Claes_A

Haft ett mindre elände med jordfel i huset sedan i lördags. Jordfelsbrytaren stänger av stup i ett. Det här har pågått några månader men brytaren har tills nu inte löst ut så ofta - kanske varannan vecka eller så. Men illa skulle det kunna bli för djuren i karet. Naturligtvis började jag misstänka akvariet med dess kombination av saltfukt och el - och akvariets tillkomst sammanfaller ju med problemets uppkomst. Så jag bytte alla elsladdar i akvariet och kopplade även bort skyddsjorden tillfälligt så att krypströmmar inte skulle ha möjlighet att gå den vägen och därmed orsaka ett jordfel. Ingen förbättring. De upprepade elfelen fortsatte och igår kväll kunde jag inte ens återställa jordfelsbrytaren efter att den löst ut. Inte ens när akvariets sladd var hel utdragen. Akvariet som problemorsak var äntligen uteslutet! (Kanske man får lite husefrid nu ) Äntligen ett fel som går att jobba systematiskt med! Jag lyckades spåra det till grupp 11 i proppskåpet vilket är varmvattenberedarens ena fas så nu är rörmokaren bokad för elpatronbyte. Hoppas det löser problemet!

Får du det tyst med hålplattan? Eller dropparna kanske inte faller många cm? Ser ut som en bra lösning - jag har fått rädda min mobbade clownfisk många gånger från överrinningsfacket och det är alltid trist att behöva plocka ut alla rören och böka med håven.

Fraggade min gula Acropora - 2 st 4 cm toppskott. Ska bli intressant att se hur det går. KH 7

Nån i din närhet borde ju ha. Den samt den rödalg som brukar kallas för "Red Turf" av de engelskspråkiga är de sista spåren jag har av alger i mitt system. De brukar blekna och se döende ut tills jag räddar dem med ett 15% vattenbyte som tydligen driver upp näringsnivåerna något.

Välkommen som skribent! En liten varning bara - levande sten kan ibland ge ammoniak/nitrit när den flyttas även om den kommer från ett annat kar. Det kan vara nitrifikationsbakterierna som störs? Så det kan vara bra att hålla koll på detta och ta det lugnt med matningen så att du inte råkar ut för någon giftig ammoniaktopp så här de första veckorna.

Slänger in en aktuell graf över Apogees SQ-series detektorkänslighet. Apogee använder enligt sin hemsida ett blått filter framför detektorn för att försöka få den att falla inom PAR-definitionen samtliga fotoner inom intervallet 400-700 nm. Problemet med att mäta blått ljus kvarstår alltså delvis även idag. Rött ljus över 660 nm går enligt Apogees graf heller inte att mäta. För att ta ett konkret exempel: Ett lysrör med utpräglade emissionstoppar i blått och rött blir problematiskt att mäta PAR-värdet på med detta instrument.

Det har jag ingen uppfattning om, men jag hoppas att de kan utveckla både sina företag och produkter under den tiden.

Tror att jag fixade länken ovan genom att gå via en google-adress men det låter ju på dig som om den redan är daterad i alla fall.

En senare artikel (2008) som tar upp problemet med billigare Apogee-mätare och blått ljus som du beskriver. Jag vet inte om denna artikel fördaterar det byte av ljusprobe samt andra större förändringar som du beskriver eller inte.

Jag kör också en stump silikonslang mellan pump och rörsystem, den begränsar överföringen av skakningar från pumpen till rörsystemet. I mitt fall var det påtaglig skillnad mellan en tunnväggig och en tjockväggig silikonslang. Den med tunnare gods för inte alls över pumpskakningarna på samma sätt som dess tjockare kusin.

Håller med ovanstående, dosera inte enbart natriumbikarbonat utan tillsätt också en balanserad mängd kalciumklorid. Annars blir det bara en långsam resa mot kalciumproblem. Sen undrar jag om du är säker på att du har en biologisk åtgång om 1 KH-enhet per dygn? Det är förvisso inte någon omrimligt hög förbrukning men det kräver ändå sin koralltilläxt (eller kalkalgstillväxt). Anledningen till att jag undrar är att det är ganska lätt att få icke-biologisk förbrukning av alkalinitet och kalcium om man försöker tvinga upp båda dessa värden högre än vanligt saltvatten. Dvs jag undrar vad du har för uppmätta värden för kalcium, magnesium och KH? Vilket är målvärdet för KH du försöker nå?

Jag har inget konkret tips men kan det inte vara klokt att höra med typ möbelsnickare/modellbyggare/slöjdare snarare än trävaruhandel som är helt bygginriktad?

Egentligen är det ju samma princip - du låter majoriteten av luftens koldioxid reagera med blöt kalciumhydroxid före den når kalkvattnet. Jag låter den reagera med kalciumhydroxidöverskottet i mitt kalkvatten. Det viktiga i båda fallen är att det finns ett överskott av kalciumhydroxid till luftens koldioxid och att luft med ny koldioxid inte fläktar över kalkvattensytan (dvs ett lock på byttan).

En jämförelse av utrustning från Apogee och Li-Cor i artikelform: http://www.advancedaquarist.com/2005/7/review

Precis! Koraller på varje buntband eller rör som syns och i varje skarv mellan stenarna så smälter det hela ihop på ett halvår till en enhet!. Kul med dramatiska inredningar och inte bara den vanliga stenhögen!

Enkel är den i alla fall... Jag har tömt bottensatsen en gång har jag för mig men annars får den ligga kvar tills det blir för mycket (pumpen hamnar i kalksmeten). Det är ju mest kalciumhydroxid och kalciumkarbonat i alla fall men så småningom blir det nog lite riskavfall av det eftersom alla metallsalter (koppar, järn, etc) och eventuella fosfater fäller där.

Jag kör två matskedar varje gång jag fyller på dunken och sen får den gamla bottensatsen vara kvar. Sakta men säkert ökar så ökar mängden bottensats. Jag brukar hälla i ättikan först i den gamla bottensatsen så att en del löses upp av ättikan. Sen efter ett par minuter när det slutat bubbla så fyller jag på ny kalciumhydroxid och vatten.

Jag har enklast möjliga lösning för kalkvattnet. En vanlig PE-dunk om 10 l med lite större påskruvbart lock (skulle haft en klart större dunk om jag hade plats). Jag tillsätter ett överskott av kalciumhydroxid när jag fyller upp dunken. Sen har jag skurit ut en liten skåra i gängorna till locket så att elsladd till pump och tunn slang i silikon kan klämmas ned i skåran och sedan kan locket skruvas på så att det blir ganska tätt. Pumpen är Tunzes lilla dränkbara mikropump (som heller inte kostar några pengar) och den hänger i sladd/slang några centimeter ovanför bottnen där överskottet av kalken lägger sig. Jag har strypt flödet från pumpen med en klämma så att den sakta droppar i kalkvattnet i akvariet nattetid (osmolatorn går på en timer som bara tillåter tillsättning av kalkvatten mellan 01:00 och 08:00). Min erfarenhet är att droppa i kalkvattnet nästan är ett måste för pH-stabilitet och för att undvika en massa fällningar där kalkvattnet möter akvarievattnet. Eftersom jag har ett överskott av kalciumhydroxid på bottnen av dunken så är den koldioxid som kommer in i den ganska - men inte helt - täta dunken inget problem. Generellt så håller sig kalkvatten helt koncentrerat lång tid om det står i en behållare med löst åtsittande lock, bara det finns ett överskott av kalciumhydroxid på bottnen. Randy Holmes-Farley har gjort en serie mycket övertygande experiment som visar detta.

Jag kör 12,5 ml 24%-ig ättika till 10 liter kalkvatten. Så här års med kyla ute går det åt cirka 2 liter kalkvatten per dygn så jag doserar därmed ungefär 2,5 ml 24%-ig ättika per dag via kalkvattnet till mina strax över 200 liter vatten. Och det verkar ha satt fart på skummaren och drivit ner näringsnivåerna effektivare än vad 100 g NP Biopellets gen 1 klarade av. Jag matar ungefär en halv kub frysmat per dag.

KH: 7 dH PO4: 0,00 mg/l Med Hanna Checker (en vecka utan fosfatremover)

Kylflänsar finna att köpa t ex här. Men jag gissar att det inte är gratis. Annars kan en mer ekonomisk DIY-lösning vara vanlig aluminiumprofil - t ex T-profil eller fyrkantsprofil. Finns t ex på Hornbach såg jag när jag var där senast. Minskar ytan på kylflänsen krävs aktiv kylning med fläkt. 12 st Cree ger inte så mycket ljus - det rör sig bara om 36 W ungefär så förvänta dig inga underverk i ljusstyrka om du sprider det över en större yta. Men om rakt under LED-linsernas ljuskoner kommer det att finnas fint med ljus. Blå och vita LEDar ger discoeffekt om du sätter dem om vartannat med jämna avstånd: en blå ljuskon en kallvit osv. Vill du undvika discoeffekten sätter du en blå och en vit LED parvis alldeles bredvid varandra så att ljuskonerna blandar sig. Men med 12 LEDar blir det då bara 6 par - dvs sex ljuskoner.

Som så många andra planerade jag min sump för funktion och estetik. Men som alltid så blir det snabbt brist på plats och lätt ett virrvarr av kablar och slangar. Så här ser i alla fall sumpen ut idag (dunken med kalkvatten utlyft ur skåpet):

Nja... Urprungligen hette det ju äggviteavskummare/proteinavskummare så många tänkte sig att det var rena proteiner lösta i akvarievattnet som främst skummades ut. Men lite senare samtida analyser av vad som skummas tyder på att skummare nog mest tar ut partiklar ur vattnet och dessa partiklar verkar vara t ex alger och bakterier, döda eller levande. Men hugget i sten är det ju inte.

Nej inte nämnvärt vid det basiska pH som vi har i våra akvarier. När de sitter där i kristallgittret så sitter de där.

Japp rätt! Högre magnesiumjonkoncentration i vattnet tillåter högre KH och högre kalciumjonshalter eftersom magnesiumjonerna stoppar utfällning av kalciumjoner och karboner (mäta via KH) som olösligt kalciumkarbonat (kalksten). På samma sätt betyder låga magnesiumjonkoncentrationer att kalciumjoner och karbonater lätt fäller ut som kalciumkarbonat och att halterna hålls därmed låga hur mycket du än doserar kalciumklorid och natriumbikarbonat via Balling. Överkurs med spekulativa inslag: Överdoserar man Balling så stiger värdena och kalciumkarbonat fälls ut. I ett specifikt akvarium med en viss kemi (vissa vattenparametrar) betyder det att en hel del magnesiumjoner samfäller tillsammans med kalciumkarbonaten och där skapas en magnesiumförbrukning. Jag tror att detta är en del av orsaken till att olika akvarier uppvisar olika förbrukning av magnesium relativt kalcium-KH över tid. De specifika halterna av kalcium, magnesium, KH (och kanske pH) samt doseringsregimen borde alltså samverka på ett ganska komplext sätt.