Lasse

Har du försökt med ozon? MVH Lasse

@ Claes Jag tror att det är ingen som riktigt vet det än eftersom vi som vanligt har få eller inga mätningar av detta under tider som varit opåverkade. Jag vet att det förkommer en massa experiment med detta i laboratoriemiljö men jag tvekar på att de kommer att ge några tillförlitliga svar den närmsta tiden. Var och en av oss som har haft stenkoraller vet att det finns 100 tals faktorer som påverkar tillväxten (kalcifieringsgraden) så det är ingen lätt uppgift att ställa upp ett experiment som enbart tar hänsyn till pH intervallet. Dessutom har vad jag vet så har inte idéen om att den ökade mängden fri koldioxidgas i vattnet som en följd av pH sänkningen också kan påverka artsammansättningen i grunda områden (gynna snabbväxande alger) fult ut accepterats eller ens belysts. Man förklarar också pH sänkningen med att det bildas kolsyra som sänker pH:t. För mig är det en förklaring som leder fel eftersom pH sänkningen från koldioxid är ett resultat av karbonatssystemets jämviktskrav och inget annat. Den totala alkaliniteten (förmåga att motstå pH sänkningar) ändras inte i vattnet vilket det gör om du tillsätter en syra. Forskarna är också oense - jämför dessa tre artiklar så förstår ni vad jag menar Denna och denna tar upp allvaret av pH sänkningen och denna visar att det finns forskning som vill att vi slutförvarar koldioxid i havet! MVH Lasse

Fläkten i bakkant är av stor betydelse för temperaturen i karet. Det är den som sköter luftväxlingen mellan huv och vattenyta och därmed gör att avdunstningen ökar. Det är avdunstningens energikrav som sänker temperaturen i ditt akvarium. De andra fläktarna i huven är i huvudsak till för att sänka värmen för elektroniken i huven. En vanlig datorfläkt (om jag mins rätt så är det 50 mm) och en AC/DC omvandlare som ger högst 12 V DC sekundärt är det som behövs. Oftast klarar men sig med 8 -10 V. MVH Lasse

Det är riktigt - släng ut den levande sanden från det gamla akvariet och köp ny levande sand i vätskefyllda påsar i zooaffären. Alternativt gör som Reuben säger ta ordentligt kokande vatten så allt dör och sedan för du in det som dött med den ny levande sand. Observera ironi...... Skämt åtsido - har det inte varit några problem i akvariet som du köpt innan (med mycket skitalger och annat) så skulle jag personligen vara väldig försiktig med att störa sanden eller att rengöra den för mycket. Några uppslamningar i lite begagnat vatten som hälls ut vore det enda jag skulle göra. Och jag skulle behålla sanden. Har akvariet fungerat bra så är det balans mellan mikroorgaismer och annat i sanden - stör inte den för mycket. Om man vill ha en smidig uppstart så är det viktigaste att behålla sanden så intakt som möjligt (och LS:en). Jag skulle också starta med ca 50 % gammalt vatten och sedan om jag tycker det är nödvändigt göra några kraftiga veckovisa byten efter den andra/tredje veckan. MVH Lasse

Nitrat är en form av kväve, aminosyror en annan. Normalt skall man inte när det gäller fotosyntesen kunna ersätta nitaten (som är en oorganisk form av kväve) med aminosyror (som är en organiskform av kväve). Organismer som lever av fotosyntes kan normalt bara tillgodogöra sig oorganiska former av kväve (NH4, NO2 och NO3 som exempel) Nu verkar det som koraller lyckas använda aminosyror också men hur det går till har jag ingen aning om. Man skulle kunna se en möjlig förklaring i den symbios med bakterier som det har visat sig finnas i ett korallsamhälle. Indirekt kan nitrat bildas vid tillsättning av aminosyror men det är kväve som tillsätt i annan form. Kväve och fosfor är inga gifter Henric - de är livsviktiga delar som allt levande måste ha. Med tanke på vart du bor så bör du inte kunna gå speciellt många meter för att förstå detta Du har ju en de bördigaste slätterna i Sverge bara runt hörnet. MVH Lasse

Fast skrivar man så här om en av sina ingridienser så får åtminstone inte jag något större förtroende för produkten Extra calcium prevents a dangerous PH drop Det skulle jag vilja se hur det går till!!!! MVH Lasse

Har du fläkten som sitter i bakkant igång (på vänstra delen av baksidan över returpumpsfacket) MVH Lasse

Avstår denna gången MVH Lasse @Exxec - botulism behöver man nog iofs inte riskera i en akvariemiljö eftersom bakterien Clostrridium botulinum behöver en syrefattig miljö för att växa till.

Fruktsocker - kolkälla - bara sätta igång burken direkt MVH Lasse

Om vi är överens om att inget grundämne (såsom kol, kväve och fosfor) försvinner eller tillkommer av sig självt i ett akvarium (såvida vi inte har en kärnreaktion) så kan vi gå vidare. De bakterier vi använder oss av i kolkällemetoderna är i princip normala nedbrytningsbakterier som lever normalt på dött material. Detta döda material har normalt ett visst förhållande mellan olika grundämnen. När det gäller kol:kväve:fosfor så brukar man prata om ett tal som ligger nära 106:16:1. Dvs på en atom fosfor så finns det 16 atomer kvave och 106 atomer kol i det levande materialet. Denna kvot kommer från början från en generaliserad planktoncell men det är ungefär detta förhållande i det mesta levande materialet. Om vi då lever av rov - såsom dessa bakterier gör så kan man tänka att den nya biomassan som byggs upp - bakteriebiomassan - skall ha samma kvot. Det blir dock förluster i en syrerik miljö av kol eftersom alla celler använde syre i en del av metabolismen och lämnar koldioxid ut. Kolet i denna koldioxid måste ju i detta fall tas från maten - eller hur. De här bakterierna verkar också ha förmåga att ta en del av näringen för uppbygge av sin biomassa från kväve och fosfor som förekommer i mineraliserad form i vattenkolumnen (som fosfat och olika kväveföreningar såsom ammonium, nitrit och nitrat). Alternativt tar de dessa näringsämnen på ett indirekt sätt ur vattenkolumnen. Kolet har de dock svårt att få tag i, dessa heterotrofa bakterier kan klart inte använda mineraliserat kol som karbonater. Det är det vi fixar genom vår tillsats av organiskt kol men eftersom hela processen sker i syrerik miljö (det finns delar som sker syrefritt också som komplicerar det hela - med det lämnar jag just nu) så kommer en restprodukt att vara koldioxid, dvs en del av det organiska kolet omvandlas till koldioxid relativt snabbt. Detta kommer att ske (en ökad bakteriell produktion av koldioxid) oavsett när vi för in kolkällan, vilket i sin tur leder till nedpressning av pH (på kortare sikt) men denna koldioxid är inte tillgänglig för produktion (av skitalger, koraller, makroalger och andra organismer som utnyttjar fotosyntes) om inte ljus finns. En del av koldioxiden luftar vi ut genom skummaren och får bort den på så sätt. Men vad som händer när ljuset slår på är att alla organismer som använder fotosyntes kommer att förbruka koldioxid som är löst i vattnet. Det är dessa organismers sätt att skaffa det nördvändiga kolet för kvoten 106:16:1. När konsumtionen av koldioxid är större än produktionen så kommer pH att stiga pga av karbonatbuffringssystemets krav på jämnvikt mellan gasformigt koldioxid (CO2) och bikarbonater och karbonater. Denna pH stigning kommer att begränsa den tillgängliga koldioxiden och vissa organismer kan bli koldioxidbegränsade, såsom vissa "ful"alger. Missförstå mig rätt - jag tror inte att det finns en generell regel om när man bör dosera in det organiska kolet (och därmed öka koldioxidproduktionen) utan det kan skifta från tid till en annan och fall för fall. Jag är inte ens säker på om resonemanget har praktisk betydelse alls. Det var dessa argumenten jag ville testa. MVH Lasse

Frågan ställdes 2010-11-03 - jag har en liten misstanke om att det inte är aktuellt längre...... MVH Lasse

Det är ingen kampanj mot dig Mattias (med tanke på vår ordväxling i en annan tråd) men jag skall försöka komma med ett förtydligande. Vad som händer när ett filter stannar oavsett om det är mycket nitrat i vattnet eller inte är att det blir syrefritt i filtret. Bakterierna kan då inte använda syre i sin metabolism utan använder då nitrat i stället för det saknade syret. Detta kallas denitrifikation. Slutprodukten där är kvävgas. Om denitrifikationen inte är fullständig så är det helt riktigt att det ibland kan bildas nitrit men det brukar vara mest ett problem i denitrifikationsfilter där flödet är för snabbt i vårt fall. Det finns också en fara för oss människor när vi är väldigt unga att käka föda som innehåller mycket nitrat eftersom det kan bildas nitrit. detta är anledningen varför man brukar avråda barn under 2 år att äta spenat och att man har ett gränsvärde på nitrat i dricksvatten. I ett stoppat biofilter så finns det en större fara och det är att när nitraten i det stillastående vattnet är slut så går samma bakterier över till att använda sulfat i samma syfte som de tidigare använde syre eller nitrat. Slutprodukten där är svavelväte (lukt av ruttna ägg) som är dödligt giftigt och om man kör igång filtret utan att rensa det så riskerar man att puffa ut dödligt svavelväte i karet. Normalt så oxideras svavelvätet snabbt men blir det för mycket så får det konsekvenser. Detta är ett problem med dränkta filter men i filter där biobollarna inte är dränkta så finns det fri tillgång till syre. Den här processen är väldigt bra att ha i tankarna om man pratar om att 0:a nitraten eller inte. Har man lite nitrat i vattnet så är det alltid en garant för att inte svavelväte skall bildas direkt om det blir syrefritt i något område. Personligen, eftersom jag kör med ganska mycket sand i akvariet, skulle jag aldrig våga 0:a nitraten. MVH Lasse

Bilder på härligheten Claes!!!!!!! MVH Lasse

Jag hoppas du inte missförstod mig - jag vet faktiskt inte vilket som är bäst. Jag spekulerade bara i det faktum att koldioxid är till en viss del tillväxtbegränsande i ett akvarium med pH över 8. Normalt - utan kolkälla så varierar pH efter ljuset - högst är det vid full fotosyntes - detta beror på att fotosyntesen "suger" ut koldioxiden i vattnet. Olika alger kan vara mer eller mindre beroende av vissa nivåer koldioxid i vattnet. Jag med flera har använt denna metod för att begränsa tillväxten av "ful"alger via kalkvatten. Frågan var då om det kunde påverka om man introducerade ämnen som ökade koldioxiden när den behövdes mest. Jmf växtnördarnas dosering av koldioxid i växtakvarier. Ibland så kanske vi inte vill ha högre koldioxidproduktion när det är ljust för att begränsa fulalger. Jag vet inte - men för mig är det inte ointressant att få lite "skruvade" bollar tillbaka. MVH Lasse

Tja - det kan det ju nu vara en fråga om liv och död om någon litar på dessa värden man får fram från stickorna och gör åtgärder baserade på dessa mätvärden så kan den frågan lätt uppstå för innevånarna. Saltvattensguiden och andra forum är fulla av trådar där personer är desperat rädda för mätvärden de litar på fullt ut eller är oroliga för att ett värde tycks stiga. Min uppfattning är att i många fall så är inte de uppmätta värdena i ett specifikt akvarium som till slut dödar det utan den serie av åtgärder som värdet leder till. Skall man ta några värden överhuvudtaget så skall man åtminstone använda mätmetoder som ger ett bättre resultat än slantsingling. Nog om detta. Till din fråga - tumlingen av pelletsen gör att den delen av bakterifilmen som är minst aktiv hela tiden lossnar i så små fraktioner så du normalt inte ser dem. Har du pellets som ligger helt stilla och med minimalt vattenflöde så borde du efter ett tag kunna se bakteriefilm på ytan eller runt om i flagor. MVH Lasse

Det intressanta är var det organiska kolet tar vägen, dvs blir sen. en del blir ju bakteriemassa men en inte alltför liten del blir koldioxid om det är aerobisk nedbrytning, dvs syre inblandat. När man har ställt in sin dosering till rätt mängd så är en rimlig förutsättning att det tillsatta organiska kolet är förbrukat inom 24 timmar. Rent teoretiskt - och då menar jag teoretiskt - skulle det då uppkomma en intressant situation. Man doserar när det släcks - man får en ökad koldioxidproduktion - pH sänks och är som lägst precis innan det tänds. Och då lägre än om man inte skulle ha doserat organiskt kol. Ljuset startar fotosyntesen och vid en viss tidpunk är produktionen mindre än konsumtionen och pH stiger. Inträffar ganska snabbt. Stigande pH ger mindre tillgänglig koldioxid för fotosyntesen. En av teorierna bakom kalkvatten är ju att hålla pH högt för att minska den lösta koldioxiden för "skitalger". Det förutsätts då att zooxantellerna är inte lika koldioxidbegränsande som övriga alger eftersom de finns i en djurkropp och kan ta koldioxid från djuret (koralldjurets) metabolism. Vad händer då om man doserar organiskt kol när det är ljust - jo det ökar produktionen av koldioxid när produktionen behöver den och sedan är den stora frågan vilken produktion som är den kraftigaste - "skitalgsproduktionen" eller nyttig produktion. Om jag hade ett system med algrefugium så skulle jag definitivt försöka mig på att dosera under ljusperioden - om jag inte har det - vet ej. Men det intressanta är att det i specifika lägen och specifika kar kan ha betydelse för när man doserar in det organiska kolet sedan om det just i det specifika fallet skall vara under mörker eller ljus får man nog testa sig fram till. Jag tror inte frågan om det har betydelse eller inte är så dum men det kan vara specifikt för varje akvarium och varje tillfälle. Den skruvade bollen går vidare - nu vill jag ha den tillbaka med spinn! MVH Lasse

Det finns ett annat sätt (billigare) också. Det finns rör till golvvärme som består av aluminiumrör klätt med plast. Det går att göra en spiral av dessa och använda dem i sumpen. Så har jag gjort vid ett tillfälle och det fungerar utmärkt. Som kylmedel används i detta fall kalla sidan på värmepumpar. MVH Lasse

Titanlegering kanske MVH Lasse

Den är en varning att inte lita på nitratmätningen och den ger utslag på ganska så låga nivåer. Dessutom så visar nitratmätningen värde i NO3-N så du skall multiplicera ditt värde med ca 4,23 för att få nitratvärdet. Att använda dessa stickor för mätningar där man skall besluta något som råder över liv och död eller ens få en indikation på något är bra eller dåligt är något jag inte skulle göra. Och jag har använt dom, jag har vägt upp dom mot riktiga mätningar och jag har gjort misstag baserade på bara övervägande om värdena. Tunze säljer dessa stickor - jag vet det - och det är beklagligt. Nitratmätning i saltvatten är inte ens tillförlitligt med de dyrare dropptesterna. MVH Lasse

Äter som en häst -> ändå knivrygg -> någo(t)n annan tar näringen. MVH Lasse

Man mäter inte nitrit med nitritindikatorn på Mercks stickor. Den finns där endast för en sak och det är att visa om det finns nitrit i vattnet och då är dess uppgift att säga att nitratvärdet gå ej att lita på eftersom nitrit stör metoden. Dessa stickor är heller inte enligt MERCK själva användbara i saltvatten eftersom det stora kloridinnehållet stör mätningen. Myntsingling är bättre - då har man i alla fall 50% chans att få rätt. MVH Lasse

DSB är ingen uppfinning av 1990-talet. Plenum eller Jaubert-metoden utvecklades för över 40 år sedan i Monacos akvarium som en utvecklad DSB. Ingvar Hellmalm drev sitt stora akvarium med Jaubertmetoden i över 10 år. Om Ron Shimek och hans betydelse för saltvattensakvaristiken är lätt att bilda sig en uppfattning om bara genom att Googla hans namn. MVH Lasse

Detta är deras hemsida http://www.majornasglas.com/index.html och där finns adressen jag nämnde och som jag brukar använda MVH Lasse

Skicka dina frågor direkt till Benny, info@majornasglas.com Det blir lite enklare då - det är nog bara han som kan svara på detta men som jag ser det är det inget problem att skippa mellanstaget på den storleken. MVH Lasse

Får du ingen bakterietillväxt så kan de nog stå hur länge som helst (nästan) MVH Lasse