stigigemla

De alger som växer snabbast är nog de gröna trådalgerna man ibland får vid start av nya akvarier. Men de är beroende av en icke koloniserad yta att fästa på så när akvariet går in sig försvinner de. (Om man sköter akvariet rätt) Vilka som växer fortast av de olika algsläktena är olika från akvarium till akvarium. Vad som är mer intressant där är hur mycket alger man rensar ut ur karet, refugiet eller algreaktorn. Det är ju då den egentliga näringsminskningen sker. Näringsmässigt är det ingen skillnad om algerna växer i ett refugium eller i huvudkaret. De kan vara svåra att hålla där man vill ha dem i huvudkaret och det är väl den vanligaste anledningen till att man har dem i en algreaktor eller refugium. För att växa behöver algerna vatten, ljus, cirkulation och näring. Näringen består av makroämnen som kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel. Sedan har vi mindre ämnen som t.ex jod och spårämnen. Om ett enda av dessa saknas växer inte algerna. Om ett eller flera ämnen finns i överskott tar algerna upp vad de behöver och resten blir kvar i vattnet. Jod, fluor och vissa spårämnen kan algerna ta upp mer av om de finns i överskott men av makronäringen tar de bara upp vad de behöver.

Kisel bildar ju en syra så den är mer löslig ju högre pH det är. Kalciumsilikat är en huvudingridiens i cement. Har du konstgjord sten eller en massa gjutna fragpluggar?

Nu är det ju så att du befinner dig i Norge och för dig är det norsk lag som gäller. Det betyder att lagar och regler kan vara annorlunda i Norge. Nu har du företag så vitt jag vet så jag skulle köpa koraller från de stora europeiska eller engelska grossisterna och då klargöra att Citesintyg krävs. Det borde inte vara något problem då de bör ha samma regler för handel mellan EU och UK.

I mina ögon är det där ingen mörkläggning. Mitt råd är att ge akvariet en chans att starta. Ta ur den fisken som äter mest och minska maten till en tredjedel. Acceptera att en del koraller kommer att dö i och med akvariet inte har fått gå in sig riktigt. Vänta minst en vecka mellan varje gång du har en hand i akvariet. Skaffa EN mentor som har erfarenhet flera år tillbaka. Och läs inga amerikanska sidor om hur du förgiftar det ena efter det andra som börjar växa i akvariet.

Det som har fungerat bäst för mig är att blanda i korallkross och sand 0-1mm. 1/3 vitcement och 2/3 sand som man sedan blandar med korallkrossen.

Leta ut det ställe i akvariet där du har minst cirkulation. Byt ut sanden där mot så finkornig sand du kan få tag i och lägg sedan anemonen där. Är det inga fel på vattnet bör den sakta gräva ned sig där. I naturen växer de sällan på korallrev utan klarar sig bäst på slammiga eller sandiga bottnar där vattnet rör sig lite. De bör ha minst 10 cm tjockt sandlager där de kan gräva ned sig. Medelhavsarten, Cerianthus membranaceus kan ha ett mycket vasst sting medan de tropiska arterna inte alls häftar så starkt. De är inte fotosyntetiska utan behöver matas kanske en gång i veckan. Matar man de för ofta släpper ofta maten från tentaklerna men det har hänt att folk matat ihjäl dem. De tropiska matas bäst med cyclops eller rotiferer men medelhavsarten tar gärna stora bitar. Jag matade min med hela ganska små blåmusslor utan skal. Efter ett sådant mål mår den gott i flera månader.

Jag skulle tro att din salthalt är låg eller mycket låg. Vilken sorts salthaltmätare använder du?

Korrekt.

För 30 år sedan hade jag skurit ned glasen till sprickfritt och limmat nytt. Sätta bottenglaset med utsidan upp och sidorna med den gamla utsidan inåt. Enligt min erfarenhet fäster silikon sämre på glas som legat i vatten. Idag skulle jag limma en sump med nytt glas.

Nej man kan inte silikona sprickorna. Silikonet är elastiskt så det skyddar inte mot kraft på sprickan.

Bild 1 och 2 ser inte så allvarligt ut. Det bör gå att slipa rent från alla skarpa kanter vid dem så att det inte finns någon ansats för att sprickor skall börja löpa från dem. På bild 3 och 4 ser jag ingen möjlighet att slipa bort ansatser till nya sprickor. Jag skulle försöka anlita andra kompisar till att bära in nästa sump. 4 slagmärken på olika ställen är extremt.

Det spelar nog ingen roll vilket märke det är på bakteriekulturen. Kolla bara datum på den så att den inte stått flera år längst bak i hyllan. Men du behöver en eller ett par levande stenar. Det speciella med levande sten är att den är befolkad av små kräftdjur och maskar som hela tiden rensar den. Utan dessa är det vanligt att karet kraschar efter ett år eller 2 när stenen kloggat igen av skit efter bakterierna.

En möjlighet är ju att om fosfatvärdet har börjat sjunka kandet ha fortsatt sjunka när det gått under 0,03. Det finns ju ingen förklaring till varför det skall sluta sjunka vid det värdet. En plötsligt nollad fosfathalt för ofta vävnadsdöd med sig. Jag har sett flera rapporter om att Euphyllia går dåligt vid kH 10 eller mer. Mäter du kH med Hanna?

Sjöborrar och sjöstjärnor har skelettet utanpå så de kan inte bli smalare när de magrar av. I stället blir de ihåliga och får extra vatten innanför skalet. Då kan jag tänka mig att de har det svårt om de skulle få luft innanför skelettet. Detta kan förklara varför välfödda djur från naturen eller etablerade akvarier tål att lyftas över vattenytan medan nyimporterade djur är känsligare.

Det går alltid att lösa lite i ett glas osmosvatten och skicka in som ICP test.

2006 provade jag billig Magnesium och Kalciumklorid men fick lämna detta då de var för orena. Koraller dog. Det är ju lätt att misstänka att grå flingor innehåller också annat då normal magnesiumklorid hexahydrat är vita kristaller. Livsmedelklassat är oftast bra men det är ingen garanti då människor tål andra föroreningar än saltvattensdjuren som är i vattnet dygnet runt.

Det finns 2 andra anledningar till att det inte går åt nämnvärt med Mg när man kör med Balling. 1. Saltet man byter med innehåller mycket Mg. Vanligt är att tillverkaren specar 1400 Mg ungefär vid en vikt på 1,023 medan vi vill ha 1350 på 1,026 vattenvikt. Värdet är skiftande beroende på vilket salt du använder. 2. Mineralsaltet innehåller mycket Mg. Det skall ju ha allt utom NaCl i "naturlig" mix och då står MgCl för mer än hälften av innehållet.

Den dag vi ser att vår dosering inte stämmer med vanliga värden som t.ex att det skall förbrukas lika mycket ur varje Ballingdunk är kemiteorierna intressanta och användbara. Då är det dags att sätta sig och läsa, räkna och fundera. För att kunna detta tycker jag det är bra att följa Jonas skriverier och ibland lägga till något själv. När allt fungerar som det skall tror jag inte någon av kemirävarna här på forumet bryr sig om att räkna eller om kH minskar eller ökar på grund av nitratökning eller minskning. Om vattenvärdena är bra gäller bara att ändra inget.

Salthalten är summan av alla ämnen som är lösta i vattnet och då är ju natriumklorid det som det är mest av. I naturen varierar de från ungefär 34 till 41 PSU. I koralltriangeln som de flesta av våra koraller kommer från är det 34,5 PSU normalt. I Karibien är det 35 och i Röda havet 38 till 41. Innehållet av de olika lösta ämnena varierar mer. Det finns tabeller på olika siter på nätet för olika platser i haven. Jag tycker det är navelskåderi att oroa sig för olika värden inom +- 20% om man bara håller dessa konstant. För maximal tillväxt av stenkoraller är det lite annorlunda då de utnyttjar ämne som är lösta i vatten till att bygga sitt skelett. Då gäller det att Kalcium och karbonat (kH) skall vara lätt åtkomligt det vill säga höga värden samtidigt som magnesium inte skall vara för högt. Men har man höga värden får lätt korallerna brända toppar särskilt om N eller P är för lågt. Dessutom blir det risk för kalkutfällning och det särskilt i pumpar som kan stoppas. För andra koraller är det lite känt om vilka vattenvärden som ger mer tillväxt utöver det att de ofta vill ha mer organisk näring i vattnet.

Jag tycker att även Jonas Roman krånglar till det onödigt. Det är ju värdena i vattnet vi vill hålla så bra som möjligt och det är ju enkelt att justera en doserpump lite för att hålla alkaliniteten där vi vill ha den. Men naturligtvis är det roligt att känna till den korrekta kemiska grunden till detta. Jag har också kört med refugium (Caulerpa respektive Chaetomorpha) och noterat följande nackdelar. 1. Vattnet blir gult. 2. Näringsvärdena (framför allt nitrat) blir så låga att man lättare får cyano. 3. Macroalgerna utsöndrar gifter. 4. Algerna kan sprida sig dit man inte vill ha dem. I mitt fall överrinningsfacket i akvarier. Det finns en tråd på R2R där en havsalgforskare från Brasilien utvecklar gifternas inverkan. Enligt min mening är detta självklart eftersom makroalgerna skulle bli övervuxna av andra alger om de inte försvarade sig. Detta bör man kunna minimera genom att använda aktiv kolfiltrering. När det gäller ammonium är min åsikt att det är omöjligt att få skadliga mängder ammonium om akvariet matas i lämplig mängd varje dag och man inte har en massa döda djur i karet som förpestar vattnet. Att testa ammonium i ett fungerande kar är hypokondri enligt min mening.

Trycktank lär du inte behöva men mörker. Svenska /Norska djuphavsfiskar kan fångas i några fjordar som har ett grumligt sötvattenskikt upptill. Trondheimsfjorden t.ex är känd bland hobbydykare för där kan man se dem på 30 m djup redan. (Om man har lampa med).

Glöm inte temperaturen.

Man får vad man betalar för. 59 cm marineledrör är på 14w. Det blir 28w för 2 st. För ett stenkorallkar skulle nog 150 -200 w led behövas om de inte har linser. Och det finns inte i lysrören. Det kan finnas koraller som kan överleva i detta mörker, t.ex tubastrea som inte behöver ljus alls utan lever på det man matar den med. Det som kallas enkla koraller i dag är sådana som klarar flaxande vattenvärden och höga näringsvärden. I dag är inte svagt ljus ett kriterium på lättskött längre efter det att billiga ledarmaturer kommit. Du bör kunna hitta en 100w eller lite starkare belysning för runt 2000 :- här på köp och sälj eller på blocket. Den behöver ha linser för att klara höjden på karet. Det finns koraller som i alla fall en liten tid kan klara sig med lite ljus men det är ett fåtal av de som kallas lätta. Och hur skall du få reda på vilka som skulle klara sig? Det finns ju ingen vad jag vet som undersökt vilka koraller som går i minst ljus. De som går i minst ljus i naturen lever på stort djup och då är de mer känsliga mot flaxande vattenvärden. Akvariet behöver också byggas om. Du behöver en äggviteskummare som inte går in under locket. Om du verkligen vill lyckas med saltvatten rekommenderar jag att du istället köper ett billigt begagnat kar som från början är gjort för saltvatten. Red Sea Max 130 eller 250 kostar inte mycket. Men det kan vara svårt att få tag i lysrör till 130 så kolla upp det först.

Egentligen är ju manteldjur ryggsträngsdjur och mer släkt med oss än med svampdjur. Och de bygger inte sin kropp av silikat men de behöver en liten del silikat. Speciellt för dem är att manteln (ytterhöljet) innehåller cellulosa. Det gör att jag kan tänka mig att en del algätande fiskar kan ta dem. (Ryggsträngen kan man se som ett förstadium till ryggrad).

Ph har stor betydelse för hur lösligt kalcium är. Jag skulle inte köra med kH över 7,0 vid pH 8,5. Det är mycket möjligt att Seneye kan visa fel om kalk faller ut på testskivan. Anledningen till att Triton rekommenderar ett lägre kH än somliga andra bör vara att man får ett högre pH med Tritonmetoden än med standard Balling.