Christian J

Jag tycker inte detta låter som prick, men det finns även andra åkommor som kan ge liknande symptom, t ex viruset Lymphocystis som kan växa till vid stress. Vet inte vad Oodinex innehåller men jag tvivlar på att det hjälper mot prick, särskilt om du samtidigt måste stänga av UVC och skummare vilket troligen försämrar livsmiljön för fiskarna. En sump spelar ingen roll i sig. Ett inkört vadd- eller skumpatronfilter och en skummare räcker utmärkt i karantänskar. Men om det är prick finns parasiten troligen redan i visningskaret, och att då flytta fisken stressar den kanske ännu mer. Skulle den däremot bli sämre i visningskaret kan du kanske sätta den i karantän för att minska mängden parasiter som kan föröka sig på den och sedan angripa övriga fiskar. Prick kan man behandla med hinkmetoden (som det kallas här på forumet), se även http://www.masa.asn.au/masawiki/index.php/Three_Day_Transfer_Method --om det redan finns prick i visningskaret kommer fisken sedan att bli infekterad igen efter behandlingen, men kanske har den då iaf fått starkare immunförsvar. Även låg salthalt har provats, men verkar inte vara lika effektivt: https://www.advancedaquarist.com/2007/6/fish --gör detta i ett karantänskar, eftersom lägre djur i visningskaret knappast gillar det. I naturen verkar inte alla fiskar ha prick (ens latent), men det kan säkert stämma att många plockar upp den hos exportörer och handlare. Mandariner sägs vara nästan helt(?) immuna mot prick.

Här finns mycket att läsa: https://www.advancedaquarist.com/2003/1/inverts http://chucksaddiction.thefishestate.net/seacucumbers.html Pga deras gift är det nog ingen risk att övriga djur stör dem, det viktiga är att de inte tar sig in i pumpar och blir skadade.

På den bilden verkar bildbehandlingsprogrammet ha skapar artefakter vid de röda ringarna, så det går inte att se.

Förstod inte ovanstånde riktigt, men det kanske är svårare att upptäcka med vissa typer av ljus. Jag har ibland sett prick på foton av fiskar som jag aldrig skulle upptäckt med blotta ögat.

Det har alltid sålts mediciner som påstås hjälpa mot prick (men som troligen bara är bluff), jag känner inte till några nya som skulle vara annorlunda. Tank Transfer Method (hinkmetoden) eller UVC verkar däremot många ha bra erfarenhet av, och om karet och fiskarna är i allmänt bra kondition kan de ofta bekämpa prickparasiten själva. På bilden ovan ser jag bara två eventuella prickar mitt på kroppen, de övriga ser mer ut som streck och är för stora.

Om enskilda prickar flyttar på sig är det nog inte Cryptocaryon (såvida inte en prick försvunnit och en annan ny tillkommit i närheten). Se även Fisken på bilden är förresten en gul segelfenskirurg (Zebrasoma flavescens), inte en kejsare. Jag kan inte se om det är prickar på fisken eller partiklar i vattnet.

Spånskivorna på Metodskåpen är täckta med melaminfolie på alla exponerade sidor, så de borde tåla en hel del vatten iaf där. Däremot är skruvhålen och kortsidorna på topp- och bottenskivorna (som skruvas mot sidoväggarna) av oskyddad spånskiva, så för att undvika att fukt letar sig in där kanske man skulle kunna använda lack eller våtrumssilikon. Ventilation är nog bäst, så slipper man mögel också. Men det är nog ändå bra att skydda skarven mellan väggarna och bottenskivan från vattenspill.

Jag fick klumpar när det började växa gröna trådalger på min sand. Blev tvungen att kasta sanden eftersom inga djur verkade äta algtrådarna (kanske en sjögurka hade gjort det). För (väldigt) längesedan fick jag ibland hårda klumpar när jag hällt i för mycket kalkvatten på en gång (direkt ur hinken) så att det cementerade ihop gruskornen, men det är nog inte orsaken här. Kan du inte suga ut den med en hävertslang, eller är sanden för grov? Troligen är det bara ytlagret som är klumpigt.

Gissar att alger eller annat (biofilm?) binder ihop sanden. Vet ingen enkel lösning utom att tvätta sanden kanske.

Om du menar de två pyttesmå i mitten så liknar de stjärnpolyper tycker jag. Definitivt inte Palythoa.

Hejsan! Om stenen kommer från ett redan inkört akvarium kanske det går bra med korallerna. Annars vet jag inte. Var lite försiktig med matningen i början bara, särskilt om/när du skaffar fisk. En 6020 räcker nog mer än väl till 120 liter. Min brummar en del, kanske för att glaset i mitt 80l kar är för tunt och förstärker oväsendet. Skaffa annars en 6040 om du har råd, de går att programmera så man kan få lagom styrka, vågpulser mm. De är bra och passar utmärkt till ett 120l kar. Vet ej, men mjukkoraller har inga stora krav på ljus. Temperatur och salthalt är alltid viktigt. Övriga vattenvärden brukar vara onödiga att mäta så länge man ser att djuren trivs. Kanske du kan börja mäta nitrat 3-4 månader efter att du skaffat fisk. Skaffar du stenkoraller kan det vara bra att mäta fler värden, t ex KH. Med ingen cirkulation alls ja, men en 1500l-pump borde räcka så länge.

Jag gillar att ha resonansvågor i visningskaret, men hur påverkas placeringen av returröret från sumpen av detta? Vid ändarna av visningskaret är ju vågorna som högst, så om returen sitter där skvätter det väl en hel del om den hamnar över vattenytan i vågdalarna. Om man istället monterar returens mynning djupare under vattenytan slipper man skvättandet, men samtidigt bryts inte häverten vid pumpstopp. Är det säkrast att placera returen mitt på långsidan av visningskaret där vågrörelsen är som minst, eller finns det någon fiffig lösning så att man ändå kan ha returen vid kortsidan? Kan man t ex ha ett 3mm hål på returröret för att bryta häverten utan att det skvätter för mycket ur hålet under normal drift?

Vad jag vet så är Nopox en kolkälla (precis som vodka, ättika mm) och används för att öka bakterietillväxten i karet, men jag tror inte dessa bakterier är anaeroba, tvärtom finns det risk för syrebrist vid överdosering av kolkällor. Istället tar kolkällebakterierna upp fosfat och nitrat för sin tillväxt, det är när bakterierna skummas bort som fosfaten och nitraten försvinner. Allt detta kan ta tid innan det märks någon skillnad på vattenvärdena, och det måste finnas både fosfat och nitrat i bestämda proportioner för att något skall hända.

Är det stora fiskar? Annars kan du kanske ha flera små i en bur. Isf är det väl lika bra att använda akvarievatten i karantänen, så slipper du acklimatisera dem två gånger. Men varför inte låta dem gå längre i karantänen, förutsatt att vattenkvalitén är bra och det finns gömställen? Då kanske du dessutom kan sätta en i taget i buren i visningskaret.

Det ena utesluter väl inte det andra, du skulle t ex kunna använda vatten från visningskaret i ett karantänskar. Är du säker på att alla fiskpåsarna i boxen har samma vattenvärden, säljaren kanske har flera separata system? Men det skonsammaste är nog att snabbt byta ut butiksvattnet mot nytt vatten med samma vattenvärden, vare sig det nya vattnet är helt nyblandat eller (iaf delvis) taget från visningskaret. Karantän i bokstavlig mening är väl inte nödvändigt om fiskarna är sjukdomsfria, men det kan kanske användas för avstressning (förutsatt att de nya fiskarna inte stressar varandra mer än de gamla skulle gjort), eller som ett specialkar för att lära dem ta akvariefoder. En bur i visningskaret är i vilket fall ett utmärkt hjälpmedel, särskilt om du måste slänga i fiskarna fort. Fast är det många fiskar på en gång kanske det blir opraktiskt.

Bra fråga. Det bästa vid själva acklimatiseringen är nog vatten som så likt butikens som möjligt (vilket kanske talar för karantän). Men om vattenvärdena är likadana är nog box bäst, eftersom både nya och gamla fiskar kan vänja sig vid vattnet, smak och åsyn av varandra. Jag såg ingen aggression mot en fisk i en box ens när jag satt den där just för att den blivit jagad av de etablerade fiskarna innan. Det skulle nog krävas ganska stark aggression för att få en fisk utanför att stångas mot själva boxen.

Ja så har mina gjort, men bara vid några enstaka tillfällen. Kanske de tröttnar efter ett tag, eller så är det relaterat till något annat (parningssäsong, allmän trivsel?).

Svårt att se på bilden, jag tycker den verkar normal. Menar du att den svullnat plötsligt?

Sjögurkor är nog de enda effektiva sandreningsdjuren vad jag vet. När jag hade en sandsjöstjärna såg jag inga tecken på att sanden blev renare, och den rörde inte om alltför mycket i sanden heller. Nassarius är väl främst köttätare, inte detritusätare, och rör inte heller om mycket. Möjligen kan Cerithium-snäckor äta detritus, men då behövs det nog väldigt stora exemplar i stort antal för att göra nytta. Sandvändarfiskar äter främst smådjur i sanden (djur som kanske annars hade ätit upp detritus själva?), däremot virvlar de upp detritus så att vattnet ser smutsigare ut. Möjligen skulle de göra nytta om man även har ett väldigt effektivt vaddfilter typ rollermat, annars gör de nog mer skada än nytta. Både puellaris och muralis bör hålla sig nära botten när de spottar ut sanden. 0,5-1cm sanddjup räcker gott och väl tror jag.

Var är den svullen någonstans?

Det går väl iofs att föda upp artemia, men iaf förr brukade det sägas att näringsinnehållet på vuxna exemplar inte var så högt. Kanske det problemet är löst numera? Är osäker på storleken, men här finns en del: https://www.zoopet.com/index.php?option=com_content&view=article&id=571 Akvarieaffärer kan sälja levande mygglarver (och maskar som Tubifex?). Även vissa sötvattenfiskar (levandefödare) skall kunna leva och föröka sig i saltvatten, men det har sagts att det inte är nyttig mat i längden för saltvattensfiskar. Jag vet inte om mysis och andra svenska kräftdjur går att odla, men fångar man dem i havet kan de överleva åtminstone några timmar i akvarium. Kanske pelletsen behöver mjukas upp lite av vattnet först? Fast just ocean nutrion skall väl vara mjuka. Jag brukar tina en kub fryst mat i ett glas saltvatten vilket sedan förvaras i kylskåpet, sedan matar jag bara så mycket som djuren äter upp på en halv minut. Men du kanske vill ha en mer kontinuerlig tillgång på foder i akvariet?

Jag har tänkt använda Tunzes ytavsug med hävert (direkt in i Clarisean ), bildas det inte luftbubblor i slangen med en sån? Men jag tror inte själva hävertflödet påverkas av Clarisean, däremot kanske eventuellt bubbelvatten från häverslangen rinner över när mattan täpps igen.

Så om man drar fram för hand mer sällan kommer alltså vattennivån inuti filtret att ligga på en hög nivå under längre tid? Det kanske i sin tur påverkar filtrets funktion som bubbelfälla...

Nitrit är vad jag förstår mindre giftigt än ammonium, så jag gissar att om nedbrytningen av ammonium fungerar tillräckligt bra så räcker filtermediat mer än väl för att bryta ner även nitrit.

Vet du ungefär hur ofta den drar fram ny filtermatta? Ja det stämmer.