stigigemla

Jag ser inte att du behöver dosera något annat än vad du gör i dag. Aluminium och sulfat är höga. Det kan vara idé att fundera på varför och eventuellt ändra något i skötseln. Barium är också låg men om jag kommer ihåg rätt har det ingen större funktion.

Har man en explosion av glasrosor beror det på att de får för mycket mat. Minska maten så minskar tillväxten. Typisk bra mat för glasrosor är alla sorters korallmatpulver, flytande aminosyror och grönalgpreparat eller rester från frysfoder som läggs otinat i akvariet. Korallerna klarar sig bra på det som fiskarna skiter ut från sin mat så du kan lugnt sluta med allt sådant. Frysfoder tinar man bäst med lite akvarievatten i ett glas och sedan silar man från grumset genom att hälla fodret i en finmaskig håv.

För lite järn har ofta med grön färg att göra. Och tänker man tvärtom har ofta för mycket fosfat med brun färg att göra.

Om man nu tänker efter så säger gyllene snittet var du inte skall sätta överrinningsfacket. Vill du ha det mindre synligt skall det ju inte vara i fokus.

Jag tittade nu på Aquaforest:s tråd om deras stora akvarium på reef2reef. De byter 10% vatten i veckan.

Jag skulle tillsätta löst i vatten i flera mindre doser. Viktigare är att du funderar ut vad du gjort för fel så att värdet kunnat sjunka så.

Om silikon släpper från glaset beror det antagligen på attglaset var dåligt rengjort före första limningen. Jag skulle ta isär akvariet fullständigt och skrapa bort all silikon från rutorna innan jag limmar ihop karet igen. Det sista silikonet tar jag med ett grovt radergummi och sedan all fett med aceton. Eller om det skall stå i ett rum med golvavlopp bara fylla där det saknas silikon.

Jag borrar alltid ett 3,5mm hål i returröret över vattenytan. Men jag sätter det parallellt med vattenytan så att det flödet går rakt i sidled. Då ser man hela tiden en liten vattenstråle i sidled som är ljudlös. När hålet växer igen av alger eller annat rensar man den med en tandpetare.

Det är stor kvalitetsskillnad på silikon. Vissa sorter åldras snabbt. Men jag har inte sett något svart silikon som åldras så antingen beror det på att det är akvariesilikon eller att pigmentet skyddar mot UV- ljus. Jag har kar kvar som är limmade före 2004 utan tecken på åldring i silikonet.

Här är ett lite mindre kar.

Stenopus är extremt svåra att odla. Du kan läsa om ett seriöst försök här: http://www.marinebreeder.org/forums/viewtopic.php?f=202&t=12141 Pepparmints räkan är den lättaste räkan föjd av Thor ambionensis. NHBBS är antagligen ett fabrikat av artemia ägg. BBS = Baby Brine Shrimp

Det är normalt att det skummar blött när du har nyblandat vatten. Det brukar lugna ned sig efter några dagar. Släng allt som hamnar i skummarkoppen så länge. Det kommer att skumma vådsamt någon - några veckor tills allt som är dött på och i stenen ruttnat bort. Så räkna med att justera nivån i skummaren flera gånger. När vattnet klarnat och skumningen stabiliserat sig är det dags att ympa in de smådjur som skall rensa stenen med en sten från ett fungerande kar. (Eller en ny levande sten). Och då kan du tillsätta startbakterier också. Men det är antagligen onödigt då du har en massa bakterier med i det döda i stenen. Vilken startmetod har du tänkt att använda?

Jag brukar bara klippa i "botten" på vermetider med en sidavbitare. Cyano kan du borsta bort med en gammal tandborste och den tar också en del alger. Men är det giftiga knappar avsöndrar de gift om de känner sig hotade. Så borsta bara runt dem inte på dem. Är det ett "vanligt" saltfabrikat som du blandar med osmosvatten är värdena tillräckligt bra om du fixar salthalten. Alla saltfabrikat är skapligt eller mycket bra i dag. Fosfat lagras i stenen så det är ganska troligt att du får ett högt fosfatvärde redan ett par dagar efter ett 100% vattenbyte. Men alla andra värden bör vara skapligt bra.

Jag skulle börja med att fixa vattenvärdena och ljus så att jag vet vad det är för djur på den. Levande sand är meningslöst då du redan har bakterier i stenen. Levande sten är mycket viktigt då det är där du har de smådjur som rensar stenen inifrån. De får du inte från levande sand eller torr sten. Djuren flyttar sig själva till nya stenar och till sanden. Du kan inte skrapa stenen om det är Palythoa eller Protopalythoa på den. Det är för farligt.

Det enda problemet med glasrosor och Majano är egentligen att de kan bli alldeles för många. Och då kan de bränna koraller. Kalkpasta gör jag med en tesked kalciumhydroxid i en kryddburk med 3 gånger så mycket vatten. Detta värmer jag i mikron med stenkoll så att jag stänger av den sekund det börjar koka. Skakar om noga. Sedan tar jag en Salifertspruta utan spets som jag fyller med sörjan. Stäng av pumpar och sedan ner i akvariet med sprutan och täck anemonerna med pastan. De drar ihop sig så det går inte åt så mycket pasta. Efter en stund slår jag på pumparna igen. Är du noga med att stänga locket på kryddburken går det att använda igen.

Eheim är ju inte kända som tillverkare av saltvattensprylar. Belysningen är alldeles för svag. Det bör vara 30 - 40w ungefär. Några enstaka sorter av koraller som lever på större djup kan gå att ha men du kan inte räkna med någon nämnvärd tillväxt. Red sea är väl den tillverkare som har bäst rykte nu när det gäller alltiettkar men Aqua medic är ochså bra på salt. Det finns ett par tillverkare till som gör skapliga kar t.ex Giesemann och Aquatic Marine. Aquael och Juwel är två andra sötvattenstillverkare som har saltkar men de har också klena belysningar. Mandariner är väldigt speciella fiskar. I större kar med andra fiskar hinner de inte med att äta då de "jonglerar" och inspekterar maten noga innan den sväljs. Men copepoder och liknande ur stenen kan räcka till att försörja dem. I så fall bör du räkna med minst 50 kg sten per mandarin. (Och inga andra fiskar som tar samma mat). Men har du mandarinerna utan andra fiskar i ett kar brukar de lära sig att ta dött foder. Först fryst artemia och mysis men sedan ofta också mindre pellets. Det finns många roliga räkor, krabbor och eremitkräftor du kan komplettera med.

Knapparna kan vara mycket giftiga Palythoa - Protopalythoa. De bör du i så fall ta bort. Men du kan inte försöka borsta bort dem över vattenytan för då blir du förgiftad. Jag skulle börja med att mäta vattenvärdena och justera in dem så att du får se knapparna slå ut riktigt. Då går det att avgöra om de är farliga. Det kan också vara jättesnygga (eller fula bruna) Zoanthus. Det är temperatur och salthalt som är viktigast. Salthaltmätare med en skiva som vrider sig är extremt opålitliga. Refraktometer är det som gäller. Sedan är Kalcium, magnesium och karbonathårdhet viktiga. Nitrat och fosfat får det inte heller vara för mycket (eller lite) av. Korallerna behöver ljus för att överleva. Utan ljus kommer alger och koraller att dö och förpesta vattnet så att praktiskt taget allt levande dör.

Om den står strömlös längre än vad backupbatteriet för strömavbrott räcker laddar den originalprogrammet på nytt vid start. Alla inställningar ligger kvar. Jag kan ladda ur backupbattriet för hand om du har pumpen med dig hit. Det blev tydligen ett fel när den laddade programmet denna gång. Du kan kolla att det inte är en pump som hängt upp sig genom att köra "manuell styrning".

Efter att ha funderat då och då på detta så tror jag det kan vara brist på fettlösliga vitaminer. När kirurger betar på stenar i naturen är det ju inte bara alger de får i sig utan även bakerier och djur som lever på stenen. Nori som torkas och framför allt i höjd temperatur förlorar vitaminer och den innehåller t.ex ingen D- vitamin från början. Mer om vitaminer mm för fisk här: https://thefishsite.com/articles/principles-of-fish-nutrition En del vegetabiliska oljor är skadliga för fisk. Död akvarefisk har tydligen ofta förstorad lever och en anledning kan vara vegetabiliskt fett som tillsatts i maten.

Biopellets är också en kolkälla. DVS de behöver nitrat och fosfat för att fungera.

1398 och 1470 är ju bara 5% skillnad så det är inte mycket att reagera för. Eller 0,1 ml för mycket vatten i sprutan. Har du gamla Saifertsprutan kvar kan du ju kolla med den. Det är så pass enkelt att väga och blanda kemikalier att jag tror Salifert ligger under 1% fel där. Och det brukar ju stämma bättre.

Led har mycket högre verkningsgrad än lysrör och kan dessutom ha linser som riktar det mesta ljuset ned i akvariet. Bra blå eller royal blue led har i dag ungefär 60% verkningsgrad. De bästa lysrören har ungefär 18%. De börjar med en ljuskälla som kan ha upp till 40% verkningsgrad till 254nm. Sedan har vi ett fluorescerande skikt som konverterar till synligt ljus. Om vi tar 450 nm som ett räkneexempel kan max 254/450 av energin vara kvar men vi har tyvärr inte perfekt verkningsgrad utan den stannar på ungefär 18% för de bästa rören. För vita lysdioder som har fluorescerande skikt minskar också verkningsgraden men där har vi 450 nm som utgångspunkt så vi tappar betydligt mindre effekt där. Sedan är det ju inte effekten som spelar roll utan antal fotoner i "rätt" våglängd som ger fotosyntes. Det betyder att för 660nm har 450/660 effekt per foton. Jag har kunder som ligger strax under 0,5 watt per liter för framgångsrika stenkorallkar med belysning med bra linser. För Ledarmaturer utan linser behövs betydligt högre effekt genom att ljuset sprids mer och ljus som träffar vattenytan i lägre vinkel reflekteras mer. En fördel är att ljus träffar korallerna från flera vinklar så att de skuggas mindre nedtill. Det minskar risken för bara fläckar i skuggade delar av korallerna. Med bra lysrörsarmaturer kan man gott ha en aning lägre än en w/liter. 8 lysrör för ett kar på 60 x 60 cm brukar ge bra resultat. Beträffande färgerna i belysningen handlar det mesta om tycke och smak. I dag får men så mycket ljus att man kan kompensera ett ljus som inte är idealiskt för korallerna med lite starkare ljus. Min åsikt är att man också skall ägna lite tanke på hur fiskarna ser ut i ljuset.

Jag har varit aktiv på forumet sedan 2004 och sett tendenser komma och gå. Funktionen att sprida ny kunskap och att utveckla hobbyn har minskat de sista åren och gått mer över till att ge råd till nybörjare. Det gör att gamla uvar som Lasse, Jonas Roman och jag inte hittar så mycket på forumet till att utveckla vår kunskap. Att på grund av det säga att forumets kvalitet är sämre tycker jag är fel. Vi har en sällan sedd kvalitet när det gäller att ge råd till nybörjare. Och den delen måste ju också värderas. Trots det vill jag gärna se fler inlägg från de som följer den vetenskapliga utvecklingen om saltvatten och där framför allt korallrev. I dag är det i stort sett bara Lasse och Jonas Roman som skriver saker här som är nytt för mig. Jag skulle gärna se mer från erfarna saltisar och länkar till ny kunskap beträffande djur och saltvattenskemi. Jag har ett problem med forumet idag och det är att det uppdateras så långsamt. Jag har extremt långa uppladdningstider för nya trådar. Det är ofta runt en minut. R2R går oftast under 1 sekund. Uppladdnings tiden är lika lång oavsett tiden på dygnet så det borde inte bero på annan trafik. Jag ser ingen skillnad mellan olika versioner av W10 eller 7 eller min gamla Linux Ubuntu.

Riktvärdet på 1 liter skummarkropp för 100 liter vatten kommer från den gamla tiden med träutströmmare i skummarkroppen. Moderna skummare med dispergatorpump före skummarkroppen kan väl klara sig med ungefär halva volymen. Det blir ungefär 1,5 liter minimum för RSR 450. Det är ju vattenvolymen i karet som räknas. I sumpen brukar man ju inte mata. Jag brukar rekommendera ungefär akvariets volym i luft per timme till skummaren för ett "normalt" stenkorallkar. Det tycker jag är ett bättre mått men framför allt för små skummare räcker det inte då de ofta har dålig skumkvalitet från pumpen.

När nitratvärdet plötsligt stiger i nystartade kar är det inte nitrat det beror på utan nitrit. De vanliga nitrattesterna har en felvisning i och med att de är 50 - 100 gånger mer känsliga för nitrit. Nu har du alltså fått en indikation på att ammonium börjat brytas nd till nitrit. När nitratvärdet sjunker till under en mg/l har du indikation på att karet har cyclat färdigt. Gör inga vattenbyten just nu. Det kan sakta in processen. När nitratvärdet gått ned är det dags att fundera på fler djur.