Lasse

Många fiskar är anpassade till att under längre eller kortare tider äta det som finns tillgängligt. I många miljöer varierar sorten foder mycket. I en korallrevsmiljö är dock det mesta rätt konstant och det är väl bara vid monsun och när havsströmmar ändras som det kan finnas en ändring av fodret. Det är ju också på korallreven vi finner de flesta foderspecialisterna. Den gamla sanningen att variera fodret bygger enligt min uppfattning på det faktum att man inte förr fick med samtliga näringsämnen och annat i samma foder utan var beroende på att ge olika foder. Idag finns det många kompletta helfoder man kan använda och många fiskar äter väldigt ensidigt i naturen pga specialisering. Exempelvis kirurger - det är alger som gäller - morgon, middag och kväll - året om MVH Lasse

Nej MVH Lasse

LG står för Lucky Goldstar - så namnbytet var inte fullständigt MVH Lasse

Organiskt material som bryts ner syrefritt ger/kan ge svavelväte under vissa omständigheter (fritt från nitrat och förekomst av sulfat). MVH Lasse

Då är jag med - förutsatt at PS dimmar med PWM och inte med strömstyrkan. MVH Lasse

Men är det inte så att den samlade energiförbrukningen blir mindre mätt i kWh eftersom effekten inte är likvärdig över tid? Om du har en 100 watts kluster som går på 100 % i en timme så har du förbrukat 0,1 kWh men samma kluster som med hjälp av PWM går på 50 % bara har förbrukat 0,05 kWh eftersom den är släckt halva tiden i snitt - eller har jag missförstått något? MVH Lasse

De kan tjura rätt så länge MV Lasse

Nu missförstod du mig nog - även Dinoflagelater minskar på ytan när det är släckt - det är då de går ner och hämtar ny näring. Har du något som är kvar synligt under natten så är det troligtvis något annat. MVH Lasse

Jag tror att silikatspåret är ett felaktigt spår vad gäller Dino (och faktiskt även för kiselalger i saltvatten). Förklaringen tror jag finns i områdena konkurrens och närsalters tillgänglighet. Jag vill fortfarande hävda att det generella är att dino och cyanotillväxt främst sker i kar med låga näringsnivåer i vattenkolumnen eller där förhållandet mellan olika närsalter är fel i vattenkolumnen. Förhållandet mellan de olika formerna av oorganiskt kväve (ammonium/nitrit/nitrat) kan också spela en roll i vissa fall. Mina funderingar är som följer - inga garantier att de överensstämmer med verkligheten men de utgör ett scenario som jag personligen blir mer och mer övertygad om är åt rätt håll i alla fall: Båda dessa organismer har olika uppträdande beroende på om det är ljust eller släckt. Dino är rörliga vilket innebär att de rör sig upp och ner i sanden eller inredningen om den är porös. Detta gör att de kan komma åt näringsdepåer som bakterierna nere i sanden eller i inredningen frigör, depåer som de organismer som är fastsittande på sanden eller inredningen inte kommer åt. När de rör sig upp till ljuset är de fulladdade med näring och kan utnyttja ljusenergin. Finns det då inga andra organismer som har de begränsande "sittplatserna" i ljuset så kan de få plats, finns det andra organismer där redan så börjar ett krig där det är numerären som avgör. Detta innebär att det kan förekomma situationer där man kan ha dino även i situationer där det finns gott om närsalter i vattenkolumnen om det uppkommit en population av dino som är tillräckligt stor. Samma grundresonemang gäller cyano med den skillnaden att den inte rör sig på samma sätt. Däremot så varierar Cyanons "trådformiga" struktur sig. Du har inte ett kar utan bottenlevande Cyano - oavsett vad du tror - de finns alltid där men kanske oftast i begränsad upplaga. Under vissa omständigheter så kan dessa trådformiga fotosyntetiserande bakterier bilda en tät geléaktig matta som ändrar hela mikromiljön för bakterierna. Denna matta minskar eller ökar beroende på ljuset och detta tyder på att Cyanon kan utnyttja hela ytan för fotosyntes. Mattan skapar också en "mikromiljö" mellan underkanten och substratet. Denna miljö blir fort syrefri och är nitratnivån för låg i vattenkolumnen börjar andra bakterier som finns under mattan utnyttja sulfat i sin förbränning (inget syre finns tillgängligt (förstahandsvalet) och heller inget nitrat (andrahandsvalet)) Restprodukten av denna process blir svavelväte som i sin tur frigör i sanden/inredningen bunden fosfor som ortofosfat. Många av dessa bakterier har också förmågan att utnyttja kvävgas och omvandla det till oorganiskt kväve. I och med mattbildningen kan denna typ av cyanobakterier bli självförsörjande på näringsämnen. Mitt resonemang ovan har begränsat sig till de två hudämnena som är tillväxtbegränsande för tillväxt - fosfor och kväve. Det finns dock inget som säger att resonemanget inte kan utsträckas till andra ämnen som kan begränsa tillväxten - huvudfrågan är bara om ämnet finns tillgängligt i vattenkolumnen eller i substratet. Finns inte ämnet tillgängligt i vattenkolumnen i tillräcklig mängd så begränsas tillväxten av sådan organismer som är beroende på att upphämta sina ämnen från vattenkolumnen ("snällare" alger typ grönalger - alger som sedan kan betas av andra organismer). Detta resonemang skulle kunna förklara varför man ibland kan se höga nivåer av ortofosfat och nitrat i vattenkolumnen men ändå ha dinoflagelater eller cyanobakterier - det är något annat ämne som tagit slut i vattenkolumnen men som dessa två organismer kan hitta i substratet med olika mekanismer. Min åsikt är att just dessa två organismer vi pratar om - dinoflagelater (flagelat är per definition rörlig - flagell är en eller flera små "svansar" som fungerar som propellrar) och cyanobakterier har utvecklat olika mekanismer för att kunna tillgodogöra sig näringsämnen (och kanske också spårämnen) i substratet om det skulle behövas. Detta ger dem en konkurrensfördel i förhållande till organismer som är beroende på livsnödvändiga ämnen i vattenkolumnen. Det finns en del andra aspekter i det hela men för min del kokar allt ner i några grundförutsättningar för bekämpning i mina kar. Stör kollonierna - sug upp när de är som bäst utvecklade under dagen (oftast precis innan ljusnivån lämnar max). Se till att det finns åtminstone små mängder oorganisk fosfor och nitrat i vattenkolumnen och i rätt proportion. I nystartade kar - att det finns nitrat tillgängligt - ammonium är känt för att trigga cyanobakterier åtminstone. Dagliga små vattenbyten i samband med att man suger ut kollonierna (ger också tillskott av andra ämnen som kan vara boven). Tid. Andra tänkbara åtgärder Dra ner på kolkälla - gå över mer till ett "grönalgsdrivet" system än ett "bakteriedrivet" system. Inrättande av refugium eller algskrubber för att mer ha ett "algdrivet" system för närsaltsbegränsning och återsläpp av viktiga ämnen till vattenkolumnen. Tillsättning av spårämnen och andra mikronäringsämnen. Vid utbrott eller problem - större (ca 10%) vattenbyte dagligen. Det finns säkert fler men min åsikt är att huvudsaken är att man har rätt förhållande av ämnen i vattenkolumnen och att man har betare eller skördar en naturlig algproduktion kontinuerligt. De bakteriedrivande systemens baksida stavas nog cyano och dinoproblem om man inte är vaksam. Det är klart att man kan köra sådan system med utmärkt resultat men jag tror inte att man får nolla något ämne i vattenkolumnen i så fall MVH Lasse

Ta foto på det och skicka till AC-RC så får du med största sannolikhet nya. Vad gäller Goosnecken så har du har ett väldigt lågt (25 cm om jag mins rätt) kar vilket innebär att du får höga PAR värden. Med deras 45 gradiga linser har du ett parvärde på ca 1800 i luft på 30 cm. På 50 cm - ca 800 och 70 cm - ca 400. Nu valde du 60 gradiga linser vilka innebär att du omkring 20-40 % lägre värde vid samma höjd. Hade du haft ett normalhögt akvarium (ca 50 -60 cm) hade det fungerat bättre. Fördelen med att få upp dem är att du nog klarar dig med 2 MVH Lasse

Är du nöjd med Dreamchippen MVH Lasse

Här och där MVH Lasse

Jag skulle nog inte byta metod nu utan bara fortsätta på det sätt du gör nu men inte föra in organismer som varit svåra just för dig. Jag vet av erfarenhet vad som fungerar i mitt akvarium och vad jag skall strunta i. Jag har när saker och ting stabiliserats kunnat skaffa organismer som varit omöjliga förut. Jag skulle nog som många har påpekat - ta ett steg tillbaka - koncentrera mig på det som fungerar och sätta en gräns på 3 - 6 månader när inga större förändringar görs. Tag det lite lugnt, korka upp en pava vin och bara sitt och njut. MVH Lasse

Jag säger inte att det är så men det kan finnas samband mellan näringsnivåer och ljuskänslighet - det går inte att utesluta i alla fall. Skulle nog i ditt fall dra ner till hälften - även de blå våglängderna - och notera vad som händer. MVH Lasse

HUFA står för Highly Unsaturated Fatty Acid vilket inkluderar Omega 3. Ett bra foder för saltvattensfisk skall ha ett högt innehåll av dessa fettsyror - vilket de flesta har idag. Tror inte att innehållet av HUFA varit det som fick din skummare att svämma över, överskott av fett brukar i stället minska bildningen av skum. MVH Lasse

Sök på hinkmetoden här på forumet MVH Lasse

Problemet är att han kommer inte få någon nitrat om han inte har någon belastning. Jag tycker du skall starta ungefär som du säger Fredrik. Men jag brukar göra på följande sätt. Första veckan matar jag bara var tredje dag och med väldigt lite djupfrysen vuxen artemia (ca 10 st om du har två clowner) Andra veckan matar jag varje dag med samma mängd och tredje veckan varje dag - sedan kan man öka mängden per dag försiktigt. Under hela tiden ger jag något bakteriepreparat - ex Seras Nitriveck. Jag doserar då efter deras startdos och varje dag - har för mig det är 20 ml/100 l men jag ger det varje dag under dessa tre veckor. Om jag har något gammalt filter (söt eller salt spelar ingen roll) igång så kan jag ta det i stället och krama ut i en liter saltvatten- ställa i kylskåpet och pytsa i en del varje dag under dessa tre veckor. MVH Lasse

Det är ju genom att iaktta sitt kar och fråga andra som han lär sig Andreas @ Nico: Ozon kan påverka koraller genom att de drar in polyperna men du är nu i en fas där du måste välja. Personligen hade jag nog tagit ut den angripna fisken och försökt rädda den vid sidan om och dragit ner lite på ozonet om det är fler koraller än en som visar på påverkan. När du fått pricken under kontroll - låt bli att köpa in ny fisk under en lång tid så att karet stabiliserar sig för korallerna. MVH Lasse

Det finns tydligen vissa arter där honan behåller äggen och att de utvecklas inne i honan - vet ej dock vilka arter MVH Lasse

Peter - jag tvivlar på att den ens klarar spotmätning - oavsett vad tillverkaren säger. Framförallt klorider stör alla jonselektiva nitratelektroder redan vid ca 50 ppm - vårt saltvatten har ca 19 900 ppm. Sökt på tillverkarens sida och de uppger inte något om störjoner eller annat av betydelse. MVH Lasse

Men tyvärr - den verkliga svåra mätningsutmaning - nitrat i saltvatten klarar de inte en jonselektiv nitratmätare av. Eftersom störningen heller inte är linjär så är det ytterst svårt att kompensera. MVH Lasse

Går tillbaka relativt snabbt. Om du gör ett helt uppehåll på några dagar - eller tills det försvinner - så kanske det är det bästa. Sedan återstartar du med betydligt mindre dos. MVH Lasse

No Po är väldigt potent - jag doserar endast 2 ml per dag på ett 400 liters kar och det funkar bra. När jag körde full dos så blev det dimmigt - halvera dosen åtminstone. MVH Lasse

Detsamma - hoppas det går bra med nyförvärvet MVH Lasse

Lassemonen var väl ett bra namn MVH Lasse