Christian J

Jag tror det är individuellt för olika exemplar. Min egen loriculus nafsar ofta på stenkoraller (men inte mjukkoraller), jag tror inte de skadas av det men polyperna är nästan alltid slutna. Andra dvärgkejsare jag haft har inte nafsat. Det finns flera arter med liknande färger, t ex Chrysiptera parasema och Pomacentrus similis här: https://www.liveaquaria.com/category/28/damselfish?c=15+28 tydligen skall de vara fredliga om de sätts i samtidigt, även om de inte bildar några egentliga stim i akvarium.

Precis, en del blir tidvis torrlagda vid lågvatten och överlever då direkt solljus, medan andra (även vissa Acropora) överlever på 100 meters djup. Detta är förstås ytterlighetsfall, de koraller som säljs kommer oftast från relativt grunt vatten, plus att djupintervallet där de trivs som bäst kanske är ännu mer begränsat. I ett akvarium varierar ljusbehovet mycket beroende på ljusfärgen från lamporna, eftersom zooxanthellerna främst är intresserade av specifika våglängder. Begrepp som Action Spectrum eller Photosynthetically Useable Radiation (PUR) tror jag används för att beskriva det senare.

Använder du aktivt kol? Några av symptomen ovan låter som hålsjuka https://en.wikipedia.org/wiki/Head_and_lateral_line_erosion Denna åkomma verkar ha ganska skiftande symptom, men jag har iofs inte sett något om synliga tänder, och den sägs "oftast" inte vara dödlig.

Gjorde du något test av tungmetaller?

0,5l låter mycket för en ATO, har för mig att min Tunze osmolator doserar betydligt mindre åt gången. Jag vet inte om 0,5l kalkvatten är mycket för ett 150l kar, men små doser är förstås alltid bättre.

trippelpost

trippelpost

Även om det säkert är bättre att bara dosera kalkvattnet på natten så är det ju svårt att genomföra i praktiken. Men det är absolut ingen fara att dosera även på dagtid med en ATO. Ingen aning, dessutom kanske det teoretiska och praktiska värdet skiljer sig åt beroende på typ av sötvatten som används, temperatur, om ättika tillsätts i sötvattnet osv. Men det är inte så dyrt, så lite överskott skadar inte.

Om trådalgerna tar upp all näring ur vattnet så finns det ju ingen näring kvar för kolkällebakterierna att ta upp. Och om vattnet blir alltför näringsfattigt finns risken att andra problemalger som cyano eller dinoflagellater dyker upp (ibland kan de rentav växa på trådalgerna). Med andra ord ser jag ingen direkt nytta med kolkälla i det här läget, bara risker. Vattenbyten är också onödiga om syftet med dem är att minska näringen i vattnet. Försök i första hand bekämpa algerna med algätare, när trådalgerna sedan försvinner bör makroalgerna ta upp överskottsnäringen.

Förmodligen tar algerna upp all näring ur vattnet, det är därför testerna visar noll. Det är normalt att trådalger växer, så det gäller att ha algätare som betar av dem i samma takt. Långa algtrådar brukar däremot ratas, så dessa får man oftast rycka loss själv. Använd gärna en hävertslang samtidigt så inte lösa algfragment sprider sig i karet. Ryck loss algtussen med t ex pekfingret och tummen och håll i slangmynningen med resten av fingrarna. Sedan kan algätarna ta de korta algerna som är kvar. Det låter bra, men en viss mörkerperiod krävs. Testa vad som ger bäst tillväxt på makroalgerna.

En matsked per vecka kanske? Du bör definivt mätta, se bara upp så inte bottensatsen följer med in i akvariet. Förr använde jag och andra kalciumoxid (bränd kalk) eftersom vi inte visste bättre (eller kunde hitta säljare av kalciumhydroxid), men jag tror inte det löser sig lika effektivt som kalciumhydroxid.

Ja generellt är det så, iaf om proportionern mellan alk och kalcium är rätt från början. Men det är tydligen svårare om alk och kalc är ur balans inbördes (zon 3 och 4 i advancedaquarist-artikeln) --varför det är så har jag ingen aning om, kanske @jonasroman kan förklara.

Nej bara tillfälligt om man tillsätter för mycket på en gång, har du ATO är det inga problem. Här är en bra sida om kalkvatten: http://reefkeeping.com/issues/2005-01/rhf/index.htm Men enligt https://www.advancedaquarist.com/2002/11/chemistry (se mitt citat ovan) så kan varken bikarbonat eller kalkvatten höja alkaliniteten om kalciumhalten är alltför låg (om jag förstått det hela rätt), isf skulle det vara bra att testa kalcium också och vid behov börja med att tillsätta det.

Menar du att ordningsföljden på stegen är viktig? Läste just något liknande på https://www.advancedaquarist.com/2002/11/chemistry angående Zone 3: "This problem is typically caused by overdosing alkalinity RELATIVE to calcium, but does not necessarily imply that calcium is either too high or too low (though it is almost always too low). ... I would advise correcting this problem by adding a calcium chloride supplement until you have moved into the target zone (or zones 1 or 2 that you can then treat as described above) as shown in Figure 4. Almost any brand of calcium chloride will do (Kent Turbo Calcium, Kent Liquid Calcium, ESV, etc.). Certain other calcium supplements may also be OK (such as just the calcium component of the two-part calcium and alkalinity additive systems), but you do not want to add any alkalinity. You CANNOT use limewater or a calcium carbonate/carbon dioxide reactor to correct this problem."

Tillsätter du någon kolkälla? Jag läste här på forumet för ett tag sedan att mycket bakterier (pga överdriven kolkälledosering) kan förbruka mycket alkalinitet.

Fast om de gamla fiskarna är helt immuna så borde väl parasiterna dö ut helt i karet inom 1-2 månader, men det verkar ju inte vara fallet (såvida inte de nya fiskarna fått med sig parasiten trots karantän)? Fast om de gamla inte är 100% immuna så kanske en liten population Cryptocaryon lyckas överleva. Kanske de sätter sig i gälarna eller är så få att de inte syns på utsidan av fisken. En annan intressant fråga är hur länge immuniteten skulle kvarstå om alla parasiter försvann i ett kar. Kanske man behöver fylla på med nya parasiter då och då? Annars kanske immuniteten hinner försvinna hos de gamla fiskarna, så att de är helt oskyddade om man senare får in parasiten igen.

Jag tror @stigigemla menade att immunitet kan få prickangreppen att försvinna, men då tror akvaristen att tillfrisknandet beror på sista han provade.

Finns det någon möjlighet att t ex copepoder, eremiter och sjöborrar kan få i sig farliga mängder genom att äta detritus eller alger?

Då kanske håven måste stå i ett par veckor rentav, men till slut slappnar nog fisken av.

Går det att ta ur hela stenen? Eller sätta ett nät utanför mynningen? Testa annars att låta en stor håv stå i akvariet i flera dagar. Efter att tag betraktar fiskarna den som en del av inredningen. Sedan gäller det att vara väldigt tålmodig när man håller håven, och bara flytta den med långsamma rörelser, som om den rörde sig med strömmen. Absolut inte göra några jagande rörelser. Efter en stund kommer fisken att hamna mellan håven och frontglaset av en slump, då gäller det återigen att inte göra några plötsliga rörelser utan bara långsamt låta håven stänga in fisken mot glaset.

Innebär det att skummare med DC-pumpar är mindre exakta? Annars har ju säljargumentet för t ex Tunzes DC-skummare varit just den förbättrade kontrollen (jämfört med att justera luftslangens flöde på en AC-skummare).

Vad är det som påverkar DC-pumparnas varvtal, dålig kvalité på nätaggregaten? Ja exempelvis skriver Tunzes representant att deras AC-pumpar har dubbelt så lång livslängd: https://www.reef2reef.com/threads/tunze-9004-dc-vs-non-dc.294453/#post-3594877 "It is true in general that DC pumps don't last as long, our engineering target is a 5 year life for a DC pump and a 10 year life for an AC pump. With good care an AC pump can last nearly indefinitely with just impeller replacements as they wear, they lack any electronics. In DC pumps, the electronics wear out, you also have a controller and power supply that can be water damaged. DC pumps can be made to last but it requires heavy duty components (capacitors are the main weak point, the thin film type have a 7-8 year life span) that are very expensive and difficult to miniaturize (a tantalum ceramic capacitor can last 40+ years but they cost substantially more and are much larger and that is just one component, the others won't tend to last as long unless a comparable increase in quality and cost is made for every component). The Stream 3 is built to be a forever DC pump but this is reflected in the price and bulk."

Det finns ju tabeller på internet för att kunna räkna ut glastjockleken, men de verkar utgå från att karet har stag/kantlister. Kanske det saknas kunskap om hur mycket tjockare ett "rimless" kar bör vara, så man bör nog välja en högre säkerhetsfaktor till sådana. Jag beställde mitt från (före detta) Majornas Glas med höjd 45cm och 10mm glastjocklek, jag har dessutom bara 37cm vattendjup i det.

Det är min förhoppning i alla fall... I praktiken kanske det krävs ett kar med bra miljö (bra mat, vattenkemi och inte för mycket stress) för att fiskarnas immunförsvar skall kunna arbeta på topp. Men sen kanske det är skillnad på olika stammar av Cryptocaryon, ovanstående kanske bara fungerar på mildare varianter, jag vet inte.

:-D Kanske det stämmer om man kör UVC i ett karantänskar med bar botten? Då sägs ju cystorna ha svårare att fästa på underlaget och kan kanske lättare sugas upp av slangen till UVC.