Christian J

Hur stort problem är det i praktiken? Går de lätt att hålla efter?

Jag förlorade två sjöborrar i samband med ett dinoutbrott (använde inga bekämpningsmedel).

Finns det organismer som tål symbiosanemonernas nässelgift? Kan man t ex ha svampar eller brännande stenkoraller som Euphyllia i närheten? Även vissa hydroider lär brännas mycket, t ex släktet Millepora (ej att förväxla med Acropora millepora) men brukar väl inte säljas i handeln.

Gäller det även gallret till ytavrinningen, eller hindrar själva vattenytan anemonen att ta sig igenom?

Det sägs ofta att vandrande anemoner kan skadas av pumparnas insug, gäller det även vanliga streampumpar med pulsfunktion, t ex Turbelle? Behöver man täcka insuget med nät eller filterskum? En annan idé jag fick är att placera pumpen i mörker (kanske inbyggd i en konstgjord bakgrund), så att anemonen inte kommer att vilja vandra dit.

Var den vit under hela tiden? En tanke slog mig, om en anemon har naturligt vit färg (och alltså inte är blekt) så innebär det väl att nästan allt synligt ljud reflekteras, men hur får isåfall zooxanthellerna tillräckligt med ljus? Kan det vara så att just dessa anemoner lever nära vattenytan och är anpassade till extremt starkt ljus, men hur skyddar de sig då mot UV-strålning? Eller lever de djupare ner och livnär sig främst på plankton?

Även vilka önskemål på anemonerna har på t ex ljus, kemi och vattenrörelse kan vara intressant. Skiljer det sig något från koraller? Hur bör man inreda ett specialkar?

En avskuren plasthink tror jag blir bäst!

Jag letar efter någon sorts folie eller tunn plastskiva som är stabil men ändå går att böja till en cirkel med ca 25cm diameter. Syftet är att minska ljusspillet i sumpen, så den måste vara ogenomskinlig och tåla saltvatten. Gärna billig också förstås. Några tips?

Förutom kranvattnet har det sagts att Siporax och liknande kan ge förhöjd kiselhalt. Frågan är dock om höga värden är skadliga på något sätt? Själv hade jag hela 1875 µg/l enligt Triton, men enligt Randy Holmes-Farley kan man inte lita på ICP-tester för kisel: "Silicon as detected by ICP includes all forms that are present in the sample. That would include particulates of glass and zeolites and related solids, diatoms (they have silica structures), suspended silicone materials, and soluble silicic acid and silicate. Triton says they remove particulates, but I do not know what sizes they remove, or how effectively." https://www.reef2reef.com/threads/reducing-silicates-without-gfo.318899/page-2#post-4167817

Det kan även vara svårt att få igång häverten (genom att doppa hela paketet i karet, som i videon) om det redan sitter ett långt rör ner till sumpen monterat. Men med en nippel och luftslang på toppen av hävertröret kan man få igång häverten även när överrinningen är monterad på karet.

Om du skaffar en pepparmintsräka så bör den äta upp eventuella glasrosor. Krabbor och mantisräkor borde gå att fånga i fällor om de är till besvär.

Nej det leder nog ofelbart till översvämning, såvida inte sumpen står på samma höjd som visningskaret. Det är väl så Tunzes overflow box fungerar, jag tror det finns en skiss i manualen.

Jag förstår inte, utan vare sig rör eller hävert så återstår väl bara att dela av en del av visningskaret som sump, eller pumpa upp vatten till en sump över visningskaret? Det senare ger förstås ingen överrinning till sumpen.

Fast både fiskarna och snäckorna brukar väl vara små när de säljs. Att en stor gylta kan ta små snäckor låter däremot fullt möjligt. Sökte på snäckor i den tråden, det verkar inte vara helt omöjligt att kombinera. Stod inget om just Cerithium dock.

Hade tänkt mig nån Halichoeres...

Det finns även stora plastlådor med vattentäta(?) lock på t ex byggvaruhus, eventuellt skulle du kunna tejpa runt locket för säkerhets skull.

Funderar på att köpa ett antal Cerith-snäckor, men vill gärna även skaffa någon wrasse/gylta i framtiden. Finns det risk att alla snäckorna blir uppätna även om de gömmer sig i sanden?

Se bara till att det går att komma åt för skötseln... En annan idé kan vara att borra hål och skruva fast fasaden med nylonskruv.

Det går kanske att limma fast något under vatten med revepoxy?

Kan du inte lägga den i en lufttät plastburk, eventuellt med lite torkmedel?

En slarvig webbsökning gav inte så många resultat, man jag hittade iaf de här: Surge ammonium uptake in macroalgae from a coral atoll ("Surge" verkar syfta på upptagningshastighet, inte vattenvågor.) "the ratios of dark to light uptake during surge phase were 0.7, 0.75 and 1 respectively for U. lactuca, S. robusta and D. dichotoma, suggesting that the ability of the algae to take up ammonium during surge is as significant in dark as in light. Average ratio of dark to light uptake from all measurements was 0.81 ± 0.44." https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.566.979&rep=rep1&type=pdf Den här verkar även tyda på att alger gynnas av oregelbunden näringstillförsel: Nitrogen and phosphorus uptake rates of different species from a coral reef community after a nutrient pulse "Our results support the ... assumption that turf algae and opportunistic macroalgae primarily benefit from episodic inputs of nutrients to coral reefs." ... "Of all reef organisms considered here, the highest nutrient uptake rates per unit biomass were found for turf algae" https://www.nature.com/articles/srep28821 --Så man kan kanske omvänt gynna korallers näringsupptag med en jämn näringstillförsel, genom att fördela matningen över fler tillfällen under dagen?

Jag brukar knipsa av algtussarna med pekfingret och tummen, samtidigt som jag direkt suger upp de lösa bitarna med en hävertslang som jag håller med övriga fingrar på samma hand. Om tussarna är svåra att få grepp om, låt dem växa ut lite till. Det är viktigt att inte en massa små lösa algfragment hamnar i karet, eftersom vissa fintrådiga algsorter kan sprida sig ohämmat då (kanske främst fintrådiga?). Om du suger upp mer vatten än du vill kasta kan du kanske filtrera bort algfragmenten med en filtersocka, nylonstrumpa eller liknande och sedan hälla tillbaka det rena vattnet.

Varierar näringsupptaget hos gröna trådalger och chaeto över dygnet? Om svaret är ja, skulle man inte kunna svälta trådalgerna genom att tajma matningen så att chaeton (i refugium med omvänd ljuscykel) gynnas mer än trådalgerna i visningskaret? Vilken tid är isf bäst att mata fiskarna --på kvällen? (Behöver man mata flera gånger om dagen kan man kanske ge lite mindre portioner övriga tider.)

Hittar inte så mycket info om den på akvariesiter, men jag hade nog skaffat en starkare. 20kg LS räcker nog mer än väl. Makroalger är annars ett alternativ till kolkälla, du behöver nog inte båda om du inte matar väldigt mycket.