. De klorerar inte enligt uppgift. Efteråt har jag fått reda på att vi har Göteborgsvatten och troligtvis samma som du har. Det är ju inte långt mellan oss. GBG klorerar - visserligen mycket mindre än tidigare men framförallt på höstarna. Jag kommer att gå över till osmosvatten vad det lider eftersom det är bättre att veta vad man utgår från för vatten. Det är så mycket annat som kan gå snett i denna hobby så det är bra att åtgärda det man vet om. Osmosvatten tycker jag nog är en av de bättre investeringarna att göra, av säkerhetsskäl. Framförallt är det eventuell kopparutfällning från rören i din bostad/fastighet som kan ställa till problem. MVH Lasse

Hej Vi verkar ha ungefär samma smak vad gäller fiskar, eller hur? MVH Lasse Edit Välkommen i nanoklubben, Greger

Hej Lite uppdatering. Mitt äldsta 27 liters (ca 11 månader) börjar att bli rätt bra nu. Fiskbesättningen är 4 goby varav två utav den "lilla" sorten. En gul, Cobiodon okinawae och en ännu mindre sk Pandagoby. Pandagobyn är min favorit men är ganska blyg av sig. Jag lyckades att ta en godkänd bild på den idag och en ganska rolig bild på den gula. Mina gula tobastrea, som kom med en LS går utmärkt utan tillskott av levande artemia eller "target feeding". Jag har placerat dem på ett ställe där strömmen är stark och jag "rensar" filtervadden en gång om dagen. Jag har också börjat att fodra med ett korallpreparat "Reefmist" från Schweisiska Aquaculture Supply. Någon som känner till detta? Detta ger jag i 80-liters också. Det börjar att finnas mycket med sjöstjärnor i detta kar också så jag funderar lite poå en Harlekinräka - de är häftiga! Mollyhotellet har jag omorganiserat efter att ha tagit ut räkan, clownen samt den misstänkta Majanoanemonen. Räkan är. tror jag nu, en kamelräka - inte dansräka. Den och majanon placerades i mitt "kökskar". Majanon är borta nu! Dock så har det tidigare i det karet försvunnit två Xeniafraggar och jag vet att det finns en krabba i detta kar. Clownen är placerad i sängkammarkaret. I Mollykaret är min "ekorre" ensam fisk just nu. Den är i utmärkt form - fast fortfarande mager. Äter fryst artemia och plockar överallt i karet. Jag funderar på några andra fiskar just nu men jag vet inte om de är så lämpliga. Vi får se. MVH Lasse

Då är du lurad! Är det den yngste som flyttat hit? Och till hans försvar får jag väl säga att jag bor 2 mil utanför och i motsatt riktning till Göran. Men vi får väl se om akvarievansinnet tar fart igen om bilen finns kvar om något år. MVH Lasse

En liten fundering Förr när mitt akvarievansinne var obegränsat körde jag omkring i gamla trefärgade 145 och 245. De senaste 6 åren har jag bara kört nytt, småbilar visserligen men ändå bytt bil 3 gånger de senaste 6 åren. Och nu börjar jag med akvarier igen................. Det känns som när man efter 15 års frånvaro plötsligen befinner sig på Avenyn i Göteborg en tidig marsmorgon med drivisen kommande vågrätt i ansiktet och vagnen lagt av. Då ställer man sig frågan - och jag flyttade tillbaks frivilligt!!!! MVH Lasse Nu skall jag gå och rensa färsk makrill - det överväger drivisen i mars....

Näe - han var bara jäkligt nyfiken trots (eller tack vare) skyltar och annat varningsmaterial. Men det gick bra - mycket tack vare snabb värmebehandling. Även om man gör så, så skall man till läkare för man reagerar olika. På mig dröjde det ca 5 timmar tills värken i armen blev för d-ig när jag stack mig på den indiska malen. MVH Lasse