Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 730
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    376

All aktivitet

  1. Detta betyder att FB eller BS gäller MVH Lasse
  2. De här flytande fosfatremovrarna bygger på kemisk fällning. Det är därför mycket märkligt att du inte ser någon förändring från det relativt höga 0.36 ppm. Har "damen" däremot läst av 0,04 så ger det en rimlig förklaring. Jag har för övrigt haft högre värden än 0,4 och haft kalkalger. Jag håller nog en slant på att orsaken är liknande den som är den vanligaste felorsaken i datakretsar - FBT. Kan kanske vara dags att införa en felkod för koncentrationsavläsningar inom saltvattensakvaristiken - förslagsvis FB eller BS MVH Lasse
  3. Du kan ha specifika störjoner i ditt akvarium. jag har alltid mätt nitrat i mina kar men konstaterat nitratbrist (verklig) åtskilliga gånger. Har också bekämpat Cyano med nitrattillsats fast testen visat 50 - 100 ppm (och lyckats med det) MVH Lasse
  4. Du skall inte ha någon förbrukning av calcium, karbonater och annat än. Du har alldeles för lite stenkoraller till det. Du kan använda magnesiumklorid, kalciumklorid och bikarbonat för att justera upp dina värden. Börja med magnesiumkloriden, följ med kalciumklorid när magnesium ligger rätt. När även kalcium ligger rätt - ta då bikarbonaten. Kemikalierna är vanliga ballingkemikalier. Jag skulle ta några tester till och med andra testpreparat för att vara på säkra sidan. Magnesiumet bör justeras/konstatera nivå först. MVH Lasse
  5. Sitter det löst eller är fastsittande? MVH Lasse
  6. ...och klarar inte att mäta i nitrat i saltvatten. Klorid stör redan vid en koncentration av ca 0,04 ppm och vårt saltvatten innehåller ca 1900 ppm Cl...... MVH Lasse
  7. Till Jonas kommentar vill jag tillägga att ha ett tätslutande lock är också viktigt för att motverka avdunstningen. Avdunstning koncentrerar lösningen och kan få kalcium, magnesium och karbonater att fälla ut. MVH Lasse
  8. Ser bra ut - starta lite försiktigt nu bara MVH Lasse
  9. Flytande kväve kan användas till att frysa toaholkar också. På ett kännt experimentställe i Göteborg kom städerskan en dag och var helt förtvivlad - en toalett på nedre plan var totaltäppt och vatten rann ut över kanten (och annat också) Jag gick ner - lyfte på locket och konstaterade att det syntes inget som blockerade hålet ut. Det var kristallklart ner till botten - okey - då sitter det nog en stor skit i vattenlåset sa jag och tog en toaborste och stötte ner den för att skapa ett tryck genom vattenlåset.... Klonk sa det och borsten kom bara halvägs ner i holken - men jag ser ju botten...... Tänk, tänk, tänk - toaletten ligger 20 meter ifrån visningssalen och där håller guiderna på med experiment med ..... J-a guider - de har hällt ut överblivet flytande kväve i holken är klart - och så var det - och om jag inte minns fel så brukar just den kreativa guiden ibland skriva här. MVH Lasse
  10. Akvariekylare drivs med en pumps som pumpar igenom vatten. Men är det så att du har upp mot 35 grader i det rummet så kommer det inte att fungera så bra eftersom en akvariumkylar visserligen kyler vattnet men den värmer luften istället. Är luften för varm så är verkningsgraden för dålig. Då skulle jag i stället rekommendera en AC i rummet - den kyler rummet och placerar överskottsvärmen på utsidan (måste finnas en möjlighet att blåsa ut överskottsvärmen. Upp mot 29-30 grader i rummet klarar faktiskt den lilla fläkten i RSM:et. Vad den gör är att den för bort den 100 % fuktiga luft som stängs in i huven och tillför torrar luft. Detta ökar avdunstningen och den ångbildningsenergi som behövs för ny fuktighet sänker temperaturen i vattnet (energin tas från vattnets värmeenergi). Att blåsa torrare luft på en vattenyta kan sänka temperaturen i akvariet ner mot 2-3 grader under rumstemperatur. Mina nya Dream Chip kanoner blåser vid drift en 35 - 40 gradig luftström mot min vattenyta. Denna luft är betydligt torrare (varm luft kan innehålla en större mängd vattenånga än kallare) - avdunstningen ökar och förr hade jag svängningar i temp på ca 1,5 grader under dygnet - nu har jag en jämn temperatur - högst 0,5 grader - jag låg länge kring 25 grader innan jag höjde till 26 grader - och det håller akvariet väldigt jämnt. MVH Lasse
  11. Varför tror du inte att extrafläkten kommer att hjälpa? Hur varmt blir det i rummet? MVH Lasse
  12. Tror inte det är en rödare. Jag hade den typen och då kom vi fram till någon typ av Fire coral. Det är ingen korall utan en hydrzoa. MVH Laser "
  13. Sök på fire coral eller eldkoraller för de två första bilderna. MVH Lasse
  14. Tack - fisken är en blenid liknande fisk från familjen Chaenopsidae från västindien Emblemaria pandionis MVH Lasse
  15. Helbild MVH Lasse
  16. Lite uppdateringar av bilder MVH Lasse
  17. Troligtvis cyano. Hur länge har karet gått?. Nitratvärden, fosfatvärden? MVH Lasse
  18. Ca, Mg och alkaliniteten kommer att vara lågt i det saltet men det finns kemikalier som kalciumklorid, magnesiumklorid/sulfat och bikarbonat/karbonat att tillsätta. Det finns flera saltmärken som utgår ifrån naturligt indunstat salt och sedan plockar i det som går i förening när vattnet dunstar av. Red Sea som exempel. i min mening ett av de bättre salten jag provat om jag ser hur mina organismer reagerar. Att göra en koncenterad lösning (en slurry) funkar inte av samma orsak som att använda bara indunstat havssalt. Kalcium, magnesium och alkalinitet fäller ut. MVH Lasse
  19. Japp - vattenbyten på ca 40 liter åt gången. Målet är var eller varannan vecka men det har stått utan vattenbyte i flera månader under flera perioder. Jodförklaringen tror jag inte fullt på. I mitt andra kar doserar jag in Jod - där vägrar xenian att växa! MVH Lasse
  20. Det säger lagen ok till - är ej fast montering. MVH Lasse
  21. Jag är nöjd med mitt men jag har satt i mer ljus. Här är bilder från idag MVH Lasse
  22. Osmos är den process där en vätska försöker ujämna saltskillnaderna över ett menbran. Exempelvis är saltinnehållet i en cell ca 0,7-0,9%. Är den cellen nersänkt i vatten så med läger saltkoncentration så finns det en strävan att uppnå koncentrationsjämnvikt, dvs vatten vill gå in i cellen via cellmembranet och salter ut i vattnet. Är vattnet saltare blir processen tvärtom. I en revers osmosanläggning tvingar du med hjälp av tryck vattenmolekyler att passera ett membran med porer så små att salterna och de flesta i vattnet förekommande ämnena stannar kvar på ena sidan och det rena vattnet passerar över till andra sidan, dvs tvärtemot hur osmos fungerar - där av namnet Reverse Osmos eller RO vatten. RO-vatten är den riktiga benämningen på det superrena vattnet som framställs på detta sätt. MVH Lasse
  23. Kemiska förlopp som svavelväte/ammoniak kan också medföra detta. Iofs borde andra djur drabbas också men jag har varit med om tillfällen där troligtvis svaveväte fanns i begränsade delar av akvariet och fisk som passerade igenom dog. MVH Lasse
  24. Stalltips: Stör mattorna på sanden varje dag. Låt dem inte växa så kraftigt. Du har röd cyano (som det verkar på bilden) även på inredning (som röret) - försök och stör det också. Cirkulation öve sanden kan hjälpa om den är så kraftig att mattbildandet störs. Eremiter av olika sorter är inte fel. Jag fick hem några fraggar för några dagar sedan med fraggstenar som var påväxta av en mörkröd cyanoliknande alg (den typ som sitter ganska hårt - är troligvis inte cyano men brukar iblan förekomma under samma förhållande som cyano). Dessa stenar är i stort sett rena nu och det har varit en livlig trafik av eremiter till stenarna. Jag har många eremiter och av många olika arter. Jag har också ett antal krabbor som kryper omkring och gör nytta. Jag är också förespråkare för nitrattillsättning vid mattbildning av cyano och dinoflagelater. Det är två huvudorsaker till detta. 1) Konkurrens: Det finns klara indikationer på att de bentiska cyanon utnytjar zonen mellan "mattan" och substratet som en syrefri zon där bakterier som fixerar kväve kan leva i symbios) . Det finns allså indikationer på att dessa cyano som saknar heterocyster (de celler som normalt fixerar kvävgas hos cyano) ändå med hjälp av externa bakterier kan skapa oorganisk kväve i upptagbar form. Detta ger dem en konkurrensfördel gentemot andra alger som behöver ammonium eller nitrat. Vad gäller dinoflagelater så vet jag inte idag om de klarar att skapa upptagbart kväve från kvävgas 2) Möjlighet att komma åt bundet fosfor: Man har länge trott att bundet fosfor kan frisläppas i form av ortofosfat (den upptagbara formen av fosfor som vi i dagligt tal kallar fosfat) bara substratet blir syrefritt. Idag har man starka indikationer på att bara syrefrihet inte räcker utan att det måste finnas en produktion av svavelväte också. Man tror alltså att svavelväte är ett vilkor för frisläppandet av ortofosfat från en bunden form. Hur uppkommer då svavelväte. Den främsta vägen för svavelväte i våra akvarium är mikrobiell produktion. Många av våra vanliga nedbrytningsbakterier har förmågan att fortsätta leva och arbeta även under syrefria förhållanden. Produktionen av dem blir dock långsammare men de klarar miljön. I själva förbränningsprocessen så spelar syre en viktig roll i cellernas metabolism (i den sk citronsyracykeln/krebs cykel). Om inte syret finns så måste det ersättas av något annat. Det ämne/molekyl som dessa bakterier då först använder är nitrat med restprodukten fri kvävgas. När nitraten också är förbrukad så används sulfat i stället - och dess restprodukt är svavelväte. Frånvaron av nitrat triggar alltså igång svavelväteproduktionen i substratet vid syrefria förhållanden och därmed frisläppandet av ortofosfat. Vad gäller dinoflagelater så står ordet flagelat i namnet för att organismen har en flagell. En flagell är ett rörelseorgan och dessa alger kan alltså röra sig upp och ner i substratet. Under den ljusa perioden är de på ytan för att utnyttja ljusenergin i sin fotosyntes, under den mörka perioden går de ner i substratet där de troligtvis kan samla på sig fosfat (om det finns områden med svavelväteproduktion) för nästa dags fotoperiod. Konsumtionen av nitrat och, vid nollning, produktionen av svavelväte i våra akvarium styrs av mängden heterotrofa bakterier ("rovbakterier"). Denna mängs styrs oftast av tillgången av organiskt kol. Fritt organiskt kol är naturligt en bristvara i ett välskött akvarium men de olika kolkällemetoder som tagits fram bygger på att vi skall tillsätta löst organiskt kol för att öka populationen av heterotrofa bakterier så att den lösta mängden av fosfor och kväve minskar men tillsättningen av organisk kolkälla ökar också populationen av heterotrofa bakterier i substratet och därmed risken för total nitratreducering och påföljande svavelväteproduktion. Allmänt sett så är de så kallade biopelleten en bättre metod eftersom den i alla fall teoretiskt håller kolkällan på en plats men kraven på rörlighet och avslipning av bakteriefilm gör att kolkälla ändå kommer ut i vattenvolymen så problemen blir i princip densamma. Sammanfattningsvis så tror jag att följande serie av metoder är det bästa sättet att bli av med cyano och dinoproblem 1. Stör biomattorna - dels för att minska populationen av oönskade organismer och dels för att cyanons fall hindra mattbildandet. Störningen kan ske genom utsugning varje dag, kraftig vattenströn över, organismer som äter den oönskade organismen eller organismer som vänder sanden. Hittar man organismer som äter de oönskade organismerna så är det kanske att föredra men oftast tror jag att utsugning är den bästa metoden 2. Tillsätt nitrat dels för att stärka andra organismers konkurrensförmåga, dels för att minska risken för svavelväteproduktion och därmed följande frisläppande av fosfat 3. Minska populationen av heterotrofa bakterier genom att stoppa/kraftigt minska tillsättningen av organisk kolkälla MVH Lasse
  25. Har bägge sorterna i ett Percula 120. Dock inte nära för närvarande men har inte sett något problem med dem. Klart är dock att de gillar ljus. De går mycket bättre nu (speciellt Floridan) när jag fått igång mina Dream Chip med PAR värden kring 300 där de är. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...