Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 514
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    321

All aktivitet

  1. Hej Får man hoppa över ån och se skönheten någon vecka efter den har anlänt? MVH Lasse
  2. En pizzaracer är en Kawazaki Claes! MVH Lasse Ps hemsida http://www.iwasaki.co.uk/productinfo/aqua.html Ds
  3. Hej Så länge du vet vad gör Christian kanske det inte är någon fara, men giftet kan spridas via luften. Alla är dock inte lika giftiga. Men den sista bilden ger mig någon typ av flashback - jag ät inte säker på att det är den jag råkade ut för men det är inte helt otroligt. Se mina två inlägg i tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=10263&page=12 MVH Lasse
  4. Hej Claes hur står sig kompaktrören gentemot MH vad gäller penetreringsförmåga, de är ju kortare och koncentrerar väl ljuset bättre än T5/T8 ? MVH Lasse
  5. Hej De där blåa längs ner är läckra MVH Lasse
  6. Hej Dagens uppdatering De nya renhållningsarbetarna gör sin plikt och de flesta kiselagerna försvinner så sakteliga. Cyanobakterierna sprider sig inte mer just nu men de finns kvar där de först började växa. Jag har sett det några gånger förut att det även i så här små kar plötsligen blir någon speciell plats där de verkar trivas utan att spridas vidare. Grönalger börjar så sakteliga växa och ersätta kiselalgerna. Skickar med den obligatoriska bilden på min sten samt ytterligare en helhetsbild. Clownen står som vanligt i vänstra hörnet - har inte fått någon mat än. KH har rört sig ytterligare neråt - till 7 MVH Lasse
  7. Hej Då jag blivit lite förtjust i skivanemoner och gärna vill ha olika arter så har jag lite frågor. De flesta arter har vad jag förstått en högt utvecklad teknik i kemisk krigföring. Är det någon som har erfarenheter av detta, vet länkar till vilka ämnen de använder och hur begränsar man deras förmåga i akvariet. Går det att använda aktivt kol för att minska de ackumulerade giftmängderna? Vilken typ av kol rekommenderas? MVH Lasse
  8. Hej Svärd, enligt den teoretiska matematiken är 1 liter en kub med cidan 1 dm. En kub med sidan 2 dm är enligt samma teoretiska mall 8 liter. För att få sidan i en kub som ger 11 liter måste man ta 3:dje roten ur 11 och hamnar då någonstans strax över 22 cm. Så bilden visar defintivt inte innevånarna i ett elvaliters. Men jag tror nog inte denna bild visar den typen av matematik överhuvudtaget, vi bör nog räkna i megabyte istället. MVH Lasse
  9. Läs under sjukdommar och även om UV-C. Denna länk är också värd att läsa https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11150 MVH Lasse
  10. Tack för länken (bägge två)
  11. Hej En liten fråga - vilken temp brukar ni köra på i ett korallrevsakvarie? Jag trodde 25 grader var vanligast men här pratas det om 27 - 28 grader. MVH Lasse
  12. Jo jag tror nog att det kan vara en ganska bra investering i de flesta fall, vad jag vände mig emot är mantrat - har du alger - skaffa osmos. Får du alger efter 5-6 månader pga övergödning har jag svårt att se att det är nivåerna av närsalter i det använda vattnet som är orsaken - då skulle problemen uppstått tidigare. Jag skulle nog snarare fråga hur mycke de matar och med vilket foder. MVH Lasse
  13. Hej Dags för indikatorstenen igen. Man kan se att det börjar komma lite mer grönalger i det som håller på att växa fram. På stenen finns en av de nya snäckorna. Art ? På helhetsbilden av akvariet ser man att det finns gott om kiselalger i sanden även om de håller på att konsumeras i sakta takt. Jag har också tagit en bild på den nya skivanemonen som jag tycker är ganska imponerande. Den är grönare i verkligheten. På den bilden ser man också de påväxter som kan vara cyanobakterier. De har dock minska jmf med igår. KH var idag 8 - skall ta i morgon igen för att se om det är i sjunkande pga av kalciumtillsattsen igår. Jag skickar också med två bilder på mitt äldsta 27 litare. Den ena bilden är inget vidare men den visar lite i alla fall. Det är kört nu i mer än 9 månader utan annan skötsel än matning, vattenbyte ca 8 liter varannan vecka, påfyllning av avdunstat vatten en gång i veckan. I stort sett alla alger i det är kalkalger. Jag har ingen fosforreduktion, ingen nitratreduktion, ingen skummare, inget osmosvatten - low tech rakt igenom. KH idag fortfarande 6.
  14. Hej Magnus Tryckstegringspump såsom Svärd säger. Vet ej om det finns från tillverkarna till de olika osmossystemen, det bör det göra. Om en tillverkare skall anses seriös så skall de ange vid vilket tryck som den uppgivna mängde rent vatten (98 % av jonerna bort brukar vara kravet) gäller. Vi lägre tryck måste man ta ut mindre om man vill ha samma renhet. Har ni mycket kalcium i vattnet (eg Skåne, Öland, Gottland, Uppsala slätten men det finns även andra områden) så använd ett förfilter med zeolit. Jag tror de flesta tillverkare saluför detta också. I den anläggningen jag skötte senast (kapacitet 50 kubikmeter RO vatten med under 2 mikrosiemens per kvadratcentimeter i ledtal om dygnet) använde vi ett ca 20 liter stort förfilter av zeolit som backspolades med saltvatten en gång om dygnet (vi gjorde slut på ett ton salt per år ungefär i bara backspolningar). Vårt inkommande vatten innehöll var mjukt, dvs innehöll inte mycket kalcium. Kan vi lämna teoretikerdebatten nu Svärd? Greger, jag antar att du syftar till silikatproblematiken. Om man kör sitt revakvarium enligt ökenteorin så är det klart att man får problem med kiselalger förr eller senare. Kiselalger är de bland de organismer som kräver minst koncentrationer av fosfor och kväve i vattnet, det är därför de alltid uppkommer i en start av ett akvarium samt det är den första algblomningen som inträffar på vårkanten. Varför de normalt försvinner efter ca 4 veckor i ett nystartat akvarie är att näringsnivåerna då oftast är i de nivåerna att grönalger kan tillgodogöra sig dem och konkurrera ut kiselagerna. Tillåter man inte de nivåer av närsalter som gynnar de normala organismerna så kommer givetvis de lågnäringskrävande kiselalgerna att ta livsrum. Enda möjligheten då är ju att ta bort silikatet (kisel) som är livsavgörande för dessa organismer och sedan får man bara hoppas på att resterande av fosfor och kväve går till zooantellerna som har ett jättebehov pga den kraftiga belysningen. Bygger man dock upp akvariet efter en produktionsteori och anser att ett korallrev är en högproduktiv biotop är normalt inte frågan om att ta bort silikaterna en huvudfråga. Kiselagerna är efter någon eller några månader inga problem och många organismer äter helt tydligt dem också. Att de skulle vara skadliga är nonsen - hela det marina produktionssystemet av zooplankton är helt beroende på kiselalgerna tidigt på vårkanten. Min målsättning är att ha så låga nivåer av nitrat och fosfor som möjligt men att det som tillförs via maten direkt går in i näringskedjerna och används till uppbygge av biomassa. Jag vill inte uppnå de låga nivåerna av lösta närsalter genom begränsningar utan genom produktion och styr det hela när väl akvariet kommit igång med hur mycket mat som tillförs samt att i och med det rör sig om lite vatten kan jag hålla kvaliteterna uppe genom vattenbyte. Jag har valt att för närvarande köra utan osmos men varför jag skrev mitt inlägg var att ge en bakgrund så att var och en - efter sina egna förutsättningar kan ta ett beslut om att ettdera investera i en RO-anläggning eller inte. Jag anpassar mitt sätt efter att jag inte kör RO. Som du ser ovan så har jag inga som helst problem att få tag i hur mycket RO jag bara vill. MVH Lasse
  15. Hej Magnus Nej då har du inte läst helt riktigt. Jag gjorde ett litet undantag för de tester som bygger på titrering, dvs kalcium, magnesium och KH. De är lite tillförlitligare än de som bygger på färgvarianter eftersom de inte är så svåra att läsa av. Titrering bygger på att så länge ett visst ämne finns i provlösningen ger den använda testkemikalien en viss färg men när ämnet är slut så blir det ett färgomslag - oftast då ett ordentligt. Titreringstestesterna är också bra pga att om man tycker att upplösningen är för grov (typ en droppe per grad KH) ökar man bara provvolymen. Dubblering (eg 10 ml istället för 5 ml) ger då en droppe per 0,5 grad KH. Öka till 20 ml och varje droppe innan färgomslaget betyder 0,25 grader i KH. Man kan säga att titreringstester är digitala medans däremot de som bygger på färgnyanser är analoga. Den test jag har frågasatt mest i saltvatten är nitrat eftersom kloridjonen stör mätresultatet i alla de metodiker som jag känner till. Salifert verkar bygga på en metod där man reducerar nitratet till nitrit som är lättare att mäta, jag har inte kollat den metoden vetenskapligt eller hört talas om den innan så jag kan inte utala mig direkt om den för närvarande. Jag har också ifrågasatt mätningar i så låga nivåer som redovisas här - jag vet av egen erfarenhet hur svårt det är att mäta med vetenskapliga instrument i dessa nivåer så jag förstår inte varför vetenskapsmännen inte köper ett akvarietest för hundralappen istället för att slänga ut 100.000 tals kronor i testutrustning för att mäta fosfor och nitrathalter under 0,5 ppm. Dessutom har jag vänt mig mot vanan att slänga ur sig att jag har x ppm utan att samtidigt referera till om värdet gäller hela molekylen eller bara det ingående fosforn eller kvävet. Bägge metoderna att redovisa finns bland akvariepreparat. Jag skaffade min KH test för att konstatera om jag har en sjunkande tendens i vart och ett av karen. Jag tänker inte använda värdena för att jämföra olika kar endast för att se tendensen under tiden, jag använder testen mer som en relativ test. Jag använde Sera:s i detta fall mest för att det fanns att tillgå just där jag var för tillfället inte pga det skulle vara bättre än andra. MVH Lasse
  16. Hej Vad man inte får glömma i den här debatten är att vi ofta hämtar vår inspiration från Tyskland. Där har man oftast ett helt annat kommunalt vatten än vad vi har här i Sverige. Där innehåller det ofta höga mängder kalcium, nitrat och kloreringen är oftast större (gäller dock inte Växjö). Även enskilda brunnar brukar ha mycket kalcium och nitrat. Så är inte alltid fallet i Sverige. Stora områden är både kalciumfria och nitratfria. Det kommunala dricksvattenverket har ofta de mätparametrar ni behöver veta. Har du egen brunn så brukar dessa ofta testas vad gäller kem. Ta reda på era värden. Ibland kan det därför finnas bättre saker att investera i än reverse osmos Osmos är dock sällan fel men har du till exempel ett vatten med mycket kalcium i så bör du ha ett förfilter som innehåller zeolit och byta (eller regenerera) detta förfilter relativt ofta eftersom kalcium och magnesium sätter igen osmosmembranet. Det brukar vara nödvändigt med ytterligare ett filter nämligen ett aktivt kolfilter. Kolfiltret svarar för avkloreringen vilket osmosmembranen oftast släpper igenom. Bor du på ett ställe där de klorerar kraftigt (exempelvis Växjö) bör du byta detta ganska ofta. Osmosmembranet släpper som många konstaterat igenom silikatjonen så vill man bli av med den så får man köra ett separat silkikatfilter också. Revese osmos tekniken bygger i princip på att du tryckfiltrerar vattnet genom ett så fint membran att de flesta joner inte går igenom. Du måste alltså ha ett tryck och generellt ju högre desto bättre. Normalt kommunalt vattenledningsvatten har ofta erfoderligt tryck men det kan vara sämre med en gammal villahydrofor. Ju lägre tryck du har desto mindre ger RO enheten i renvatten. Har du ett lågt tryck och ställer kranarna på så sätt att du får mycket RO vatten kan det vara så att du inte får riktigt så bra vatten som du tror. Riktigt bra RO vatten skal ha under 20 mikrosimens/cm i ledningtal. MVH Lasse
  17. Hej Tyvärr missade jag att ta en bild på indikatorstenen idag vilket jag givetvis skulle ha gjort eftersom jag släppte i ca 6 stycken snäckor som skulle vara av släktet Astrea. Dessa som jag fick hade mycket mer utskjutande delar än någon jag förut sett under detta namn. Förutom dessa så kom det in 6 grävande snäckor plus en kolloni av grönaktig skivanemon. Eftersom jag fått några påväxter som påminner om röda cyanobakterier gjorde jag ett vattenbyte på 10 liter och spetsade detta med 18 gram kalciumklorid-dihydrat. Dessa 18 gram motsvarar en höjning av ca 100 ppm av kalciumhalten i akvariet (beräknat på 65 liter vatten). Jag hoppas på en viss fällning av fosfor eftersom en påbörjad cyanobakterietillväxt brukar tyda på för låg kväve-fosforbalans. Jag har införskaffat en KH test och den visar att jag i mitt äldsta (ca 9 mån) har jag 6 i KH och i Mollyhotellet 9. Det salt jag nu använder har ca 9 i KH nyblandat. De flesta KH tester är av typ titrering och den jag använde (Sera) ger en grad KH per droppe. Provvolym 5 ml. De här testerna är sådan att om man vill ha bättre upplösning så tar man bara större provvolym. Tar man 10 ml så är varje droppe 0,5 i KH. Tar man 20 ml så är varje droppe 0,25 i KH. I´ll be back Lasse
  18. Hej Kai Mina 27 liters (varav det äldsta gått mer än 9 månader) fungerar perfekt men jag byter ca 8 - 10 liter varannan vecka. Jag har förstärkt cirkulationen så det kraftiga flödet gör lite av skummarens ammoniakavluftning men jag utnyttja filterkammarnas delar som biologiska filter. Kör man utan skummare kan man inte lita på att nitrifikationen sker på ytan av LS utan måste låta den ske i filterkammarna. Jag matar väldigt lite i början, kanske var tredje dag. Nu matas alla karen varje dag. Mitt Molly har nu gått 2 veckor och jag har valt att köra utan skummare men förstärkt förutsättningarna för både avluftning och nitrifikation genom att ta orginalpumpen och låta den recirkulera vattnet i första kammaren. Det är för tidigt att säga vad som händer men jag har inte haft några som helst problem med nitrittoppar och jag började mata från 3:dje dan. I dagarna har tecken på cyanobakterier börjat komma och det tyder på att jag inte fått upp kvoten kväve-fosfor tillräckligt högt och jag har börjat att byta vatten och föstärkt det nya vattnet med lite extra kalcium så att jag förhoppningsvis fäller en del av fosforn och återställer kvoten. Skummare är idag den förhärskande tekniken inom saltvattensakvaristiken men i ett nano med lite fisk och i första hand lägre djur, dvs en liten fodergiva, är åtminstone jag övertygad om att det går att köra utan skummare. Det krävs då bara att man använder den "gamla" tekniken och tankesättet som dock idag verkar vara helt passé. Jag tänker inte argumentera mot någon som säger att man måste ha en skummare för det behöver säkert den personen på det sätt som han/hon kör sitt kar. På det sätt som jag kör är jag övertygad om att det fungerar utan skummare (jag skulle dock aldrig köra ett "only fish" kar utan skummare). Inget av sätten är fel eller rätt i absolut mening - bara två filosofier om samma sak. MVH Lasse
  19. Smaksak (eller igensättningsfråga - hårt strypt sätter igen lättare - behöver justeras oftare) MVH Lasse
  20. Grena och styr flödet med kran på bypasen MVH Lasse
  21. Hej Se min tråd Start av 80:liters Mollyhotell. I början är det beskrivit. MVH Lasse
  22. Jag blev lite förvånad Stig. Jag vet ju hur "petnoga" och ordentlig du är sedan tidigare. Sista beskrivningen av hur du gör i fiskrummet stämmer mer på den Stig jag känner sedant gammalt. Hela första stycket är självupplevt (fast jag fick aldrig några komplikationer som jag vet om) plus att jag körde bil mellan Göteborg och Trosa när förgiftningen och ögoninflamationen startade. Jag jobbade då med vattnet på Universeum (idag arbetar jag som fastighetstekniker på samma ställe, har inget med vattnet och akvariumen att göra) Varningen om upprepad exponering gjorde jag för att den som drabbades värst av oss var den av oss som hade längst erfarenhet (avsevärt längre än oss andra) av saltvatten. MVH Lasse
  23. Hej Jocke Giftet i Palythoan är delvis/helt producerat av bakterier som lever i symbios med korallen. Giftet sprider sig både i luften (via inandningsvägarna) och via kontakt. Giftet är olika starkt mellan olika arter av Palythoa. Via andningsvägarna, som oftast är det första stadiet, är det de typiska förgiftningssymptomen med metallsmak i munnen frossa och liknande som inträffar. Metallsmaken, om man äter något, kommer efter ca 6-7 timmar efter den första exponeringen. Efter en ca 12 timmar kommer frossan som normalt avtar efter ett dygn. Komplikationer efter en kraftig exponering (och upprepade exponeringar) är rapporterade. Kontaktförgiftningen sker lite annorlunda. Om giftet som fastnat på ex. handen kommer i närheten av ögon (gnugga sig i ögat exempelvis) så kommer en ganska snabb inflammationsprocess inträffa (den är smärtsam, jag lovar er). Kontaktförgiftning på hud sker lite långsammare, efter ca två dagar kan man se celldöd kring sår och liknande. Det är som bruna fläckar. När den väl börjat så går det fort, man kan bokstavligen se hur det växer kring såret. Nu tror jag inte att din lilla mängd av Palythoa var någon som helst fara. Bland de värsta fallen som är rapporterade var ett som inträffade på våren 2001. Då gällde det upptagning, transport och insättning av ca 400 kg LS övervuxen med Palythoa. Detta akvarium var inte rört på ca 10 år. Palythoa sprider sig ofta ganska snabbt och det kan finnas misstankar om att upprepade exponeringar kan framkalla besvär som liknar allergi. Sen händelsen 2001 så har Giftinformationscentralen alla uppgifter om denna typ av förgiftning och behandlingsvägar. Är det någon som misstänker akut Palythoaförgiftning så hänvisa till namnet och Giftinformationscentralen. Jag har själv nu en liten koloni på ca 12-13 polyper i mitt äldsta akvarium men jag har inga barn hemma och jag hanterar inte den stenen med händerna. Teoretiskt gjorde du nog rätt Jocke men i praktiken var det nog ingen fara just för tillfället men de är inte att leka med. Stig du behöver inte gnugga någon vävnad mot hud eller annat för att få kontaktförgiftningen, det räcker med att hantera stenarna och inte tvätta sig ordentligt efteråt. Dessutom har du luftspridningen som givetvis har med mängd och koncentration och göra men vid hantering av stora mängder i små utrymme så händer det saker. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...