jonasroman

Jag förstår din point Lasse, att värdet frun triton kan vara falskt högt så att säga...men om jag får 0.04 i fosfat (ja, uträknat) av triton, så är jag inte det minsta orolig eller tror att mitt sanna fosfat skulle vara 0...dvs att allt detta skulle vara organiskt. det tror jag faktiskt inte:-) men Lasse...detta med att andas...stämmer det verkligen???...hur har du räknat ut det eller mätt??...om det stämmer är det en intressant o lite lustig sak att veta...sådana små samband gillar jag:-)

Svarar bara utifrån min erfarenhet...det är i princip omöjligt att tvätta rikligt gammal sand...liksom inte värt besväret..det blir "aldrig" klart....sand är billigt..jämfört med mkt annat...den tiden kan man göra ngt roligare för än att tvätta sand:-)...ny sand räcker o skölja 3-4 ggr.

Jag vet det Lasse, men vattnet är kristallklart o fritt från partiklar och jag tar alltid provet på morgonen innan jag matat osv, så jag tror den organiska komponenten är försumbar. Och sen så stämmer ju provet nästan helt exakt med Hanna som sagt, som bara mäter oorganiskt fosfor, så där får man en indikation på att det är nog inget man behöver oroa sig för, den organiska komponenten i detta fall.

Aquario, Som övriga säger så har kalciumkarbonat bildats. Dels kan det förstås bero på att du haft så hög salthalt i ett salt som redan är ganska högt i Ca o KH, så du kommit över mättnadsgraden för hur mkt Ca o karbonater som kan lösa sig..MEN troligen är det kombinerat med det faktum att du låtit det stå för länge. För om man blandar med kallt vatten kan du gå upp ganska rejält i salthalt innan du får en fällning! Jag blandar red sea koral pro som är mkt höga värden på ca o kh, ibland med en salthalt på 1.027 o det fäller inte ut kalk då, om man blandar i kallt vatten. MEN, när vattnet blir varmare, som det blir när det nyblandade saltvattnet får stå en viss tid såklart, så minskar löslighetsförmågan för kalk (detta beror på att löslighetskonstanten för kalk, Ks, sjunker vid stigande temp). Så man skall alltid använda nyblandat salt så fort som möjligt. Den mängd kalk som bildats kommer ej lösas tillbaka, mer än mkt mkt lite. Jag baserar det på ett antagande att du har ett ph i ditt akvarium som är normalt. Då löser ej kalk upp sig. Ja rent teoretiskt löser sig enstaka molekyler, men mkt lite. Först under pH 7.2 för calcit (som i detta fall) eller under 7.7 för aragonit(det kalk som koraller bildar) börjar CaCO3 i någon mån lösa tillbaka. Du har förlorat en viss mängd Ca och kh för gott, så du få ha koll på dessa värden o sen ev tillsätta det separat! MEN: den mängd kalcium o karbonater du förlorat, alltså den mängd kalk som bildats, är troligen mkt liten!. Skälet är att endast den mängd som motsvarar förändringen i löslighetskonstanren vid en tempstegring till 25 grader, fäller ut som kalk. Jag skulle gissa utan att ha räknat på det (men det går förstås) att du förlorat cirka 5% av ca och KH innehållet för gott.

Och tänk på: ÄVEN om vi gör rätt så rör vi oss i områden som, se mitt inlägg längre upp, ligger nära mätarens fel o noggrannhet...man skall va medveten om det när man tolkar resultaten. Tex så ett visat 0.04 kan, om man mätt rätt, vara allt mellan 0.02-0.06. Ett skäl som något att försöka undvika att ligga o tangera på nollvärden så man har lite marginal neråt ifall värdena skulle va lite fel. Sen har vi level of detection, dvs det minsta värde som krävs för att mätaren skall reagera. Det ligger på 0.02ppm för Hanna. Det stämmer mkt bra med min erfarenhet: Jag har haft 0.02 enligt tritonen länge, i kanske 8 mätningar på rad, och under hela denna period visade min Hanna konsekvent 00. När min mätare visar 00 så vet jag att jag ligger nånstans mellan 00-0.02

Ja så länge kan jag tänka mig att det är så...men om vi talar om att låta det stå 10-20 min mer...det spelar väl ingen roll Stig??...eller gör det det redan efter så kort tid??

oki:-)...skönt..annars hade jag fått sätta mig vid ritbordet igen;-)...men skall läsa artikeln ändå...läst en del från soest.hawaii...brukar va bra:-)..ibland på gränsen till vad jag begriper dock. Jag läser den sen å kanske skriver nåt kul:-)

Det går att uttrycka detta på olika sätt beroende på hur man anser att kolet transporteras in i cellen. 1) En del menar att det är mest CO2 och ej HCO3 som kommer in i korallcellen. Är det CO2 så kan ju zooxanthellen använda det direkt(samt den CO2 som kommer från korallens cellandning). Då är det enkelt att se att vätejoner sekundärt till detta förbrukas då karbonatkedjan drivs åt vänster pga av att CO2 sjunker lokalt...således blir det enklare för korallen att ur HCO3 bilda kalk. 2) Sen kan man vända på steken, om man förstår det enklare så: kalkbildning kan skrivas som Ca+2HCO3--CaCO3+CO2+ H2O...när källan är HCO3 vilket den är. Den då bildade koldioxiden tas nu om hand av zooxanthellen..så på så sätt kan man också först hur zooxanthelen favoriserar kalkbildning...drar vi undan CO2 från reaktionen ovan drivs reaktionen snabbare åt höger, dvs det bildas mer kalk. 3) eller om detta är enklare: För att korallen skall bilda kalk behövs CO3. korallen måste ur HCO3 bilda CO3. Det sker så här: 2HCO3---CO3+CO2+H2O (en process som dessutom av korallen kan påskyndas av karbanhydras) Denna reaktion går som som ni ser snabbare o enklare om CO2 på högersidan dras bort, vilket den gör av zooxanthellens fotosyntes...således favoriserar zooxanthellens fotosyntesen bildningen av CO3, och därmed bildning av kalk, CaCO3. Allting ovan är samma sak, bara utryckt på lite olika sätt.

Det går att uttrycka detta på olika sätt beroende på hur man anser att kolet transporteras in i cellen. 1) En del menar att det är mest CO2 och ej HCO3 som kommer in i korallcellen. Är det CO2 så kan ju zooxanthellen använda det direkt(samt den CO2 som kommer från korallens cellandning). Då är det enkelt att se att vätejoner sekundärt till detta förbrukas då karbonatkedjan drivs åt vänster pga av att CO2 sjunker lokalt...således blir det enklare för korallen att ur HCO3 bilda kalk. 2) Sen kan man vända på steken, om man förstår det enklare så: kalkbildning kan skrivas som Ca+2HCO3--CaCO3+CO2+ H2O...när källan är HCO3 vilket den är. Den då bildade koldioxiden tas nu om hand av zooxanthellen..så på så sätt kan man också först hur zooxanthelen favoriserar kalkbildning...drar vi undan CO2 från reaktionen ovan drivs reaktionen snabbare åt höger, dvs det bildas mer kalk. 3) eller om detta är enklare: För att korallen skall bilda kalk behövs CO3. korallen måste ur HCO3 bilda CO3. Det sker så här: 2HCO3---CO3+CO2+H2O (en process som dessutom av korallen kan påskyndas av karbanhydras) Denna reaktion går som som ni ser snabbare o enklare om CO2 på högersidan dras bort, vilket den gör av zooxanthellens fotosyntes...således favoriserar zooxanthellens fotosyntesen bildningen av CO3, och därmed bildning av kalk, CaCO3. Allting ovan är samma sak, bara utryckt på lite olika sätt.

Kanske är skåpmat för många, men tål att dryftas... Ni vet ju att koraller utan zooxantheller bildar kalk mkt långsammare, och zooxanthellata koraller bildar kalk långsammare på natten. Orsaken vet säkert dom flesta, att när zooxanthellen fotosyntetiserar så favoriseras korallens konvertering av HCO3 till CO3, som är förutsättningen för CaCO3bildning. HCO3 antas pumpas in i korallen med en aktiv transport och väl inne i korallen måste HCO3 göra sig av med sin H jon...detta blir enklare om lokalt ph stiger vilket det gör när zooxanthellen konsumerar CO2 till sin fotosyntes. Så processen HCO3--CO3+H förenklas. H jonen sen pumpas ut ut korallen samtidigt som en kalciumjon pumpas in, man tror alltså att det finns en aktiv transport av kalcium in i korallcellen vars pump medieras av H-jon transport ut.

Det stämmer bra, och i analogi med detta så bildar zooxanthellata koraller kalk mkt långsammare på natten. Orsaken vet säkert dom flesta, att när zooxanthellen fotosyntetiserar så favoriseras korallens konvertering av HCO3 till CO3, som är förutsättningen för CaCO3bildning. HCO3 antas pumpas in i korallen med en aktiv transport och väl inne i korallen måste HCO3 göra sig av med sin H jon...detta blir enklare om lokalt ph stiger vilket det gör när zooxanthellen konsumerar CO2 till sin fotosyntes. Så processen HCO3--CO3+H förenklas. H jonen sen pumpas ut ut korallen samtidigt som en kalciumjon pumpas in, man tror alltså att det finns en aktiv transport av kalcium in i korallcellen vars pump medieras av H-jon transport ut.

Det finns två olika termer som definierar en mätares exakthet: Accuracy: Mätarens förmåga att mäta det sanna resultatet. Den tror jag ligger på +-0 0.02ppm hos din mätare Precision: Mätarens förmåga att med samma prov mäta samma gång efter gång. Detta testar du på så sätt du just gjort, gör om avläsningen med samma prov. Den vill jag minnas lligger för hanna checker runt 0.015ppm. Så, ditt sanna värde ligger varsomhelst mellan 0.00-0.05ppm (gör gärna 10 st sådana repetitioner så ringar du in det bättre. Du får ett medelvärde, och då ligger sen det sanna värdet sannolikt plus minus 0.02 runt detta medelvärde.) Då du mkt väl kan ligga för lågt i fosfat redan, skulle jag vara försiktig nu med kolkälla.Och remöver också såklart.

Jag skulle bytt. Säger inte att det är fel att använda gammal sand men sanden är oftast det som kan ställa till problem förvisso även ny sådan men du eliminerar ändå en riskfaktor. När jag haft dino o tvingats ta upp sanden (2 ggr) så har tvättning ej hjälpt. Det är mkt svårt att få gammal sand helt rent.

Obs, värdet jag räknat på är vid fullständig jämnvikt. Oceanen är bara i jämnvikt vid ytan. Längre ner är CO2(aq) högre. Sen kan det va så i o för sig att jag tatt konstanten för sötvatten, minns ej nu på rak arm, men så mkt skiljer det ändå inte isåfall. Jag tror utan att nu har kontrollerat detta att konstanten är ngt högre för saltvatten dvs saltvatten löser ner ngt mer CO2 vid jämnvikt. Men ganska marginella skillnader. Tänk på att vid kalkbildning bildas CO2 som alltså adderar co2(aq) till havet. (Ca+2HCO3---CaCO3+CO2+H2O). Om detta inte fullständigt vädras ut så kan vi förstås få högre co2(aq). Återigen pgr av att jämnvikten ej hinner med längre ner i vattnet. Men alltså: vid jämnvikt så är co2(aq) och h2co3 alltid exakt samma halt oavsett precis allt annat. Det är ämnena till höger om H2CO3 som bara ändras men aldrig co2 och h2co3 vid jämnvikt med luft. Alla andra värden beror på ofullständig jämnvikt så länge vi pratar om samma halt av pCO2 i luft. Har du en länk till den artikeln eller forumfrågan? Så kan jag se om jag förstår vad dom menar?:-)

Till trådskaparen: det är ju så kolkällan fungerar..skummar du inte ut bakterierna får du ju aldrig ngn export. Kolkälla måste kombineras med kraftig skumning om det skall fungera bra samt någorlunda riskfritt.

För att bakterierna skall fungera krävs yta och mat. Jag hade kört med kolkälla ihop med siporax, o skakat den regelbundet. Skaka förstås zeoliten med. Se till att ha en ordentlig skummare som sen kan skumma ut bakterierna du skakat loss samt "odlat" fram med kolkällan. Byt fosfatremovers tillräckligt ofta så det ej är kvar för länge när det ändå är mättat. Men gå inte under 0.06 i fosfat mha removers...då funkar inte kolkällan sen. Börja med 1ml/100l...öka gradvis till 3ml/100l. Mät mellan varje ökning osv. Jag hade också installerat om det går ett algfilter. Ett annat alternativ som du med fördel kan kombinera med kolkälla är att ha siporax i ett klassiskt ytterfillter, o låta flödet genom detta vara cirka 500l/timma max. Då har du ett denitrifikationsfilter. Låt vattnet ut från filtret droppa ner där skummaren tar in vatten.

Det som skedde i ditt kar var väl att det tillförda Ca o KH via kalkvattnet, föll ut som CaCO3. Dvs det stämmer ju att du tillförde Ca o KH mha kalkvatten, men att du gjorde det kanske i lite för hög dos, o därmed drev upp ph värdet så det föll ut mer CaCO3 än vad som kunde hållas kvar i lösning. Kanske hade du för lågt Mg då också?...ditt fall är ett bra exempel på att det är inte så lätt att bara hålla sig till kalkvatten. Jag tyckte ofta på 90 talet när jag körde kalkvatten, att det inte räckte till...man är ju beroende av avdunstningen, så jag fick för låg dos helt enkelt av Ca o KH. Som tur är finns bättre metoder idag:-)

Ja, en del vet såklart detta, men för er som inte vet så tar jag idag upp teorin kring: Hur kan KH stiga när man tillsätter Ca(OH)2(Kalkvatten)...det innehåller ju inga karbonater?..frågar sig säkert en del som inte som jag gillar kemi. Ja, alltså, vanlig balling, dvs kalciumklorid i en behållare o NaHCO3 i en annan, där är det såklart busenkelt och förstå att man höjer BÅDE kalcium o KH, den ena burken innehåller ju kalcium o den andra karbonater. Men, för oss som använde kalkvatten förr i tiden, vet att kalkvatten som alltså är Ca(OH)2 löst i vatten, höjer trots frånvaron av karbonater, även det BÅDE kalcium och karbonathårdheten. Skälet är: Att kalcium höjs behöver vi inte orda om, det innehåller ju calciumjoner. Men hur kommer det sig att karbonater höjs? Jo: hydroxidjonerna i Ca(OH)2 är som ni vet basiska joner dvs så fort dom droppas ner i akvarievattnet så kommer dom vilja ta upp vätejoner. Då kommer dom tex ta upp vätejoner ifrån kolsyran, samt ifrån bikarbonatet, HCO3. Dvs karbonaterna som gör att kalkvatten ger en ökning av KH kommer ifrån vattnets lösta koldioxid/kolsyra: Det som sker då är alltså: H2CO3+OH---HCO3+H20....alltså HCO3 ökar och HCO3+OH---CO3+H20...alltså CO3 ökar (Sen vet kan man inte säga att just HCO3 ökar totalt för det beror på slutpH, men däremot kan man säga med säkerhet att summan av HCO3 och 2CO3 ökar). Sen kommer även dessa tillförda OH joner påverka de andra buffertjonerna också på samma sätt, dvs tex borsyra som det finns i vattnet kommer en del bli till borat osv. Så summan av att tillföra calciumhydroxid blir: 1)Den totala alkaliniteten ökar då samtliga joner som bidrar till alkalinitet (alltså inte bara karbonaterna) gör till viss del över till sin basiska form. 2) Den separat själva karbonathårdheten (alltså sanna karbonathårdheten, dvs HCO3+2CO3) ökar och svarar för det största bidraget till att den totala alkaliniteten ökar. Ökningen av KH är dessutom i den korrekta relationen 1/1 i förhållande till calciumökningen, så metoden är helt balanserad.

okej, då förstår jag. Intressant:)

Och det innebär en höjning av CO3 konc med 25%! Vilket har positiv effekt på kalkbildningen.

Ja, den är ju känd såklart. Vill bara visa på ett praktiskt exempel i mitt kar. Mitt nu mkt hårt belastade akvarium har svår att göra sig av med CO2(aq). Tidigare gick det bra men allt handlar ju om inkomster o utgifter av näringsämnen samt gasutbytet. Nu börjar inkomsterna bli högre. Jag installerade skummaren igår och ser att MorgonpH ligger 0.1 enhet högre än vad det brukar!:-) Det är ganska mkt. Jippi! Se kurvan hur den sista delen ej viker ner som brukligt. Jag behöver ett par dygn till för att va säker, då jag även bytte vatten igår, men den pH höjande effekten brukar gå över på ngr timmar. Så jag tror detta är en effekt av skummaren:-). Att skummaren vädrar ut vet vi alla men jag skall erkänna att jag trodde inte denna nya skummare skulle kunna göra så stor skillnad. Jag hade ju en innan med. Men det gjorde den, drygt 0.1 enheter. Det är en sänkning av H konc med cirka 21 procent. Återkommer med rapport efter ett helt dygns observation. Jag loggar pH var tionde minut. Titta på bifogad kurva (längst till höger) hur den ej längre viker ner:-)

Jag tror mitt nu mkt hårt belastade akvarium behövde denna större skummare. Tidigare gick det bra men allt handlar ju om inkomster o utgifter av näringsämnen samt gasutbytet. Nu börjar inkomsterna bli högre. Jag installerade skummaren igår och ser att MorgonpH ligger 0.1 enhet högre än vad det brukar!:-) Det är ganska mkt. Jippi! Se kurvan hur den sista delen ej viker ner som brukligt. Jag behöver ett par dygn till för att va säker, då jag även bytte vatten igår, men den pH höjande effekten brukar gå över på ngr timmar. Så jag tror detta är en effekt av skummaren:-)

hmm...nu blir jag väldigt osäker på om cyano kan fungerar som heterotrofa celler....fixera fritt kväve, det kan en del, autotrofa är dom...men heterotrofa...det är nåt jag liksom du Lasse haft i bakhuvet att det nog kan va så...men jag gjorde en blixtsökning genom nätet...en del litteratur...inte ett ord nånstans om heterotrofi....jag måste ha drömt... dom kanske bara får en fördel att rent mekaniskt fästa på ytor som innehåller organiskt material?

Om jag inte drömt alternativt blandar ihop min egna teori med vad jag läst, så vill jag minnas att jag läst om cyano o heterotrofi. Men jag får nu anledning att kolla upp detta. Om dom inte är heterotrofa så tror jag oavsett det finns ett samband att dom trivs på ytor där dedtritus samlas. Jag har vidare märkt tydliga samband mellan aminosyror o cyano...vilket ju stöder heterotrofitesen. Stig: Kan det inte va så enkelt att när du täcker botten med koraller så ljusbegränsar du cyanon?

Du beskriver bra hur det kan vara. Huvudsaken är att du får ordning på det, och du tycks gå metodiskt o bra tillväga:-)