Lasse

Du får ju en vatten/luft jämnvikt i skåpet på grund av att skummaren "släpper" ut koldioxid från karet. en slags omvänd mekanism mot mig när jag får besök av barn-barn. Gör en ventilation i sumpskåpet MVH Lasse

Det finns ingen absolut bevisning alls att dina mätvärden skulle bero på saltet. Det finns dock tre värden där det med nuvarande material inte kan uteslutas att det finns skillnader mellan salterna. I två fall Mn och Al är provresultaten ej rimliga och i ett fall går absolut inget att säga. Att prata om signifikans här är helt fel i detta sammanhang. Har inget minne av att Ehsan sa något om mangan - men jag kan minnas fel. Skall höra med honom när jag träffar honom i maj. MVH Lasse

Du måste fixera dem även för avlopp - de kan glida isär MVH Lasse

Men att den funktionen skulle plocka bort i storlek 1,6 mikrogram/l under tiden mellan dina tester är inte troligt. Alla ämnen utom möjligen kadmium och kvicksilver spelar en biologisk roll. Har till och med sett en föreslagen roll för kadmium. Uttryckte mig oklart - Skulle ju skrivit det så att alla människor - även de som inte kan biologi skulle ha fattat. Nu lät jag det stå underförstått. Mitt fel - och det ber jag om ursäkt för. Ändrar dock inget i sak - siffrorna för mangan är inte rimliga. MVH Lasse

Det är klart att det går men om det är på trycksidan så måste de säkras ordentligt - kan glida isär. På avloppssidan kan de också glida isär och skapa läckor. Tryckrör, limning och många unionskopplingar är att föredra Det kan finnas en del avloppsrör som är mögelbehandlade sägs det - men om det är en skröna eller inte - de vet jag inte. MVH Lasse

Tack Nej - det har jag inte missat - tog bara upp svavelvätebildningen som en väg ut för S från systemet - men och andra sidan - går det inte ut som lukt (svavelväte) så blir det ju ändå kvar som oxiderat svavel i vattenkolumnen. Jag överdrev nog faran lite tack vare en tankevurpa. MVH Lasse

Anamox är tyvärr inte visad i akvaium än så länge (vilket inte iofs säger att det inte existerar) Normalt sett från andra system så tar lång tid att etablera detta. Anamox är en bakteriologisk teknik där speciella bakterier använder nitrit för att direktomvandla ammonium till kvävgas. @stigigemlaHar du några länkar till Dimyco. Det verkar vara samma teknik som jag själv funderat ut för min remote DSB. MVH Lasse

Ja - det är som jag kommenterat i tidigare trådar bara atomerna av det aktuella ämnet som mäts - oavsett form. Man får inte följa Tritons tester slaviskt utan bör göra en helhetsvärdering där en tritontest är ett hjälpmedel. Framförallt är det användbart om man får ett värde som är under detektionsgränsen (0 i deras papper). då kan man nog utgå från att man har brist på ämnet i vattenkolumnen. Det går ju också att undvika för mycket partiklar genom att provet filtreras. - vilket jag utgår ifrån att det görs. Vid för höga värden och att det varierar mellan provtagningarna får man göra en rimlighetsbedömning. MVH Lasse

Nej - du skall blanda 1/10 del gammalt vatten med 9/10 nytt saltvatten. Om du vill kolla din testmetod så blanda till olika spädningar. Du kan också ta 1 del gammalt till 1 del nytt saltvatten och mäta. resultatet du får skall då vara hälften av det som du fick i orginalvattnet.Om du gör lite olika spädningar så får du ut en kurva. Kurvan är linjär om testen fungerar och du inte har störjoner. MVH Lasse

Om du gör ett vattenbyte - ta då ut 1 liter gammalt vatten och ta ett nitratprov. Sätt till 9 liter nytt. Blanda väl och ta ett nytt nitratprov. Då får du en liten värdemätare på om du kan lita på ditt nitratprov. Värdet skall sjunka 10 gånger - 25 ppm på gamla vattnet skall visa 2,5 i den nya blandningen. MVH Lasse

Hur menar du här Stig? MVH Lasse

Skall göra dig lite besviken på detta. I den normala denitrifikationsprocessen höjs pH - inte sänks. Men om man använder svavelfilter och svavelbakterier för att plocka bort nitratet - då sänks pH. De som använder denna teknik (som inte är samma som denitrifikation) brukar låta vattnet gå tillbaka över en argonitbädd. Särskillt populärt i Frankrike MVH Lasse

Jag känner inte till zeovits produkter men en fråga är om det finns några andra av deras produkter som innehåller snabbt organiskt kol som socker, ättika eller alkohol. Ditt problem skulle jag spontant tolka som för mycket organiskt kol i systemet. Men någon som kan zeovit är nog en bättre "utredare" än vad jag är. MVH Lasse

Att göra sådana här salttester är bortkastade pengar anser jag. För att kunna säga något krävs det standardiserade blandningsinstruktioner, standardiserad provtagning, dubbla eller tripplar av varje saltblandning och en massa olika prover/blandningar av samma märke/variant. sedan skall allt tolkas - att ta tester är en sak - tolka dem är något helt annat. Det är mycket bättre att lägga de pengarna på regelbundna tester av sitt eget akvarium så man får en räcka siffror som visar trender. Ovan har Jonas publicerat de siffror som han bland har till grund för sitt ställningstagande. Jag har roat mig att räkna och fundera på vad de säger egentligen. Om resultaten är rimliga. Den slutsats jag kommit fram till är att åtminstone jag inte skulle riskera mitt namn och dra några långtgående slutsatser av dessa tre provtagningar.. Det har blivit ett långt inlägg och de som inte orkar läsa det har jag full förståelse för så därför kommer slutsatsen först Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att i två av fallen kan provresultatet ha samband med värdena i respektive salt (barium och svavel. Siffrorna för Svavel kan ha andra orsaker också men för närvarande lutar jag åt att det skiljer mellan salterna). I ett av fallen (järn) kan det finnas skillnader men eftersom det finns stora järnförbrukare i systemet så kan de enskilt få fram de här skillnaderna. I två av fallen är testresultaten inte rimliga – (Al och Mn) Det kan finnas helt andra orsaker till siffrorna. I det sista fallet koppar går det inte säga något alls eftersom resultatet endast ligger 0,1 mikrogram/l över detektionsgränsen. Båda salterna kan ha kring 3,5 mikrogram/l i koppar Här är själva analysen och jag utgår från att jag räknat rätt - men man vet aldrig Personligen har jag ingen aning om kvalitén på AF salt men jag försöker värdera testerna och se om det pekar åt något håll. Än är jag inte övertygad om varken dess förträfflighet eller förkastlighet Låt oss räkna lite på Jonas värden ur ett rimlighetsperspektiv Utgångspunkt de 6 ämnena han redovisar. Det är tre mätningar som är aktuella. Före två 20 % byten med AF salt, efter dessa byten och efter ett återbyte 2 x 20% med Red Sea salt Järn: Tritons Level of detection (den lägsta kioncentrationen som kan upptäckas) är mellan 0,3-1,4 mikrogram/liter Värde: start 0 - 1,4 mikrogram/l (1,4 om man tar hänsyn till LOD) - efter två 20 % byten med Aqua Forrest = 2,4 mikrogram per liter; efter ytterligare två byten på 20 % = 0 - 1,4 mikrogram/l För enkelhetens skull räknar vi på 100 liter och i de två extremfall som 0 betyder (0 och 1,4) I första bytet (20 liter/ 100 liter) bör dessa 20 liter innehålla minst (ordet minst får sin förklaring senare i fallet med järn) 1,2*100 = 120 mikrogram järn = 0,12 milligram järn för att få en koncentration på 1,2 mikrogram/l. Andra bytet ger ytterligare 0,12 milligram järn per 100 liter. Detta ger då en koncentration på 2,4 mikrogram/l Räknar vi på att 0 betyder 1,4 mikrogram/l (LOD) så är det 0,05 milligram Fe per 100 liter per byte som skall tillföras minst för att mäta 2,4 mikrogram/l vid andra mätningen. 3 de mätningen visade 0 - 1,4 mikrogram/l (LOD 1,4) och det innebär att mellan 0,24 till 0,10 milligram Fe måste ha tagits bort vid vattenbytena. Första bytet på 20% innebär att 20*2,4 mikrogram tas ut per 100 liter -> 0,048 mg. vid andra bytet så är ju koncentrationen sänkt (förutsatt att inget järn har tillförts). Nu är koncentrationen (240-48)/100 = 1,92 mikrogram/l. Ytterligare 20 /% vattenbyte sänker koncentrationen till ca 1,5 mikrogram/l. Det här ligger ju så nära detektionsgränsen (1,4 mikrogram/l) att det faktiskt kan stämma att Aqua Forrestsaltet innehåller järn och mätmetoden redovisa 0. Ytterligare en faktor är att det är känt att järn förbrukas framförallt av makroalger - och Jonas har omvänt refugium med makroalger. I fallet med järn är det inte uteslutet att siffrorna är rimliga - men även det gamla saltet kan innehålla järn men i lägre koncentration. Detektionsgränsen ligger på ca 60 % av avläst värde så det kan vara obetydligt förhöjt i AF Aluminium Tritons Level of detection (den lägsta kioncentrationen som kan upptäckas) är mellan 0,1 – 0,5 mikrogram/liter Start 11 mikrogram/l efter två 20 % byten med Aqua Forrest = 41,1 mikrogram per liter; efter ytterligare två byten på 20 % (med Red Sea = 13 mikrogram/l Här ligger vi så högt att vi inte behöver bry oss om LOD För att höja 100 liter från 11 mikrogram/l till 41,1 mikrogram/l på 100 liter krävs 100 x 30,1 mikrogram -> drygt 3 mg Al uppdelat i två omgångar – 1,5 mg per vattenbyte. Det finns ingen känd förbrukare för AL Detta är helt rimligt men om vi tittar till hur mycket som försvann vid det andra vattenbytet så försvinner all rimlighet i dessa mätvärde. Det skall ha försvunnit 100 x 28,1 -> drygt 2,8 milligram från vattnet. Det första 20% av andra vattenbytet tar bort 20*41,1 mg -> 0,82 mg. Återstår då 100x41,1 –> 4,1 milligram – 0,82 milligram utslaget på 100 liter (förutsatt inget Al i det nya saltet) -> ca 33 mikrogram/l efter första vattenbytet på 20%. Efter andra vattenbytet som tar bort 20 x 33 mikrogram -> 0,66 milligram återstår 3,3 milligram – 0,66 milligram utslaget på 100 liter vilket ger en koncentration på 26,4 mikrogram/l och att de två vattenbytena tagit bort bara 1,48 milligram mot de 2,8 milligrammen som provvärdena antyder I fallet med aluminium är det redovisade provresultatet inte rimligt – det går inte dra några slutsatser om vart felet ligger över huvudtaget Barium Tritons Level of detection (den lägsta kioncentrationen som kan upptäckas) är mellan 0,126 -0,3 mikrogram/liter Start 1,14 mikrogram/l efter två 20 % byten med Aqua Forrest = 9,2 mikrogram per liter; efter ytterligare två byten på 20 % (med Red Sea = 4,9 mikrogram/l Här ligger vi så högt att vi inte behöver bry oss om LOD Det går åt 0,806 mg Ba för att höja 100 liter från 1,14 mikrogram/l till 9,2 mikrogram/l. uppdelat i två vattenbyte så rör det sig om ca 0,4 milligram per vattenbyte som tillförs. Vid det andra vattenbytet så tar de första 20 % bort 0,184 mg från 0,920 mg -> koncentration inför de nästa 20 % på ca 7,36 mikrogram/l Det går bort 0,147 mg i andra 20 % bytet och då återstår ca 0,59 milligram på 100 liter och det ger en koncentration på 5,9 mikrogram/l. Avläst värde i test 3 är 4,9 mikrogram/l. Inte exakt men det kan finnas ett samband med saltet I fallet med barium är det inte uteslutet att siffrorna är rimliga – Barium har ingen känd förbrukare Mangan Tritons Level of detection (den lägsta kioncentrationen som kan upptäckas) är mellan 0,116 -0,384 mikrogram/liter Med samma metod som tidigare så borde värdet efter hela proceduren vara 1,6 mikrogram/l – inte 0 Även om man tar hänsyn till LOD – vilket innebär att det 0 värde som redovisat kan vara 0,3 mikrogram/l så är detta resultat heller inte rimligt I fallet med mangan är inte siffrorna rimliga – Mangan har ingen känd förbrukare Svavel Tritons Level of detection (den lägsta kioncentrationen som kan upptäckas) är mellan 0,07 - 1 mikrogram/liter Har inte räknat på detta men svavel har en känd väg ut ifrån ett saltvattenssystem och det är via svavelväte som lätt bildas i DSB vid inga eller låga nitrathalter. Märk väl att har man svavelväteavgång i en väl fungerande DSB så känns inte lukten eftersom svavelvätet direkt oxideras av vattnets syre. Det är när syret tar slut som doften känns I fallet med Svavel är det inte uteslutet att siffrorna är rimliga och att Aqua Forrest har lägre värde än Red Sea – Svavel har känd förbrukare – framförallt i system med DSB. Koppar Tritons Level of detection (den lägsta kioncentrationen som kan upptäckas) är mellan 1,18 – 3,5 mikrogram/liter. Här behöver man inte räkna. Värdet efter bytet med AF salt ligger 0,1 mikrogram/l över detektionsgränsen och det innebär att man inte vet om värdet innan detta byte eller efter 2 dra bytet är 0 eller 3,49 mikrogram/l. I fallet med koppar går det inte säga något om något av salterna. Det mätta värdet i prov 2 ligger alltför nära detektionsgränsen. En variation av kopparinnehåll på ca 3 % mellan de två salterna kan förklara värdena 0 och 3,6 mikrogram/l! MVH Lasse

Svavlet ser jag nu - det var mina ögon som inte såg skillnad på en 8 och en 3:a MVH Lasse

Har du räknat på rimligheten på dessa resultat? Dessutom ser jag ingen sänkning på S - bara en höjning efter sista vattenbytena. Ej heller inget värde för Cu efter första vattenbytena. Cu och Al är i noll (Al =0,1) i Edlunds test MVH Lasse

Eller förpackning MVH Lasse

Tror du det skiljer förutom tillsatsen av kolkälla? MVH Lasse

Intressant Det fanns ju inga spår av det som saltet påstods ha varit orent med i en tidigare tråd. Bariumhalten hög men det har flera olika salt visat tidigare. MVH Lasse

Här är en artikel för de som är intresserade zooxanteller. En databas över olika "Clades" och vilka koraller de finns i MVH Lasse

Kan så vara men jag är inte säker på att det går att belasta fullt direkt och det är lättare belastning jag rekommenderar i och med jag rekommenderar både fisk och städpatrull direkt. Och på med lyset Av försiktighetsskäl rekommenderar jag aldrig personer jag inte känner till person att mata på kraftigare än det jag skrivit ovan. Hade varit jag själv så hade jag kanske varit lite mer oförsiktig - men det har jag aldrig sagt Det är matningen som styr och man måste ha diciplin i det. MVH Lasse

Jag brukar göra på följande sätt när jag cyklar ett kar (får nitrifikationen att fungera). Märkas är att jag i princip använt samma metod i 40 år på både salt som sött. Det bör också påpekas att i ett saltvattenskar är organismerna inte lika känsliga för nitritförgiftning som i ett sötvattenskar. Den höga kloridhalten blockerar upptagningen av nitrit i organismen. Det tar ca 3 veckor att cykla och man behöver starta med någon ammoniumkälla - det gamla klassiska sättet på saltvatten har varit att låta den levande stenen stå, helst i mörker, i vattnet så den bakteriella nedbrytningen skapar det ammonium som behövs. det här är en lång process och helt ostyrbar. Jag brukar i stället ta i en fisk på dag 2 - 4, en fisk i god kondition och av den typen som är framme. Vecka 1 matar jag med 3-6 frusna atemier var tredje dag, vecka 2 blir det varannan dag (samma mängd) och vecka 3 varje dag. Vecka fyra börjar jag öka matningen och introducerar nya fiskar, Normalt brukar jag sätta till 20 ml av Seras Nitri Veck varje dag under inkörningsperioden men det går lika bra att ta något ingånget filter av någon kompis och vrida ut filtret i en burk - häll på vatten och låt det stå i kylskåpet - dutta i lite grand varje dag. (om det är sött eller salt brukar inte spela någon roll - samma bakterier) Vid starten underlättar det om man har något skumgummifilter igång. Jag brukar alltid försöka få med lite begagnad sand, begagnad sten eller lite gammalt vatten om jag kan eftersom nyblandat saltvatten är lite "kemiskt" av sig. saknar kolloider och andra organiska ämnen som är skonsamma mot fiskarnas slemskikt. Har jag inte tillgång till detta brukar jag sätta in Tetras Bactozym dag 3 ungefär. Har också medvetet gått in med lite nitrat efter första veckan för att undvika cyanobakterier i starten om jag har rent kemiskt vatten. Det är så att när du matar så kommer fisken att utsöndra ammonium, mest vid matningen och du bestämmer lite hur stor mängd ammonium som skall komma ut genom matningen. Det är en styrbar metod. Med den här metoden kan du göra en cykling utan att behöva den sk nitrittoppen. Om du mäter nitrit och råka få en topp - stoppa matningen. Lite nitrit brukar de alltid vara men vandrar det upp mot 1 mg/l - stoppa matningen. Jag brukar också ha tänt den fotoperiod jag vill ha (oftast 10 timmar) redan från början och går in med städpatrull tidigt - efter högst några dagar. Orsaken är att om man gör så - ja då hinner inte alger och annat trolltyg etablera några större biomassor - mat finns för organismerna - var så säker. Koraller, som är näringskonsumenter i första hand, kan du gå in med ganska snabbt också - ta dock inte de känsligaste stenkorallerna Du kommer med all säkerhet få helt motsatta råd här också men det här är ett sätt som jag har använt med stor framgång - aldrig haft några algproblem mer än de vanliga kiselagerna en vecka in. Se till att du har bra cirkulation, framförallt i vattenytan och se till att skummaren (om du har en tar relativt mycket luft). Nitrit är ingen fara men ammoniaktoppar är värre. Med den här metoden har jag inte ens fått det. Det viktigaste är att du håller totalkontroll på matningen de första veckorna. Det skall inte vara mer än 3-6 frusna artemia per 3 dagar första veckan - även om fisken vill ha mer. Clowner som gått en längre tid i butiken och som är välmående och välmatade tycker jag om att använda vid starten. Den levande stenen innehåller också ofta lite godis för städpatrull och fisk. MVH Lasse

Nej nu är du inne på socker Mats Ursäkta gubbkommentaren - är medveten om det

Det är bra att du mäter på morgonen och har siffror där. Ta och mät både på morgonen och kvällen under några dagar - då kan du lätt se vilken förbrukning av fosfor du har (och även den interna produktionen) och anpassa din skötsel därefter. När du har de siffrorna så kan du välja metod som du vill, avvakta, dra ner på kolkällan eller öka fosforhalten. Det Peter (Izfisk) har gjort är just att ha ökat fosfortillsättningen men gjort det med en lite mer ostyrbar metod än ren tillsättning. Dessutom får han in mer kväve - men även det fungerar Vad gäller siporax så är min uppfattning att det krävs en aktiv transport igenom för att få ett hållbart tidsperspektiv i det om man avser att denitrifiera. Däremot handlar genomströmningen inte om flera hundra liter i timmen utan kanske 10 - 15 liter dagen, kanske ännu mindre. Åtminstone i uppstartsfasen. För att få en bra och mer snabbstartad denitrifikation kan man framförallt i uppstarten sätta till den organiska kolkällan just i ingående vatten till filtret. I mitt nya kommer jag bygga en form av remote DSB med vattenspalt under. Den kommer inte bli passiv utan det troliga är att jag kommer att sätta in en liten vattenström "baklänges" - kanske tidsstyrd. Möjligheten att köra det som ett mycket långsamt botten filter kommer också att finnas. Möjligheter att lägga in kolkälla i bottenvattnet kommer att byggas in. Likaså möjligheten att mäta redox i bottenvattnet. Första skiktet av bädden kommer med stor sannolikhet bli siporax. Ovanför sandbädden kommer jag försöka odla makroalger med omvänd belysning i mindre omfattning men med försök att näringsmaximera just dem utan att få ut fosfaten (mer än jag vill ha) i koralldelen. I mitt nuvarande arbete så är min uppgift att bygga en recirkulerande odlingsanläggning för Clarias med både nitrifikation och denitrifikation. Av vissa anledningar vill jag inte arbeta med extern kolkälla utan omvandla de långsamma kolkällorna som det finns gott om i slammet till snabba kolkällor internt. Och det går men det tar tid och kräver en kraftig belastning. Det är självklart att ett omvänt refugium är ett av de bättre sätten att lösa problematiken men som jag brukar säga så är Tessla den absolut bästa miljöbilen just nu - men eftersom jag av många olika skäl (främst ca 10 x 100 000) inte kan välja det bästa så har jag valt en miljöklassad KIA Picanto och anpassar min körning istället. MVH Lasse

Den fungerar - det är inte Bitumen som är ett asfaltmaterial som kan släppa gaser (kolväten) och inte så lämpligt MVH Lasse