Lasse

Thore Jag hade besök av en företrädare för denna firma och han visade upp en modell - möjligen har jag förväxlat lysrör med denna produkt http://www.trgcomp.se/trgse/internet/design/ProductShow.aspx?ProductID=5469 men jag hade för mig att de hade lysrör också men jag kan ha fel. MVH Lasse

Det trycket skall räcka - håller på Greger MVH Lasse

Det går utmärkt att starta med ett så litet akvarium och idag finns det gott om små fiskar som passar i sådana akvarier plus allt annat som finns runt om som räkor, eremiter osv. Kostnadsmässigt är dock frågan om du inte kommer billigare undan med att köpa ett Clownhotell eller AN 37 liter. I Clownhotellet finns allt och AN evolution 37 liter går utmärkt att köra skummarlöst. Utbytar av nanofisk brukar vara bra i Göteborgs (och närmaste omgivningens) butiker MVH Lasse

Patrik - det är inte fråga om tro utan att jag inte sett dessa uppgifter och då checkade jag ändå innan jag skrev. I och med dina länkar så är det helt klart att det finns bakterier med denna förmåga. Men det finns många, många studier om fastlåsning av fosfor i både limniska och marina sediment under syrerika förhållanden. Bakterierna verkar utnyttja detta fosfat för sin egen tillväxt men givetvis undér vissa förhållanden så kan både detta lagrade fosfor (de är ju levande organismer) och metalliskt bundet fosfor frigöras. Jag har tidigare hänvisat till ett stort arbete om cyano där man pekar ut svavelvätebildningen som den främsta orsaken till att fosfor frigörs ut till vattenkolumnen. Under aeroba förhållanden (och enligt dessa författare även under anaeroba förhållanden men med tillgång av nitrat) så binds fosfor från vattenkolumnen (i alla dess former) i sediment. Det sista citatet av dig Patrik tycker jag belyser situationen väldigt bra. fast jag ändrar rödfärgningen lite grand Alltså bakterierna hjälper till med att låsa fast fosfor i sedimentet Javisst det finns till och med bakterier som har en "lyxkonsumtion" av fosfor och observera - det sker under syrerika förhållanden - alltså i det övre syresatta sedimentlagren Det är det här som min ofta citerade källa numera sammanbinder med svavelväteproduktion. Ditt citat är från 1972 och det jag hänvisar till var en review från 2006 tror jag. Detta var jag inte helt medveten om Detta kallas bakteriell mineralisation Jag har ändrat rödfärgningen lite grand (dvs den är tvärtom ) eftersom detta påstående på ett kick ändrar den teoretiska möjligheten att använda metallbundna fosfatabsorbers både inom akvaristiken och avloppsvattensrening. Nu är ju inte verkligheten på detta sätt eftersom dessa tekniker fungerar alldeles utmärkt och svaret finns där i sista delen . Vad är denna energikälla då - Ja enligt artikellförfattarna så rör det sig om socker - dvs organisk kolkälla. Denna studie är gjord i sötvatten men författaren nämner också Hela artikeln finns på http://www.aslo.org/lo/toc/vol_17/issue_1/0050.pdf men den är från 1972 Det här med att använda citat hitan och ditan är oftast inte speciellt bra eftersom det oftast blir helt taget ur sitt samanhang. Dessutom har åtminstone jag sett två ganska oärliga försök bara i denna diskussion att gömma sig bakom citat. Att lämna referenser till vad man säger genom att ange källa, titel och årtal däremot är oftast bra. Att läsa abstrakt och (och inte artikeln) bygga sin tro på detta är heller ingen bra väg eftersom man överhuvudtaget inte vet hur undersökningen är gjord eller dess begränsningar. Skall vi ha en någon så bra disk så får vi nog sluta med citatfäktandet och istället läsa och försöka förstå. Till detta om att koralldjuret tillgodogör sig 30 % av sitt kvävebehov från zooxantellens upptag av oorganiskt kväve (och har kapacitet med mer om bara halten oorganisk kväve i vattenkolumnen var högre) kan logiskt bara ske på ett sätt. Koralldjuret "äter" helt enkelt upp den biomassaökning av zooxanteller som blir resultatet av den biomassökning som zooxantellen får på grund av sin primärproduktion. Precis på samma sätt som om vi själva bygger ett växthus där vi sköter om våra primärproducenter (som vi kan kalla sallad, potater osv) genom att ge dem oorganisk näring som fosfat, nitrat och annat. Samt att vi ger dem energi i form av solljus. Sen äter vi upp dem. Är vi sedan så smarta som koralldjuret och zooxantellen så andas vi ut i glashuset (koldioxid) låter vår restproduktion (främst urin) gå tillbaka till växthuset och så snurrar vi en gång till Jag ställde en fråga till Jonas om LC 50 nivåer på olika marina organismer vad gäller fosfat och nitrat. Det svar jag fick var ca 40 ppm på vissa koraller från Borneman. Jag läser ofta om att höga nitrat och fosfatnivåer är toxiska för olika fiskar och invertebrater. Bland annat så har fiskar "bättre lyster" i låga nivåer. Jag har dock aldrig sett något som styrker dessa påstående och frågar därför om de vetenskapliga bevisen (för det var det vi skulle tro på eller hur?). Jag har ju bara min erfarenhet att gå på och det är ju som sagt var inte värt någonting när de marinbiologiska proffessorerna talar. Jag har inga vetenskapliga bevis för toxiska nivåer och det var det jag frågade om. Är det en myt om att höga nitratnivåer är toxiska för olika lägre djur och fiskar? Det måste även finnas subletala studier på detta eller vad grundas allt på? MVH Lasse

Ingen har frågat vilket tryck du har i dina ledningar - har du kommunalt vatten eller egen brunn? Om du har kommunalt vatten - hur högt bor du? MVH Lasse

Enzymet du pratar om hos bakterierna är ett enzym som finns hos vissa sjukdomsalstrande bakterier hos människan - har inte hitta någon uppgift om att det skall finnas hos vanliga heterotrofa bakterier så den uppgiften får man ta med en nypa salt tills motsatsen är bevisad. Vad gäller mineralisering så är den till högsta grad mikrobiell så jag har inte glömt bakterierna - det är de som gör det mesta av jobbet så att säga. MVH Lasse

Patrik - nere i sandbädden kommer det att ske en process som brukar kallas mineralisering - vad gäller fosforn så kommer den att låsas fast i ganska starka metall-fosfatbindningar - det är precis den metodiken som olika fosforremovrar arbetar med. Mycket av näringen förs också över i bakterieform som sedan konsumeras av olika organismer. Det är därför som jag anser att den bästa levande stenen som finns att få för pengar är den som packas direkt upp från lådan och sedan direkt läggs i akvariet. Så mycket djur och så många olika som möjligt - det är det som är viktigt. En rätt skött djup sandbädd (eller liknande) kan fungera i många. många år - men det finns falluckor. En av de farligaste är bildandet av svavelväte. Svavelväte bildas när nitraten nollas på grund av att de bakterier som lever i förhållanden där det inte finns syre måste i sin förbränning använda något annat än syre. Det som är lättast och ger bäst utbyte (om det finns tillgängligt) är nitrat. I den processen så omvandlas nitraten till kvägas och vatten precis som vårt syre förbrukas i vår förbränning och ger upphov till koldioxid (denitrifikation). När nitraten är slut så skiftar samma bakterier över till att använda sulfat och avfallet här blir svavelväte. Det har visats ( i en PDF som jag tidigare har referrerat till) att detta svavelväte är aktivt i sönderdelandet av den metallbundna fosforn och därmed hjälper till att frisläppa den samtidigt som svavelväte är mycket giftigt. (inom parantes kan också sägas att när sulfaten är slut så går bakterierna över till att uttnyttja organiska kolföreningar och metan blir slutprodukten, dvs biogas). Ovanstående är en av orsakerna till att jag tillsätter nitrat. Nästa orsak är att jag med denna tillsats, åtminstone i mitt akvarium, helt styr tillväxten av Cyano. en tredje orsak är att jag genom att se till att nitraten inte är tillväxthämmande så skapar jag en förutsättning att med tillväxt gå väldigt lågt i fosfatinnehåll i vattenkolumnen. Detta är huvudorsakerna till att jag tillsätter nitrat och inte vill nolla den. Din referens som jag tyckte var bra Patrik öppnar för frågan om zooxantelltillväxt är av ondo? Jag vill fortfaranda hävda att det vore evolutionsmässigt katastrof om inte värddjuret (koralldjuret) utvecklat någon förmåga att ta tillvara på en ökad zooxantellrtillväxt - alltså äta zooxantellerna. Framförallt gäller det många mjukkoraller som inte har kalcifiering. Det vore intressant att få den frågan belyst. Sedan tillbaks till giftigheten av nitrat och fosfat - jag har fortfarande inte sett några siffror - så utbredd som åsikten om nitrat som gift för lägre djur är bland revakvarister så borde det ju finnas några som har gjort LC-50 tester på olika lägre djur och nitrat respektive fosfat. Det borde också finnas vad avser fisk. MVH Lasse

Min erfarenhet av mycket grus är just det Marko säger - rör inte! Om du av någon anledning behöver röra sandbädden (omöblering eller annat) gör kraftiga vattenbyten dagarna efter. MVH Lasse

Jo du jag matar ganska hårt i ett kar som är på 100 liter. Där finns ett antal fiskar och andra djur. MVH Lasse Edit Patrik din referens om nettoupptag av oorganiskt kväve var väldigt intressant. Det gäller ju en Acropora, dvs en stenkorall som även lever av rov. Koralldjuret (altså inte zooxantellen) får under naturliga förhållande ca 30 % av sitt kvävebehov via det oorganiska kvävet. Det tas ju upp av zooxantellen och kan det utgöra 30% av koralldjurets kvävebehov per dag så måste det betyda att koralldjuret skördar av zooxantellerna, dvs "äter" överproduktionen. Den andra delen säger att potentialen för att ta mer från det oorganiska kvävet (eg äta mer zooxanteller) finns där men det är de låga koncentrationerna av oorganiskt kväve som sätter gränsen. Sannerligen intressant

Jonas jag vill fortfarande ha svar på frågan jag ställde om vilka nivåer av nitrat och fosfat som är farliga för fisk, snäckor, anemoner, sjöborrar och koraller? När börjar djuren dö? Skulle vara väldigt bra att ha siffror på detta. Angående citatet ovan så trodde jag att vi diskutterade de förhållanden som är i ett akvarium - inte de förhållanden som är ute i havet och intressant är också att du inte med ett ord kommenterade citatet från den enda vetenskapliga undersökningen i ett akvarium som jag sett i denna tråd. Men som sagt siffror på letala nivåer av nitrat och fosfat för olika djurgrupper vore önskvärt. MVH Lasse

Nej - det tror jag inte - svårt att hålla denna kvar när man skummar eller har så kraftig vattengenomströmning som vi har i akvarier. Cyano är iofs en fotosyntiserande bakterie och man tror att det är delar av cyano som ligger till grund för prochlorocuccus också men den har vad jag förstår inte cellväggar av cellulosa så den kan ätas av zooplankton. Nackdelen med cyano är just cellväggarna som gör att den motstår betning och därför är det heller inga djur som lever av den (vanliga i akvarier i alla fall). MVH Lasse

Peter Om man tar xenian först så är den i verkligheten inte speciellt brun, några exemplar har en brunare färgton medans de allra flesta har ett vitskärt lyster. Anthellian är väldigt ljus de som växer vid ytan (märkligt nog) och mörkare de som växer längre ner. De andra korallerna är betydligt bättre färgade nu än tidigare. Stjärnpolypen som är gulgrön var innan mycket brunare. Jag tror att det bruna sitter mest på baksidan av linsen än framför faktiskt. MVH Lasse

Förutsatt att du inte kör så näringsfattigt att du inte får några alger på rutorna MVH Lasse

1 aprill var igår Crille MVH Lasse

Mat käre Watson, mat MVH Lasse

Om man nu citerar en källa så bör man nog ta med hela citatet. Eftersom du inte angav någon artikelkälla till citatet så var det ett helsike att hitta och det var kanske meningen... Här är hela citatet Rödfärgning från mig.Precis som läget i ett normalt akvarium med ett Kh på ca 8-10 som brukar vara en vanlig siffra. Det går alltså inte att bara dra över erfarenheter (eller den mening man vill) från naturen till akvarium. Jag skall ta ett citat till från en vetenskaplig undersökning i akvarium Märka här är först att undersökningen rör 57 arter. PO4 var 0,057 ppm, NO3 var ca 0,31 ppm och NH4 var 0,036 ppm. Vidare säger man att detta motsvarar då att de i alla fall inte har sett någon inhibitering upp till 0,31 ppm nitrat - nivåer över detta har de inte undersökt vad jag förstår.Hur du än vrider och vänder på det hela så fungerar metoden utmärkt under de förhållanden som jag har och med det sättet som jag vill driva mitt akvarium. Observera att jag inte en enda gång har sagt att ditt sätt att köra inte fungerar - för det gör det ju helt tydligen. Precis som det fungerar för Magnus när han kör med nitrattillsats och för många andra avancerade akvarister som ettdera tillsätter kväve eller slår av denitrifkationen när värdena går mot 0. Skillnade mellan mig och dig Jonas är att jag accepterar att det fungerar på olika sätt med olika system och organismer medans du bara ser den "rätta" vägen och all som inte håller med är ovetenskapliga amatörer (så låter det nu men tidigare lät det annorlunda). Men Jonas, du som vet så mycket om farligheten av nitrat och fosfat - kan du upplysa en ovetande stackare om vilka nivåer av nitrat och fosfat som är farliga för fisk, koraller, snäckor, anemoner, sjöborrar och koraller? När börjar djuren dö? Skulle vara väldigt bra att ha siffror på detta. MVH Lasse

Här kan du botanisera vidare (och jag hade fel - det är nästa 20 år sedan som den upptäcktes) http://mmbr.asm.org/cgi/content/abstract/63/1/106 Där finns vilka senare verk som citerat artikeln också. MVH Lasse

Jörgen - försök med denna firma istället http://www.trgcomp.se/trgse/internet/design/index.aspx MVH Lasse

Jörg Kokott:s CV Jörg Kokott, geb. 08.04.1976 * Mit 17 Erstkontakt mit der Meerwasseraquaristik * Beruf/Studium: Biologie Diplom * Oktober 1998 - März 2001: Grundstudium an der Johannes Gutenberg Universität Mainz * Seit April 2001: Hauptstudium an der Universität Bremen, Hauptfach Meeresbiologie mit Schwerpunkt Korallenriffökologie, Ökophysiologie von Korallen, Makro- und Mikroalgen * Mai - November 2003: Diplomarbeit am Australian Institute of Marine Science (AIMS) in Townsville, QLD, Australien. Thema: Oxidativer Stress in symbiontischen Korallen als Ursache für Coral Bleaching. * Diverse Vorträge in z.B. Sindelfingen (2003), Nürnberg (2004) Så ser en äkta amatörs CV ut! MVH Lasse

Vad gäller mjukkoraller så är en tredjedel av mina uppe i luften i ca 15 minuter vid varje vattenbyte - nema problema. Har för mig att det i någon tråd här finns en helt enorm bild på ett rev när det är ebb. MVH Lasse

Än en gång - det är skillnad på att tillsätta nitrat och att ha nitrat i vattenkolumnen. Jag vill iofs också ha en nitratnivå i vattenkolumnen av flera olika skäl. Jag kör ett kar helt uppbyggt på biologi och att den skall ske i burken. Det innebär att jag får områden som är syrefria där denitrifikation sker. Jag skummar inte vilket innebär att jag har gott om proteiner och aminosyror i burken, dvs både kvävekällor och kolkällor. Många som skummar hårt och ligger lågt i nitrat får besvär med cyano vid aminosyretillsättning - i min burk ligger den sidan öppen som en motorväg och kan förklara lite grand varför cyanon kommer ibland. Det organiska kolet i proteinerna och aminosyrorna bidrar också till att akvariet inte är så organiskt kolbegränsat som ett hårt skummat kar. För att denitrifikation skal ske behöver jag inte tillsätta någon alkohol - tillgång till organiskt kol ligger så att säga i setuppen. Detta medför en annan svårighet, nämligen att om nitraten skulle ta slut så kommer de anaeroba bakterierna direkt att gå över till att använda sulfat och svavelväte blir då en produkt. Detta ligger nog bakom en hel del krascher med DSB samtidigt som mikroområde med svavelväte frigör fosfat från metall-fosfatbindningar och därmed gynnar oönskade organismer. Att hävda att mjukkoraller inte använder fotosyntesen hos sina symbiotiska alger för tillväxt är nog inte helt produktivt. Hos många mjukkoraller har man inte hittat någon klar samband med mat och tillväxt och om dessa djur inte skulle ha någon fördel tillväxtmässigt med att ha fotosyntiserande alger i sin vävnad så skulle reven vara fulla av den typ av mjukisar (och hårdisar) som bara lever på rov - även de belysta delarna. Att använda fotosyntes innebär att man är primärproducent och primärproducenter utnyttja oorganiskt kol, oorganiskt kväve och oorganiskt fosfor. Av detta så bildar zooxantellerna ny levande biomassa och här är det intressant vad som händer. Det skulle evolutionsmässigt vara väldigt konstigt om inte koralldjuret har mekanismer att skörda denna tillväxt genom helt sonika "äta" upp överskottet. Dinoflagelater har heller inte vad jag vet cellväggar av cellulosa (det är det som normalt begränsar tillgängligheten för djur vad gäller grönt som födoämne och som gör att cyanobakterier sällan äts av någon organism (eller uttnyttjas energimässigt dåligt). Kväve och fosfor i vattenkolumnen är därför nödvändigt för att en bra fotosyntes skall ske och det skall bli en tillväxt på grund av zooxantellernas verksamhet. Sen kan man disskutera koncentrationen - men att det måste finnas tillgängligt är helt klart. Vad gäller fosfat så är det framkastat flera gånger att fosfat begränsar kalciumbildningen och tills vidare tvivlar åtminstone inte jag att så är fallet om man har kalcifierande alger eller koraller. Helt säker är jag dock inte eftersom jag har sett en ordentlig tillväxt hos milliporider i mitt kar. Klart är i alla fall att varken nitrat eller fosfat har toxiska effekter i normala nivåer. Med den uppsättning jag har så är min erfarenhet (både praktiskt och teoretiskt) att nitratbrist (eg kvävebrist) är en reell fara på många olika nivåer och det därför är nödvändigt att vara varse detta och i tid kompensera för denna konsumtion, vilket iofs inte innebär att koncentrationen stiger märkbart men att man kompenserar för denitrifikation och konsumtion. MVH Lasse

Och vad sitter på detta organiska material i sin vildsamma kamp för att komma åt oanvändt organiskt kol då?. Det går inte att skilja heterotrofa bakterier, deras film och organiska restprodukter från varandra. Hinnan är just bakteriefilm. Döda bakterier får i sin tur levande bakterier över sig som skall åt det nödvändiga kolet. Att tala om levande eller döda i detta fall är ganska betydelslöst. MVH Lasse

Ljuset, det är forskning som bara är ca 10 år gammal som visar att 80 % av biomassan för primärproduktionen kan komma från frilevande fotosyntentiserande bakterier. Något att tänka på för de som håller på att odla svåra fiskar Patrik - citat - helt riktigt eller som men också kan uttrycka sig - biofilmSåg inte ditt inlägg Stig - därför dubbelt MVH Lasse

Sänker du inte pH på tillsatsen - alltså du får inte den pH-höjande effekten som man normalt får ifrån kalkvatten? MVH Lasse

Problemet mede kvävet i ett akvarium är att det har flera luftfaser vilket inte fosforn har. Ser man till förhållandet mellan dessa två så kommer kvävet att vara tillväxtbegränsande förr eller senare. Kör man utan skummare så brukar man normalt ha en högre organisk kolhalt än i ett skummat kar vilket dels gör frågan om vodkatillsats frågsam samt att det gynnar denitrifikationen. Beroende lite på hur man matar (högproteinfoder eller mjukfoder) så uppkommer kvävebristen olika fort. Om man matar hårt med ett foder som har hög proteininnehåll samt lågt fosforinnehåll så kanske man kan parera kvävebrist med det - men det är inte säkert. I mitt fall, mycket sand, ett remote DSB i ett av backfacken, mycket LS och nästan enbart matning med mjukfoder, mycket artemia och cyclo-ez behöver jag just nu tillsätta närmare ett halvt gram nitrat per dygn för att hålla en bra tillväxt. MVH Lasse