Christian J

Ser ut som krossade snäckskal. Menar du att du vill ha varierande kornstorlek i samma förpackning?

Är en returledning av rör alltid bättre än slang? Ser framför mig hur rörfogarna börjar läcka pga slarv vid ihoplimmandet. Funderar annars på att använda en slang med "hose sleeves" i böjarna för att undvika veckbildning, detta förutsatt att det finns sleeves av tillräckligt stor diameter. Eller kan man kanske tillverka en hose sleeve själv av en fast rörböj som man sågar av på längden?

Jag antydde något sådant. Det är klart ozon fungerar ute i karet också, men kommer det inte skada övriga djur i den koncentration som krävs för att döda parasiterna? Fördelen med skummare är att man kan ha en högre koncentration inuti skummaren som förhoppningsvis sjunker innan skummarvattnet återvänder ut i karet (eventuellt med aktivt kol mellan). Eventuellt skulle du kunna behandla den för tillfället svårast angripna fisken som en slags akut hjälp. Man kan kanske även lägga dem i något parasitdödande medel. Alternativt köra en slarvig TTM, där syftet inte är att utrota Cryptocaryon utan bara hålla nere mängden parasiter tills fiskarna utvecklar bättre immunitet, och då gör det kanske inget om något enstaka parasit slinker med. Å andra sidan kommer hela proceduren att stressa fiskarna, och det är kanske inte så bra för immunförsvaret heller. Det är nog inget problem en kortare tid, vad jag förstår är det när man använder ozon kontinuerligt som skummaren påverkas. Det är det ingen som vet exakt, http://edis.ifas.ufl.edu/fa164 skriver "An average life cycle appears to be 1 to 2 weeks; however, life cycle durations may range from 6 days to 11 weeks..." I kallt vatten kan det dröja ännu längre, men det kanske är irrelevant: "A more recent study demonstrated that two life stages of one strain of Cryptocaryon (trophonts, i.e., the feeding stage during which the parasite can be found on the fish, and tomonts) survived dormant for 4–5 months at 12°C (53.6°F)" De jag har sett har ett reglage. Vissa behöver dessutom en luftpump (beroende på skummarens konstruktion?), så man kan justera luftmängden också. Jag tror man behöver en redoxmätare för att uppskatta halten i vattnet, och för att upptäcka farliga koncentrationer i luften får man förlita sig på luktsinnet. Väteperoxid är nog säkrare för både människor och djur.

Personligen tycker jag det blir mer naturligt med flera exemplar av samma art (gäller även Zebrasoma) istället för olika (givetvis förutsatt att det funkar). Jag har en liten loriculus som nafsar på koraller, visserligen verkar de inte ta skada men de flesta är sammandragna dagtid. Misstänker att det är väldigt individuellt hur de beter sig. Har för mig att Universeum hade ett antal C. bicolor i sitt kar (1000 liter?) för några år sedan, men vet inte hur länge.

Jag kanske skall tillägga att min 6020 nog inte låter mer än andra billiga pumpar (t ex min Aquael). Vortech MP10 är ganska liten och troligen tystare, men också mycket dyrare. Sant. 6020 är en prisvärd pump, att mitt exemplar brummar är det enda negativa jag upptäckt med den. Å andra sida har ju även Tunze fler pumpmodeller att välja mellan, t ex 6015 som stigigemla nämnde och som visserligen är större men troligen tystare.

Fast det är lätt att bli ivrig och vilja göra ett svep med håven när fisken närmar sig! Men är man tålmodig märker inte fisken ens att den befinner sig i en håv förrän den når över vattenytan.

Vänta tills det blivit helt mörkt, fös sedan den sömndruckna fisken in i en väntande stor håv med en mindre håv eller liknande. Använd en svag ficklampa eller liknande för att inte oroa fisken för mycket. Man kan även låta en håv stå mot rutan dagtid tills fiskarna vant sig vid dess närvaro. Sedan kan man försiktigt flytta håven (som om den rörde sig med strömmen) tills den råkar befinna sig runt fisken. Det gäller bara att vara extremt tålmodig, så fort fisken inser att det är någon som styr håven kommer den att simma undan, men innan dess betraktar den håven som ett livlöst ofarligt föremål.

Det brukar vara lättare när fiskarna somnat och/eller låta håven stå i karet några timmar/dagar så de vänjer sig vid den. Om någon fisk stressar de andra (t ex tryckaren) kanske det är bra att ta den först, alternativt ta den känsligaste fisken först så den inte fungerar som smittohärd för de övriga.

Prova att söka på "Aplysia belladonna" med citationstecken. Resultaten utan citationstecken verkar gå till sidor om släktet Alysia och arten Atropa belladonna (pga det närbesläktade giftet).

Möjligen kan det räcka med ett mindre UVC till ett karantänskar, men skulle du inte kunna få plats med en tillfällig stor UVC till visningskaret några veckor, medan fiskarna bygger upp immuniteten? Har du satt in nya fiskar eller sten nyligen som pricken kan ha följt med? Varför karantän om de redan är smittade? Enda anledningen är väl att köra hinkmetoden tills de är prickfria, och sedan förvara dem i karantänen tills inredningen i visningskaret blivit fritt från prickcystor. Använd absolut inte koppar i visningskaret. Sänk temperaturen (och ljuset) så minskar mat- och syrebehovet, samtidigt som kallare vatten kan binda mer syre.

Kan stämma, mina fiskar brukar också klia sig när jag rört om i sanden. Om det beror på pods vet jag inte, kanske bakterier? Hursomhelst bör det isf gå över inom några timmar, och det förklarar inte prickarna. Det hjälpte inte när jag hade en prickepidemi. För att det skall funka antar jag att vatten med frisimmande parasiter måste passera genom skummaren. Vet ej om ozon i det fria akvarievattnet är effektivt utan att det samtidigt skadar övriga djur. Varför inte prova UVC istället? Liksom ozon krävs att tillräckligt mycket vatten med frisimmande parasiter passerar, men det är inga farliga ämnen som kan läcka ut.

Finns det en art som heter Aplysia belladonna, jag fick inte en enda träff när jag googlade.

Det finns även täckpluggar för hålen om man vill att det skall se snyggare ut, t ex : https://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/00226315/

De senaste bilderna skulle kunna vara prick, förutsatt att de inte kommer och går varje dygn. Kanske de sitter kvar men inte syns ibland? En blek flavescens (pga rädsla när ljusfärgen ändras?) kan ju ha ganska vit färg, och då syns kanske inte prickarna. Levnadscykeln för Cryptocaryon innebär annars (förenklat) att varje enskild parasit sitter fast på fisken i 3-7 dagar innan den släpper, sedan utvecklas den på akvariets botten i 3-72 (men oftast 4-8) dagar innan nästa generation kan infektera fisken. Ibland kan enskilda parasiter utvecklas olika fort, så att det alltid finns några prickar på fisken (det skulle kanske kunna ge intrycket att en enda parasit flyttat sig), men andra gånger kan man se att angreppen kommer i vågor ca var 7-14 dag. Mellan dessa fastsittande stadier simmar de fritt, det är då de går att angripa med UVC och annat. Här finns mer att läsa: http://edis.ifas.ufl.edu/m/#publication?id=FA164

Nej hydroider är besläktade med koraller och lever på ungefär samma sätt.

Det ser ut som en hydroid, helt ofarliga för fiskar.

Jag tycker inte detta låter som prick, men det finns även andra åkommor som kan ge liknande symptom, t ex viruset Lymphocystis som kan växa till vid stress. Vet inte vad Oodinex innehåller men jag tvivlar på att det hjälper mot prick, särskilt om du samtidigt måste stänga av UVC och skummare vilket troligen försämrar livsmiljön för fiskarna. En sump spelar ingen roll i sig. Ett inkört vadd- eller skumpatronfilter och en skummare räcker utmärkt i karantänskar. Men om det är prick finns parasiten troligen redan i visningskaret, och att då flytta fisken stressar den kanske ännu mer. Skulle den däremot bli sämre i visningskaret kan du kanske sätta den i karantän för att minska mängden parasiter som kan föröka sig på den och sedan angripa övriga fiskar. Prick kan man behandla med hinkmetoden (som det kallas här på forumet), se även http://www.masa.asn.au/masawiki/index.php/Three_Day_Transfer_Method --om det redan finns prick i visningskaret kommer fisken sedan att bli infekterad igen efter behandlingen, men kanske har den då iaf fått starkare immunförsvar. Även låg salthalt har provats, men verkar inte vara lika effektivt: https://www.advancedaquarist.com/2007/6/fish --gör detta i ett karantänskar, eftersom lägre djur i visningskaret knappast gillar det. I naturen verkar inte alla fiskar ha prick (ens latent), men det kan säkert stämma att många plockar upp den hos exportörer och handlare. Mandariner sägs vara nästan helt(?) immuna mot prick.

Här finns mycket att läsa: https://www.advancedaquarist.com/2003/1/inverts http://chucksaddiction.thefishestate.net/seacucumbers.html Pga deras gift är det nog ingen risk att övriga djur stör dem, det viktiga är att de inte tar sig in i pumpar och blir skadade.

På den bilden verkar bildbehandlingsprogrammet ha skapar artefakter vid de röda ringarna, så det går inte att se.

Förstod inte ovanstånde riktigt, men det kanske är svårare att upptäcka med vissa typer av ljus. Jag har ibland sett prick på foton av fiskar som jag aldrig skulle upptäckt med blotta ögat.

Det har alltid sålts mediciner som påstås hjälpa mot prick (men som troligen bara är bluff), jag känner inte till några nya som skulle vara annorlunda. Tank Transfer Method (hinkmetoden) eller UVC verkar däremot många ha bra erfarenhet av, och om karet och fiskarna är i allmänt bra kondition kan de ofta bekämpa prickparasiten själva. På bilden ovan ser jag bara två eventuella prickar mitt på kroppen, de övriga ser mer ut som streck och är för stora.

Om enskilda prickar flyttar på sig är det nog inte Cryptocaryon (såvida inte en prick försvunnit och en annan ny tillkommit i närheten). Se även Fisken på bilden är förresten en gul segelfenskirurg (Zebrasoma flavescens), inte en kejsare. Jag kan inte se om det är prickar på fisken eller partiklar i vattnet.

Spånskivorna på Metodskåpen är täckta med melaminfolie på alla exponerade sidor, så de borde tåla en hel del vatten iaf där. Däremot är skruvhålen och kortsidorna på topp- och bottenskivorna (som skruvas mot sidoväggarna) av oskyddad spånskiva, så för att undvika att fukt letar sig in där kanske man skulle kunna använda lack eller våtrumssilikon. Ventilation är nog bäst, så slipper man mögel också. Men det är nog ändå bra att skydda skarven mellan väggarna och bottenskivan från vattenspill.

Jag fick klumpar när det började växa gröna trådalger på min sand. Blev tvungen att kasta sanden eftersom inga djur verkade äta algtrådarna (kanske en sjögurka hade gjort det). För (väldigt) längesedan fick jag ibland hårda klumpar när jag hällt i för mycket kalkvatten på en gång (direkt ur hinken) så att det cementerade ihop gruskornen, men det är nog inte orsaken här. Kan du inte suga ut den med en hävertslang, eller är sanden för grov? Troligen är det bara ytlagret som är klumpigt.

Gissar att alger eller annat (biofilm?) binder ihop sanden. Vet ingen enkel lösning utom att tvätta sanden kanske.