Mina funderingar ligger på ett mer "invecklat" plan än Claes. Om man utgår från att ett kar är både fosfat och kvävebegränsat så måste ju dessa här rackarna ha fått tillgång till fosfor också om de växer vid får aminosyretillsats. Det får de inte från aminosyrororna. Däremot är det känt, förutsatt att man har sand i botten, att ett nitratfritt vatten lätt ger svavelvätebildning i bottensubstratet. Svavelväte i sin tur har visat sig vare en av huvudorsakerna till att fosfor frisläps i form av ortofosfat i de syrefria områdena i olika sediment. Kiselalgerna vandrar helt tydligt i sanden - framme och fotosyneserar på dagen och vad gör de efter mörkrets inbrott? Om de vandrar neråt så kan de i princip hämta upp frisläppt fosfat (som blivit pga att vattnet inte innehållet nitrat) och på ytan vid ljuspåslaget så har de plötsligen en kvävekälla också (aminosyrorna). Det är nu visat att detta verka ske med många frisimmande cyano och man har nu mer eller mindre börjat luta åt att det här är en av orsakerna till de stora cyanoblomningarna i Östersjön. Cyanon är dubbelt jävlig eftersom dessa det rör sig om i Östersjön lätt själva kan framställa sitt kväve ur kvävgas. Får de bara en fosforkälla så fixar de resten själva. Man har visat att den vertikala migrationen av cyano på mellan natt och dag gör att cyanon går ner i det syrefria (och fosfatrika) bottenvattnet och bunkrar fosfor. Man menar att det är avsaknaden av nitrat som gör att man får denna situation eftersom man kommit på genom att jämföra olika danska sjöar. Ingen cyano finns i de sjöar som har syrefritt i bottenvattnetmen men med ca 2 ppm nitrat i vattnet. i de sjöar som har 0 nitrat förekommer dock cyano rikligt. Detta har man vetat förut också men tillskrivit att cyanon inte har någon extra fördel med att kunna själv skaffa nitrat i dessa fall. Nu har man sett att nitraten kanske har en mer indirekt verkan genom att frånvaron av nitrat underlättar frisläppandet av en fosforkälla. Orsaken är ju att de syrefria bakterierna i första hand väljer nitrat i metabolismen om det finns, finns det inte så är nästa val sulfat - och då är restprodukten svavelväte som i sin tur frisläpper fosfor. Eftersom Claes sett tillväxt även på andra alger så är det inte säkert att hans kar är helt fosfatbegränsat. Om mina spekulationer håller så förväntar jag mig inte att han vid tillsatts av nitrat skall få några kiselalger men andra alger kan ju komma i stället men jag är inte helt säker på detta. Om Claes inte får någon tillväxt av kiselager om han tillsätter nitrat så är nästa steg att tillsätta bägge samtidigt (tycker jag som inte behöver bränna mig på elden den här gången ). MVH Lasse