Lasse

Exakt ! MVH Lasse

Hej Lite uppdatering och några frågor. Akvariet fungerar bra men jag tappar ca 1 liter vatten per dag på grund av avdunstning. Jag måste ha fläktarna i gång hela tiden - annars stiger temperaturen till 28 grader och över. Jag levde i den förvissningen att det främst var ljuset som drog upp tempen och hade därför på fläkterna endast när det var på (09:00-21:00). Upptäckte till min förvåning att tempen steg under natten och gick ner när ljuset var tänt. Genom att ha fläktarna på hela tiden så håller sig tempen kring 25-26. Enda förklaringen till detta är att det är mina två pumpar som är de stora bovarna. Jag kommer nu göra så att jag stänger av den pump som står för interncirkuleringen i första facket och ser om jag kan köra utan fläktar och minska avdunstningen. På den första bilden ser ni några brunröda organismer som ser ut som små parasoll. Jag antar att det är någon alg - är det någon som vet vilken? I mitt äldsta 27 liters har jag haft en Xeniafrag som har trivits väldigt bra och både växt och "fraggat" av sig. För ca 1 och 1/2 vecka sedan började den att "skrumpna" ihop och få vita toppar. Jag flyttade då "modern" över till Mollyhotellet där den fungerar bra och verkar vara på bättringsvägen. En liten frag blev kvar och den blir mindre och mindre. Alla andra koraller i detta akvarie går bra. Är det någon som har någon teori - själv är jag inne på kemisk krigföring? I´ll be back Lasse

Hej Jag får väl i stort sett ge mig vad gäller osmosen vara eller inte vara även om jag inte ser tungmetallerna (förutom koppar) som något större problem i ett vatten av Göteborgs typ. Se fullständig analys från de två vattenverken (Se http://www.vaverket.goteborg.se/prod/va/dalis2.nsf/vyPublicerade/B6B0A4F85A11B06DC1256CD7002F8C78?OpenDocument) En mycket intressant iaktagelse är att koppar låg som maxvärde ut från Alelyckan 2005 på 1,1 mikrogram/l (1mg=1000 mikrogram), från Lackarebäcken på max 3,2 mikrogram (median på 0,6 på bägge). Däremot på 112 prover tagna ute hos kund så var maxvärdet på 630 mikrogram och median på 26 mikrogram. En avsevärd skillnad som kommer från kopparledningarna. Dessutom så indikerar provtagningstemperaturerna att proverna var tagna på kallvattnet. Kopparvärdet som ni har i kranen är inte alls beroende på vad vattenverket skickar ut, utan på kvalitén på de kopparledningar och varmvattensberedare som finns i er fastighet. Och - till skillnad från vad de flesta tror . ju nyare desto sämre värden. Nyinstallerade kopparledningar och varmvattenberedare kan vara rena giftet för era akvarium. Bara detta rättfärdigar användandet av RO eller åtminstone vattenberedningsmedel. Det senare tar dock inte bort kopparn från vattnet (som RO gör) utan fäller endast ner det i ofarlig form. Om detta sen tas upp av en näringskedja i akvariet eller inte vet jag ej men det är inte helt ottroligt. Nitrit, nitrat och fosfat låg alla i mikrogramområdet (varav nitrat utan urskiljning högst på ca 500 mikrogram/l = ca 0,5 mg/l) Klor totalt maxvärde ut från bägge reningsverken 0,29 mg/l - max hos kund 0,18 mg/l. Off topic: Jag hittade en bra konverteringssida på nätet - nämligen http://www.convertworld.com/sv/ MVH Lasse

Javisst, mitt inlägg var bara förtydligande. Vad jag har vänt mig emot bara är mantrat om att bara man använder osmos så löser sig allt. Vi diskuterar silikat i vattnet, men glömmer att vi ibland kan ha lufttransport av det och är därför inte beredda när kiselagerna kommer trotts silikatfilter. Jag tycker det då är bättre att ha bekämpat dem biologiskt för då finns stabiliteten i själva systemet och är inte beroende på tillförsel av det ena eller andra. Vad gäller tungmetaller så är ju kopparn den verkligt stora boven på grund av konstruktionen av våra vattenledningssystem. Där är det inte bara anrikning - där kan det också gälla direkta förgiftningssymptom plus att koppar sätter ner immunsystemet. MVH Lasse

Hej Ingvar, det finns faktiskt ett gränsvärde för otjänlighet vid provtagningspunkt för nitrat (som NO3) på 50 mg/l. För nitrit ligger samma gränsvärde på 0,5 mg/l som NO2. Summan NO3/50 + NO2/0,5 måste också var mindre eller lika med 1. Orsaken att man idag har ett gränsvärde för nitrat är rädslan för att nitrit (som helt riktigt är den farliga komponenten) bildas av nitrat när det kommer ner i magen och tarmarna (de är syrefria) Dessutom gäller tjänligt med anmärkning vid nivåerna 20 mg/l som NO3 samt 0,1 mg/l som NO2. Se http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/2001_30.pdf

Hej Månlandaren kan mycket väl vara små maneter. Maneterna har ett "bottenfällt" stadie där de ser ut som en polyp. Detta stadie efterträds av att "polyperna" sänder ut ett antal "månlandare" som kallas "medusa" stadie har jag för mig. Dessa växer sedan och kallas då maneter. "polyp" stadiet kan du mycket väl ha fått in via Levande Sten. Nykläckt artemia är mumsfilibabba för de unga "meduserna" (även för polyperna) MVH Lasse

Hej Har försökt hitta mer fakta. Lewatit M500 KR/HO som finns i Stigs jonbytarmassa är den som LANXESS rekomenderar för SiO2 borttagning. Den regenereras med hjälp av NaOH Går man dock in och söker efter rekommenderad jonbytarmassa för nitrat så rekommenderar de en annan massa som heter IONAC® SR 7 som regenerars med NaCl Fosfat kan man inte ens söka på. Jag vet inte vilken massa som ingår i AN:s Aqua Pure Junior som enligt reklamen skall klara både nitrat, fosfat och silikat. Jag skickar med produktbladet för AC® SR 7 MVH Lasse nitrat-ENG.pdf

Du måste kunna reglera samtliga "utblås" med kranar för att få en exakt styrning av hur mycket vatten som skall gå till kalkreaktorn, nitratfilteret respektive returen. MVH Lasse

Hej Christer, jag tycker det är värt halva priset att de skickar med referensvätska. Christian, jag försökte hitta bruksanvisningen på nätet men de har inte lagt ut den. Kan du scanna in den och skicka till mig via e-post. Det måste ju gå att läsa högre värden än 300 om det är en titreringsmetod. MVH Lasse

Hej Har kollat upp det här med nitrat, fosfat och silikatfilter. Det finns idag konsthartzer som fungerar som anjonbytare, dvs de absorberar negativa joner som nitrat, fosfat och silikat. Presis som med zeoliterna som absorberar possitiva joner så regenereras dessa med saltvatten. I zeolitfallet så byts den absorberade positiva jonen mot natrium och i fallet med den anjoniska konsthartsen byts den absorberade negativa jonen mot kloridjonen. Med andra ord, nitrat, fosfat och silikatfilter funger heller inte de i saltvatten. I sötvatten fungerar de dock. Men jag har läst en del bruksanvisningar och där framgår det klart att de är mycket begränsade i verkningstid om det är höga halter nitrat i vattnet. En tysk patron som verkar vara storleken större än den som jag har sett till RO-anlägget vi disskuterar har följande begränsningar Vid en belastning på 25 ppm nitrat så klarar den 2000 liter med 95% reduktion, vid 50 ppm nitrat klarar den 1000 liter med 95% och vid 100 ppm klarar den med samma krav bara 500 liter. I jordbrukstrakter är det inte ovanligt att egna brunnar kan ligga mellan 10 - 50 ppm nitrat. Jag skulle därför ge rådet att placera detta filter efter RO-enheten om ni vill ha lång livslängd som silikatfilter. Observera också att verkningsgraden är sämre än ett bra fungerande RO. Märk också att ni kan regenerera massan med hjälp av saltvatten (mättad är säkrast). MVH Lasse

Tårta på tårta på tårta. Vad i he-e skall man ha ett nitratfilter före eller efter en RO? Ett bra RO-membran tar 98-99% av nitraten. Gäller samma med fosfaten. Silikaten (kisel) tar in RO-membranen lika bra kanske 50% så det kan i särskilda fall behövas. Vad ni behöver extra till ett RO är 1) Om ert vatten har höga halter calcium och magnesium behövs ett förfilter av zeolit - inte för att RO-membranet inte blockar bort jonerna utan för att spara membranet. Kan tas bort om ni byter membran oftare. 2) Ett aktiv kolfilter behövs om vattenverket behandlar vattnet med någon typ av kloramin. 3) Om man nu är livrädd för kiselalger och inte kan fixa det med biologisk balans i akvariet så kan man ta ett silikatfilter också. För er med egen brunn eller er som har dåligt tryck hjälper en tryckstegninspump till att få ut mer och bättre RO-vatten. De arbetar ofta på 6 bar. Har ni taskigt tryck (låt oss säga 2-2,5 bar så kan ni inte ta max RO vatten från er anläggning utan att ni får sämre kvalité. Ni kan bibehåklla någorlunda kvalité genom att ta ut mindre RO vatten (eg släppa igenom mer vatten som "slask"vatten. Ska nu fabrikanterna plocka på en massa nya filter (som ni betalar för) så säger de bara att deras grejer inte fungerar som de skall. MVH Lasse

Vad är det som är levande inuti stenen då? Och hur kommer det i kontakt med vattnet. Jag vill veta lite vad det är för speciellt med LS jämfört med vilken sten som helst i en marin miljö? Vad gör en sten till LS? MVH Lasse

Hej Ingen uppdatering igår men det berodde på tidsbrist. Inga mer nyheter direkt. Karet har gått i över tre veckor nu och jag betraktar det som i stort sett inkört. Jag kommer dock att behålla clownen ett tag till innan jag börjar att skaffa den fisk jag vill ha. Xenian jag flyttade har repat sig bra, den "frag" som jag lämnade kvar i det gamla 27 liters ser inte ut att trivas speciellt bra där men jag kan tyvärr inte flytta den. De andra korallerna i det akvariet ser ut att fungera bra så jag misstänker "kemisk krigsföring". Cyanon finns kvar som en rest i Mollyn men ser ut som om den kommer att ge sig. Kiselager puts väck. I´ll be back

Marinplywood - 19 mm eller runt där MVH Lasse

Tack för svaret. I mitt tänk så var det inte kylningen via kondenserade vattendroppar som var den viktigaste kylkällan utan den ångbildningsenergi som går åt för att bilda ny fuktig luft vid vattenytan. Peltier-elementets roll var inte primärt kylning utan avfuktning - men du kanske har rätt ändå MVH Lasse

Svärd, vad enligt dig utgör den levande delen av LS? Och vad är de viktigaste komponenterna i LS. MVH Lasse

Vad jag har funderat på Uffe är om man med hjälp av ett peltier-element kan skapa en kallare yta och få kondens där som sedan faller ner i karet igen. Jag kör ju med kuber (nano) och heltäckande ramper. Då skulle man ju ha den varma delen på ovansidan. Hade man riktig tur då skulle man kanske kunna skapa en självgående ström av torr kall luft som kom ner till ytan och drog åt sig fukt och värme osv. Vad tror du om det - helgalet eller... MVH Lasse

Nu gick det fort igen Greger, i det fallet skulle jag vänja in så långsamt som möjligt eftersom fisken måste öka sin energiinsatts för att reglera. Men det finns en hake med att koppa in fisk. vi långa transporter av fisk som inte har fått svälta innan transporten (nu pratar vi om transporter över 15-16 timmar) kan pH sjunka betydligt i påsen. Kommer det under ca 7,2 och fisken utsöndrar mycket ammonium så kan koppningen med bra vatten från karet göra att pH:t höjs och det ackumullerade ammoniumet omvandlas till dödligt ammoniak. Jag känner folk som alltid när de får saltvattensfisk som har transporterats långt sänker sitt pH i mottagningskaret med koldioxid. Koppar in fisken i detta låga pH (kring 7,2) och låter sedan koldioxiden luftas ur karet under natten och pH stiger sakta och säkert. Obs inget transportvatten in i karet! MVH Lasse

I princip så kostar varje promille över 9 fisken energi för att utjämna saltskillnaderna mellan vattnet och kroppen. Eftersom salt diffunderar in i kroppen och vatten vill gå ut ur kroppen när omgivande salthalt är högre än kroppens så måste det till aktiva processer för att hålla balansen. Aktiva processer kostar energi. Den mest sårbara delen hos fisk vad gäller osmosbalansen är gälarna. Pga att gälarna har som uppgift att ta upp syre (genom diffusion) ur vattnet är gälarna den del av kroppen där avståndet mellan blod och omgivande vatten är kortast. Ju tunnare skikt du har mellan blod och omgivande vatten - desto svårare är det att undvika osmosverkan. Vid en stressituation utsöndrar fisk stresshormon som bland annat skall medföra att syreupptaget blir optimalt. Detta optimerar också osmosverkan! Som ett exempel kan nämnas att vid hantering av en Stillhavslaxarts yngel (i sötvatten) hade man en dödlighet på nästan 50%. Genom att höja salthalten från 0 till ca 4 promille minskade man dödligheten vid hantering till nästan 0. Vid transport av många sötvattensfiskar så används detta knep ofta för att minska den stressrelaterade dödligheten vid transport. Och som Ingvar också sa så används det knepet även vid transport av saltvattensfisk men då sänker man salthalten istället. Det är mycket möjligt att förutom en minskad överlevnadsprocent hos parasiter vid säkning av salthalten så bidrar denna sänkning till att fisken kan lägga mer energi på immunsystemet eftersom inte så mycket behöver läggas på uprätthållandet av osmosbalansen. Svaret på din fråga Greger är nog att det spelar nog ingen större roll (för fisk) så länge salthallten håller sig på rätt sida av 9 promillegränsen (med ordentliga säkerhetsmarginaler). Jmf - det är samma torsk i Östersjön som i Västerhavet. I södra delen av Östersjön är det med stor sannolikhet mycket torskyngel från västerhavspopulationerna (lekpoppulationerna i Öresund) som driftat in med strömmarna och de klarar sig utmärkt. Rugensillen leker och växer upp kring Rugen men vandrar ut i Atlanten för att växa sig stor. Exemplen är många på denna rörlighet mellan låg och hög salthalt. Faktum är att bara för att en organism tål en viss livssituation så behöver inte det betyda att det är den optimala i alla hänseende. MVH Lasse

Jag har inte hittat något bättre faktiskt, inte ens när jag läste fiskfysoilogi 1985. Det är en bok på vetenskaplig grund men som är fullt förstålig för akvarister som inte har någon biologisk bakgrund. MVH Lasse Edit: Precis som när man vill minska osmosstressen för en sötvattensfisk höjer salthalten vid transport kan man sänka salthalten för en saltvattensfisk för att minska energiåtgången och osmosstressen. Den kritiska halten oavsett vilket håll man kommer ifrån är 0,9 % (9 promille) som är den fysiologiska salthalten. Vid denna punkt ändras de fysiologiska kraven 180 grader och det är få fiskar som klarar denna omställning utom vid vissa tillfällen.

Hej Tack Ingvar, du besparade mig ett antal rader. För er som är intresserade av dessa frågor vill jag rekomendera en bok som heter "Introduction to fish physiology" av DR. Lynwood S. Smith. Utgiven på TFH:s förlag 1982. Gammal - ja visst men skriven så att vem som helst kan fatta den. Bilden som jag skickat med visar en teckning från den boken som beskriver skillnaderna mellan söt och saltvattenslevande fisk vad gäller osmosregulationen. MVH Lasse

Jag har ett litet djur som kryper omkring i ett av mina småkar. Det uppträder som en snäcka/snigel men skalet är spetsigt, trekantigt som en tetrapack. Se den dåliga bilden nedan. Någon som har en aning?

Du är en klippostoma Ted! MVH Lasse Använder rhodactis kemisk krigföring?

Hej Lite nya uppdateringar och en fråga. Jag har haft en Xenia ända sen starten av mitt äldsta 27 liters (ca 10 månader sen) På sista tiden har den vuxit bra och det har kommit en del "fraggar" som är placerade i andra kar. För ca en vecka sedan upptäckte jag att topparna var lite vita på några av armarna och den drog ihop sig tidigare än normalt. Idag såg den största av djuren väldigt tunn och ynklig ut. Flyttade den till mitt Molly. Den har vuxit bedvid en annan korall sedan ca 5 månader tillbaks. Denna korall, som jag som vanligt inte kommer ihåg namnet på (Ted - rädda mig igen:smiley9: ) ser ni som den ljust bruna korallen underst. Min fråga är om denna korall är känd för kemisk krigföring? För övrigt så ser det bra ut, den flyttade sarcophytonen börjar släppa ut sina armar. Cyanon är mindre men fortfarande kvar. Den växer inte till i samma takt. Indikatorstenen visar på mer tillväxt av kalkalger. I´ll be back MVH Lasse

Hej Jag skulle ligga kvar på den magnesiumnivå som du har tills kalciumnivån sjunkit dit du vill ha den. Orsak: Enligt många samstämmiga uppgifter bidrar hög magnesiumnivå till att hålla kalciumnivån "superlöst" dvs den påverkar kalciumet flockning med karbonaterna till kalciumkarbonat. Ju högre koncentration magnesium du har dessto högre koncentration kalciumjoner kommer det att bli innan flockningen sker. Nu vill du ju minska kalciumnivån och vägen är via fällning till kalciumkarbonat. Höjer du magnesiumnivån nu kan det motverka din strävan att sänka kalciumnivån. Jag hade väntat i alla fall. Magnesiumnivån kan du höja sedan med kommersiellt preparat eller magnesiumklorid. MVH Lasse