Lasse

Ja men du (och frugan) skulle ha det svalt och skönt och om du köper rätt modell så har du värme på vintern. Flyttbar har jag sett för ca 3000 på Kjell & CO. Kvalité - vet ej. Buller - vet ej

Hej Ta reda på vattenvärdena från vattenverket och om och hur mycket de klorerar. Jag vill minnas att det finns en akvariebutik i Emmaboda - hör med dem om deras erfarenheter av vattnet. Osmos är bra men jag förstår din situation. Om jag skulle välja i den situationen och alla erfarenheter sa att vattnet var OK i kranen skulle jag personligen nog välja att satsa på mer levande sten och vänta ett tag med osmosen. Men det är jag det och många på detta forum skulle säga tvärtom. Prata med folk i Emmaboda som har fisk vad de har för erfarenhet av vattnet och använd ditt eget huvud. MVH Lasse

Christian Vet inte hur du bor men har du övervägt ett luftkonditioneringsaggregat i det rum du har akvariet? Det finns portabla där man leder iväg värmen med en slang (genom ett fönster eller dylikt) Fördelen med det är att det samtidigt avfuktar vilket sänker relativa luftfuktigheten som i sin tur gör att din avdunstningskylning via datorfläktarna blir effektivare. Ni som bor i villor och har värmepumpar - ni har gratiskyla att använda om ni är smarta (och kan övertyga rörmokaren om er galna idé) Ni är välkomna och se vår väldigt eleganta lösning på min arbetsplats. (Vi har sammanlagt 1200 kubik att kyla normalt och när det är riktigt varmt 1400 kubik till) MVH Lasse

Jag svär i kyrkan - jag gör ingenting mer än att jag aldrig använder varmvattenskranen. Tappar alltid upp kallt vatten som får stå tills det är ungefär rumstempererat. Ibland tar jag kallvatten direkt i men då gäller det bara påfyllning av avdunstat vatten och jag gör påfyllningen i utströmmen från pumpen. Jag har Göteborgsvatten. Det är klorerat. Jag är lite försiktig med vattnet under höstregnen då jag vet att de klorerar lite kraftigare. Känner jag lukt så byter jag inte. Kisel och följande kiselalger är jag inte så bekymrad över eftersom jag överbefolkar mina kar med snäckor i ett tidigt skede. Se mina bilder på utvecklingen i mitt senaste projekt där jag i stort sett fotograferat samma sten under nu två veckor för att visa de olika stadierna. Det är säkrare att köra med osmos men visst går det utan i vissa fall. Du bor i Emmaboda - vad har du för vatten? Kommunalt eller privat vattentäckt? MVH Lasse Edit: Glömde att säga att jag vid nystart och större vattenbyte använder vattenberedningsämne typ Aqua Safe

Nej för mig är det absolut inget som helst problem - jag skulle nog själv överväga köra på så sätt och utnyttja alla tre fördelarna om jag hade behovet och möjligheten - men det är ju inte alla här på forumet som är så förtjusta i optimerad nitrifikation (än i alla fall ). MVH Lasse

Hej För att avjonisera vattnet (utländsk förkortning DI) (batterivatten är idag kanske den vanligaste produkten där man kör avjonisering) så kan man köra många olika metoder från elektriska (och då tänker jag inte på den "avhärdningsmetod" som används framförallt i Tyskland till att hindra kalkutfällningar i vattenledningsrör) till olika absorbations och sorbations metoder som konsthartser, zeoliter samt ibland aktivt kol. Att tillverka ett sådant vatten hemma som tar allt det som RO gör blir som Stig påpekar ganska dyrt - vissa material kan man heller inte regenerera. RO:s begränsning vad gäller joner är framförallt en jon - silikatjonen, För den som vill bli av med den så är ett silikatfilter efter RO nödvändigt. Ett annat ämne som RO tar dåligt är kloraminer - därför är det inte helt fel att ha ett aktiv kolfilter också - vissa platser är det nödvändigt. En jon som ofta sätter igen de filtermembran som finns i RO-enheten är kalcium. På många ställen är kalciumjonen helt förhärskande jon. Ett zeolitfilter som regenerars med saltvatten ganska ofta är en bra metod för att förlänga livslängden på membranet. Det kopplas in innan. Har man tillgång till stora mängder avjoniserar vatten billigt så går det ju att använda istället för RO. MVH Lasse

OK - du har tänkt dig ngn typ av kylväxling alltså men behöver du inte få ner sötvattensdelen ganska lågt för att få en effektiv växling. Med andra ord räcker behovet av ångbildningsenergi i sötvattendelen till att sänka temperaturen tillräckligt i den delen att du får ordentlig kylning i det stora akvariet? Konceptet är ju intressant för då kommer ju inga övriga parametrar i akvarievattnet påverkas (mer än temp). MVH Lasse

Hej Greger Är det grovmaskigt så ändrar jag mig - då är det det de optimala nitrifieringsfiltret. Sprinklat vatten som rinner ner över ett material samtidigt som det möter en uppåtgående luftström. Inte för finmaskit vilket gör att den döda delen av den växande biofilmen ständigt spolas av och ger plats för ny ung biofilm. Gott om "sittplatser" för bakterier med god tillgång av syre. Vatten innehållande "mat" (akvarievattnet) osv. Samtidigt är det den perfekta avluftaren eftersom alla gaser, om så med bara ett litet övertryck, i vattnet kommer effektivt drivas ut. Om du la i de förhatliga biobollarna istället för nätet så skulle du få exakts samma kylande effekt pga av avdunstningen. Detta faktum är välkänt inom många recirkulerande fiskodlingar där man ser till att biofiltret matas med fuktig luft för att inte få avkylning. Att sedan Deltec gör en liten ändring i konstruktionen och lägger i en filtermatta och kallar den sprinklerfilter borde få dig att tänka till. Om jag med den erfarehet jag har av optimerade nitrifikationsfilter skulle bygga ett optimalt sådant så skulle det vara bra likt ecocoolern. Men jag dömmer inte ut den för det. Detta är ju akvaristikens perfekta kinderägg: tre i ett - avluftning, biofilter samt kylning. Kör man sedan med vodka eller socker så är det än mer perfekt - då får man ett substrat för den processen också. Klubbson - ombygget och användandet av sötvatten låter intressan men hur får du kylning av karet? MVH Lasse

Christian det är bättre än så! De droppar du ser på kalla sidan av din kylare kommer från luften - den fungerar som en lufravfuktare också - inte optimerad men funktionen är densamma MVH Lasse

Hej Ja oavsett vad killarna på Zeovit´s forum tror så är den kylaren så nära ett optimalt nitrifikationsfilter man kan komma - det kan jag se av konstruktionen. Använder man den i ett hårt belastat akvarium får man med säkerhet igensättningsproblem, porerna är för små. Jag har märkt en sak med mitt 80 liters som givet mig någon liten idé. Jag tappar just nu ca 1 liter vatten om dan för jag tvingas att köra fläktarna så fort ljuset är tänt (temp i karet blir då 27-28 grader). Jag har tyckt att detta känts lite för mycket och funderat varför? Följande är en liten teori som någon kanske kan använda i någon annan applikation. Titta på min tråd https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020 för att få bilder. Fläktarna sitter längs bak och på min version blåser halva mängden ner över filterfacket (jag har vänt fläktarna - de blåser in, inte ut). De blåser på var sin sida av mittersta filterfacket. Det mittersta filterfacket är ombyggt vilket gör att vattnet passerar horisontalt genom en filtersvamp. Denna filtersvamp sticker normalt upp ca 1 cm ovanför vattenytan (mellan fläktarnas utblås). Jag har märkt att svampens ovanyta alltid är våt under dagtid och jag undrar om inte den fungerar som en "veke" i en gammaldags fotogenlampa. Om det är så, skulle det finnas en förklaring både till avdunstningsmängden och att det faktiskt kyler ner karet. Detta resonemang leder mig till frågan om ni som kyler genom en fläkt över sumpen skulle kunna öka er kyleffekt genom att lägga en sk 5 cm filtermatta i ytan (nersänkt ca 3-4 cm och med ca 1 cm uppstickande) och rikta er fläkt så den blåser horisontalt över. Detta kommer, om min misstanke är rätt, öka er avdunstning ordentligt. Det går åt energi att omvandla vatten till ånga och den tas från vattnet som då tappar i temperatur - ju häftigare avdunstning - desto mer i temperatur går vattnet ner. MVH Lasse

Hej Svärd - jag köpte den hos Göran i Lerum - 150:-. Han fick fem stycken för ca två månader sedan. Jag har tittat snett på denna länge nu. De övriga var mindre och vi kunde inte hitta fler i karet - det går räkor där som väl är 5 gånger större än denna. Den kan vara känslig. Nu på morgonen har jag inte sett till den, även ett 27 liters kan vara stort ibland. Vi får hoppas den klarar sig. Andreas, jag köpte paketet från Torslanda Zoo i Göteborg men det bör finnas (eller de kan ta hem) i alla Zoo-affärer som handlar med Imazo. MVH Lasse Edit: Jag har sett den nu

Hej Tyvärr han jag inte igår så jag skriver lite idag istället. Idag införskaffade jag en två kg levande sten som var helt nyinkommen. Min målsättning med det köpet var att få in lite gott och blandat. Få se om det var ett misstag. Jag har möblerat om lite då också. Indikatorstenen finns kvar så den slipper ni inte. Mina snäckor gör ett bra jobb och kiselalgerna är i princip borta nu. Den nya snäckan (Astrea phoebia) verkar ta cyanobakterierna när de kryper igenom, ettdera genom att äta eller också genom att ta bort dem från underlaget. De har drivit tillbaks dem på en sten men cyanon finns kvar på en annan. KH har stabiliserat sig på ca 7. Till mitt äldsta 27 liters skaffa jag en liten gynnare vid namn pandagoby eller Paragobius lacunicolus. Den kom från Filippinerna. På bilderna ser ni också en liten Cobiodon okinawae. I´ll be back

Och den här har bestämt sig för en Skivanemonkolloni, de tycker dock inte om det speciell mycket

Stig, vet du ungefär var i Tjuvkil, jag kan åka ut och kolla MVH Lasse

Hej Lågt pH skulle löser kalk till kalcium och karbonat - alltså är det huvudproblemet skulle karbonaten stiga också. Lågt magnesium sänker kalciumet förmåga att hålla sig löst i förhållande till karbonaten. Skulle det vara problemet så skulle kalciumet sjunka i samma takt som karbonaten. Lennie, jag skulle gå efter Ingvars råd, jag anser också att kalciumet är just nu ett mindre problem - du kommer att fälla kalcium när du ökar karbonaten med hjälp av den blandning han föreslog. Du kommer också att få upp pH med den. Vad som bekymrar mig är att du måste ha något som släpper kalcium i karet - du har inte fått in något inredningsmaterial av gips eller krita? Tillsätter du något till karet? Den viktigaste frågan dock - hur svarar dina djur på detta läge? MVH Lasse

Hej Fysikaliskt är RO vatten jämställbart med destillerat vatten. Dricker man bara det måste man se till att kroppen får i sig salter på annat sätt. Följden blir annars att ni "avsaltar" er kropp. MVH Lasse

Hej Min erfarenhet av pH-pennor är inte bra. Jag skulle personligen inte lägga några pengar på den. Tänk på att en pH-elektods livstid är begränsad, ca 1 år vad gäller akvariebruk skulle jag tro. Det är bättre att lägga pengarna på en mätare med separerad elektronik och elektrod. Jag vet inte vad de kostar idag vad gäller akvariemarknaden men Dupla (när det fanns) hade en väldigt bra hobbymätare som väl matcha betydligt dyrare proffs varianter. En pH mätare måste kallibreras för att ge bra resultat och det bör göras efter varje gång den varit avslagen mer än några timmar. Den måste också 2 punkts kallibreras och för saltvatten är de punkterna 7 och en över 7, det brukar vara 10 eller 12. En pH-penna (i den prisklass du pratar om) ger enligt mina erfareheter inte bättre nogranhet än akvarietester och är lite mer omständig. Det kan finnas undantag men jag känner inte till någon att rekemendera. MVH Lasse PS Angående ditt tänkbara citat så är min erfarenhet att "age" åtminstone underlättar. Jag har redan gjort alla de misstag du har framför dig! DS PS2 Såg att Wrang hade en pH mätare till salu för ungefär samma pengar - prata med honom DS

Svärd Blanda innte äpplen och bananer En titreringstest, typ kalciumtest är betydligt träffsäkrare och lättare att läsa av än en test som bygger på kontinuerliga färgändringar, detta har jag skrivit ofta. Visa mig den jämförande testen mellan proffsmetoder och akvarietester vad gäller nitrat i saltvatten som du pratar om, speciellt vad gäller låga nivåer. MVH Lasse

Okidoki Jag tror dig, jag vill bara att folk skall vara säkra på vad det är man lägger dyra pengar på MVH Lasse

Hej Och färglöst i ditt fall kan vara allt från 0 till Happarande eftersom kloridstörningar undertrycker den färgbildning som du läser av vad gället nitrat. Alla störningar som påverkar värdet negativt undertrycker styrkan av indikatorfärgen. Färglöst behöver inte vara 0. Eftersom ingen metoddokumentation följer med akvarietester så vet du egentligen ingenting om resultatet i absolut mening. Du får gärna använda vad du vill men när det kommer bergsäkra uttalanden om att det beror på det eller det värdet och värdena, erfarenheterna och råden är baserade på tester gjorda med akvarietester som bygger på färgjämnförelse så kommer jag att fortsätta att protestera. MVH Lasse

Hej Rätt Christian - fel av mig. För mig har orden sjögräs och tång varit samma men det engelska seagrass hänsyftar till saltlevande växter (ej makroalger) Se denna länk http://www.worldseagrass.org/species.pdf MVH Lasse

Hej Sjögräs = makroalger typ calerpa eller ett bättre svenskt ord - Tång. MVH Lasse

Hej Christian Även HI-93828 använder en metod som störs av kloridjoner. Har man kloridjoner så visar det för låga värden. Det går tyvärr inte kompensera med någon konstant då störningen vad jag vet inte är linjär - jag har aldrig sett det resonemanget i alla fall. Metoden som används hos bägge mätarna för nitrat är "Cadmium reduction method" - vilken är den vanligaste . Skillnaden mellan dem är att 93828 är programmerad att visa direkt som nitrat istället för som nitratkväve samt att 93728 har en annan upplösning - mättekniskt sett är de exakt likadana. Vad gäller fosfat är det lite svårare, instruktionen säger att väderna störs av hög buffringskapacitet hos provet. Vad som är "hög" framgår inte. Saltvatten har jämfört med de flesta sötvatten en hög buffringskapacitet(alkanitet) men i instruktionen har inte angivits vilken nivå det gäller. Om du frågar kommer du antagligen få värdet som mg/liter (eg mg CaCO3/liter) vilket är en av de vanligaste skalorna för buffringskapacitet/alkanitet inom den "riktiga" världen. Det är i princip bara vi akvarister som använder KH som en parameter för buffringskapacitet(alkanitet). Får du värdet i mg/liter så multiplicerar du med 0,056 så får du KH-värdet (i tyska hårdhetsgrader). Har du KH värdet så multiplicerar du det med 17,9 (1/0.056) så får du värdet i mg/l. En del amerikanska tester använder mg/l så förvirningen inom sötvattensakvaristiken var ett tag enorm. I detta fall är det bäst att fråga, en bra firma har folk som är insatta i mättekniska procedurer som nog kan berätta om det går att använda i saltvatten. Svärd - nu slog du undan benen för dig själv. Om ett på gränsen till vetenskapligt instrument för över 2000:- inte kan ge en bättre nogrannhet än 5 mg/l hur tror du att en akvarietest för en hundralapp kan ge det? Den testen borde i så fall finnas på vartenda labaratorium i Sverige och uppfinnarna av den borde vara miljonärer (iofs, det kanske de är ändå men då av andra orsaker). Dessutom bygger Hannas metod på en objektiv avläsningsmodell (en ljusstråle av viss våglängd) medans akvarietesten bygger på en subjektiv avläsning av det mänskliga ögat. MVH Lasse PS Leif, ja använd dem för ert personliga bruk men inte som utgångsvärde/bevis för att man skall göra så eller så eller som orsak när det eller det har hänt. DS

Hej Står på interferenser att högt buffrade prover interfererar - vad de menar med "högt" framgår inte. Om man funderar på att köpa en sådan så bör man nog be om besked om den fungerar till saltvatten. MVH Lasse Uppdatering: Hannas svenska sida http://www.hannainst.se/

Hej Eftersom parametern TDS som ett värde på kvalitén på ett RO-vatten var helt okänd för mig, jag har alltid arbetat med konduktiviteten (ledningsförmågan), har jag gjort en del efterforskningar och hittade denna sida http://www.tdsmeter.com/abouttds.html Där framgår det i en punkt: TDS is based on the electrical conductivity (EC) of water. Pure H20 has virtually zero conductivity. Conductivity is usually about 100 times the total cations or anions expressed as equivalents. TDS is calculated by converting the EC by a factor of 0.5 to 1.0 times the EC, depending upon the levels. Typically, the higher the level of EC, the higher the conversion factor to determine the TDS. Eftersom konduktiviteten tydligen är basen även för TDS så är det inte så konstigt att era invärden varierar eftersom råvattnet in till vattenreningsverken ofta kan variera. Stockholm tar Mälarvatten om jag inte kommer ihåg fel och det är nog bara naturligt att ni har variationer i invärdet. Möjligt kan graden och typen av klorering också spela in. Vad däremot inte skall skilja så mycket är ert utvärde. MVH Lasse