Lasse

Hej Har sedan en tid tillbaka funderat över att bygga en egen LED ramp till mitt akvarium på 450 liter. Redan nu har jag en ramp på ca 50 watt LED bestående av 4 st 3*1 watts moduler med ca 6500 K, två stycken spotter på 8 watt - ca 5000 K, 3 stycken blå (ca 470 nm) moduler på 3*1 watt samt tre spottar på 5 watt, royal blue (445 - 455 nm). dessa är monterad i en alluminiumkanal och denna är försedd med 3 stycken fläktar. denna ramp sitter på framsidan av akvariet, lutad ca 30 grader så att bakgrunden lyses upp. Bilderna är inte speciellt bra men visar lite hur det ser ut. Just nu har jag kopplat så att alla vita i denna ramp styrs för sig och alla blå för sig. När jag kör det blåa på morgonen och sen kväll så är det en väldigt dolsk stämning. Förutom denna ramp har jag 2*54 watt med Arcadia marin hybrid som ger ett vitt ljus men som har sin topp i det blåa området samnt två stycken 150 watts metallhalogen med aquaLights 14000 Kelvin lampor. Jag har funderat en del på det här med ljuset och och de olika erfarenheter som olika akvarister har haft. Det går lite mot varandra eftersom vi på ena sidan har de som lyckas bra med metallhalogen som ger ett ganska centrerat och kraftigt ljus och andra som Svärd som numera bara kör med T5:or som ger ett mjukare och diffusare ljus. Det verkar som om det finns någom magisk gräns för metallhalogen vid 250 watt (ja i alla fall över 150 watt) och många har berättat att de inte fick någon avgörande effekt förrän de introducerade 250 wattarna. Å andra sidan så har de som kört T5 inte sett någon direkt tröskel vad jag hört. Vad är det då som kan förena dessa två olika angreppsvinklar. Min övertygelse där är lite grand åt de blåa våglängderna. Det vita ljus som de flesta MH har består av många våglängder - bland annat i det blåa området 420 - 480 nm. Att det åtminstone skenbart finns en tröskel vid 250 watt metallhalogen kan bero på att först då så kommer man få en tillräcklig intensitet i det blåa området. På samma sätt kan T5:ornas framgångar kanske tillskrivas att man där kan lättare komplettera det vita ljuset med exempelvis Osram 67 och därmed få en ökad intensitet där. Intressant skulle vara om de som kör med 150 watts MH med höga Kelvintalet (kring 20 000K) sett någon tröskeleffekt när de började med dessa höga Kelvintal. Sant eller inte men det är sådana funderingar jag dragits med under en tid och också det faktum att LEd igentligen inte riktigt slog igenom innan de moderna 3 wattarna kom, dvs med en hög intensitet på liten yta samt att royal Blue, alltså våglängder kring 445 - 455 nm kom till. Det som tilltalat mig är att Kineserna börjat tillverka Power LED där man har flera LED ihopbyggda på liten yta, det finns från 10 watt och uppått. Man har också börjat tillverka LED med höga Kelvintal samt med olika våglängdstoppar i det blåa området. När jag hittade ac-rc:s hemsida så beslöt jag mig för att testa deras 10 wattare. Redan innan hade jag lyckats få tag på 3 stycken 30 watts chip. Nu har jag 3 stycken 30 watts 8uppskattningsvis ca 6-7000K, 9 stycken royal blue 10 watt, 3 stycken 10 watts på 10 000 K vita 3 stycken 10 watts på 16000 K. Till dessa skall jag testa en driver jag fann här, den är jag lite osäker på hur dimningen fungerar men den skall testas. Jag hoppas att jag får den i morgon. Chipen är gjorda för max 1000 mA och min avsikt är att köra dem på högst 900 mA men med min GHL styra strömmen med hjälp av 1-10 Volts utgången. Troligtvis måste jag ha en viss styrka som minium och frågan är om det fungerar överhuvudtaget med att dimma dessa ballaster - vi får se. Här är de olika chipen. Jag räknar med grupper på 3 stycken 10 wattare och enskild styrning på 30 wattarna. några av dem skall användas till mitt RSM också där jag bytt ut lysrören mot TMC:s Aqua Ray 500. Det är en marin vit och en blå, troligtvis royal blue. Sammanlagt är dessa två på 30 watt (10*3 watt cree). Det är ett jäkla driv i den belysningen, vi har svårt att se någon skillnad i intensitet jämfört med de 2*55 watt som satt i förut. Jag vill dock kompletera med 3*10 watt eller en 30 wattare. Jag har inte skrivit något om kylningen för jag har inte riktigt bestämnt mig än. Det troliga är dock att jag kommer att arbeta med någon typ av fyrkants alumminiumrör och aktiva fläktar. Jag skall besöka en kompis som kan alumminium och se om vi kan få något vettigt ut ur detta. Bahaus har annars ett fyrkantsrör som är 40 * 20 som skulle ge en väldigt smäcker lösning och med 40 mm infälda fläktar ovanifrån. MVH Lasse

Skicka ett PM till mig om vilken medicin du använt, i vilken dosering, vattenvärden och annat så skall jag se om jag kan hjälpa dig MVH Lasse

Gör det samma och jag får säga att ett bätte ljuse till den pengen som denna ljuskälla kostar har jag aldrig sett. MVH Lasse

Kan bara understryka att Claes metod fungerar - har ett liknande arrangemang hemma. Enkelt och smärtfritt. Håll bara utkik så inte pH:t höjs för högt. Sätt gärna osmolatorn att gå endast under den mörka delen av dygnet. MVH Lasse

Jag tror samma affär ligger ca 15 mil från Skövde, sydväst ut MVH Lasse

ja det kan vi nog vara helt överens om att Janis grafer visar att regelbundna vattenbyten kommer att ge ett steady state i den jonförskjutningen - alltid något som Kolingen sa MVH Lasse

Nej jag ville inte missförstå men jag hade tyvärr inte läst Wikings inlägg så bra och fattade inte att du rättade till det - Ursäkta Janne - mitt fel MVH Lasse

Nej Janne - båda processerna ingår i kväcykeln men den första är nitrifikation och sköts av autrofa bakterier i syrerika miljöer. Autrof betyder bland annat att de använder oorganiskt kol som kolkälla. Nitrifikationen sker från ammonium till nitrat genom mellansteget nitrit. Denitrifikation är självständig process som ombersörjes av heterotrofa bakterier i en väldigt syresvag till helt syrefri miljö. Heterotrof betyder bland annat att de använder organiskt kol som kolkälla. Så de är två helt skilda processer men är en del av kväets vandring och det var nog det du menade Janne MVH Lasse

Binds den så återlöses den Det var detta som jag ville säga. Man har sett en oväntad stor andel av bakterierelaterat material vad jag fattar, vad hindrar att detta inte skulle bildats i skummarkoppen? se mina bilder. Om man analyserar det så skulle man nog hitta 80 % bakterirelaterat material men jag vill hävda att i mitt fall så bildas detta bakteriematerial i stort sett i skummarkoppen och fås inte från vattenkolumnen. Användandet av ozon borde också avdöda bakterierna i vattenkolumnen om det är så mycket så det tar gulämnena. Jag har kristallklart vatten i mitt stora - kör ozon. Gulämnena är organiska ämnen och jag vet inte vilka organiska, ofärgade ämnen som bildas vid oxidationen men jag tycker att vattenbytena minskar risken för ackumulation av dessa ämnen som synligen i alla fall finns "lösta" i vattnet. Beslöt mig för ozon efter ha testat aktiv kol av mycket bra kvalité utan att få bort gulämnena. I mitt RSM kör jag inte med skummare, inte med kol och inte med ozon och resultatet efter tre veckor kan ses nedan, gissa vilken som innehåller det nyblandade vattnet. Det finns så många olika sätt att köra sina kar så jag är väldigt rädd för att generalisera i detta. Har man ett lågt belastat uppvuxet korallkar med ett fåtal frökenfiskar så funkar det nog väldigt bra utan vattenbyten under en längre tid men hur många har det. Kör man med mycket teknisk utrustning, ozon, mycket överdimensionerade skummare och regelbundna tillsatser och medelmåttig matning så funkar det säkert då också - men hur många är det som kör så? Kör man med ett biopelletsfilter med direkt koppling till en skummare så kan det väl också funka till en viss del - men hur många kör så? För de allra flesta så är nog regelbundna vattenbyten en av de bästa garanterna för ett välmående kar och regelbundenheten samt storleken på bytena måste var och en hitta själva. Det är min absoluta uppfattning och den grundar sig på rätt så mycket erfarenhet både i söt som salt vatten. Jag har inte hitillsdags inte sett något tekniskt hjälpmedel varken i sött eller salt som har ändrat detta faktum även om det har hävdats detta några gånger. Någon nämde vattenbytena som resetknappen och jag tycker personligen att det ligger mycket i detta. Eller säg så här - jag vet inte om att strunta i vattenbyten skulle vara bra för mina kar i saltvatten - jag har aldrig vågat prova längre än någon månad - men och andra sidan så vet jag att det inte hänt några katastrofer när jag skött mina vattenbyten regelbundet med kortare perioditet - så varför chansa? MVH Lasse

Har köpt drivers som tydligen inte dimmar på det sedvanliga sättet men genom att minska mA talet fråm 900 till 5 mA. Dessutom 0-10 V. Skall se hur det fungerar för 1-10 styrning och om jag får en mjukare nedgång då. Iofs kommer det ju bryta vid 1 V vad det nu kan betyda i mA. Blir intressant och se i alla fall. MVH Lasse

Kadmium är en av de metaller som iofs tas upp men som inte ingår i någon som helst metabolism (i alla fall ansåg man det för ca 20 år sedan - om det kommit någon ny forskning som visar på en biologisk betydelse av kadminum så får du rätta mig Claes). Jag känner inte till i vilken form Kadmium finns i vattenkolumnen - om den ackumuleras där eller binds i inredningen. När det gäller kvicksilver så är inte metalliskt kvicksilver speciellt giftigt eller farligt för varken oss eller fisk men däremot rena dundergiftet för de flesta bakterier. Många syrekrävande bakterier har därför utvecklat en förmåga att avgifta den för dem farliga kvicksilvervarianten och det gör de genom att koppla en metylgrupp till kvicksilvret och vi får metylkvicksilver som är ett farligt ämne som koncentreras i näringskedjan. Vi som varit med ett tag kommer fortfarande ihåg boken Tyst Vår av Rachel Carson som kom ut 1962 och som var startpunkten för all modernt miljötänkande. Jag känner faktiskt inte heller till att kvicksilver (i någon form) ingår i cellernas metabolism - rätta mig om jag har fel. Till frågan om koppar, det är helt riktigt att kopparjonerna är inte fria så speciellt länge i vattenkolumnen. Men att den huvudsakliga "patwayen" (hittar inget bra svenskt ord där) är upptag av biologiskt material håller jag inte med om. Om man medicinerar med kopparhaltig medicin och mäter kopparnivåerna i vattnet (fritt koppar) så ser man att om man har sand eller inredning med levande sten i akvariet så försvinner kopparen väldigt snabbt medans om man har ett rent glaskar så hålls kopparnivåerna ganska höga en betydligt längre tid. Jag kan inte tyda det till något annat än att kopparen fångas effektiv upp av kalksand eller LS. Den binds i någon form där. Med tiden kommer alltså i alla fall denna metall ackumuleras i inredningen. När det gäller kemiska bindningar och vatten så finns det alltid en löslighetskonstant inblandad och den bestäms av koncentrationen dels som bunden dels som löst. En viss återlösning - större med längre tid (och därmed ökad konc bundet) kan inte uteslutas. För mig känns det inte helt främmande att ur säkerhetssyfte byta vatten regelbundet. Till andra ackumulerande ämnen som man får ner halterna av med vattenbyte är olika former av de ämnen som gulfärgar vattnet, organiska syror, humus och annat organiskt material. Den biologiska betydelsen av dessa ämnen är inte helt kända, i alla fall inte av mig. Vad både Claes och Patrik hela tiden upprepar som ett axiom är att den bakteriemassa som den organiska koldoseringen skappar ständigt skummas ut. Jag är inte så säker på detta. Det skulle vara så om det var så att bakteriepoppulationen i vattenmassan var den största delen av bakteriepopulationen men så tror jag definitivt inte det är, speciellt om man kör en liten dos av ozon för att få klart vatten. Den största delen av den bakteriemassa man skapar med den organiska koltillförseln hamnar på fasta underlag och kommer inte in i skummaren. Ett undantag kan finnas och det är om man har en biopelletsreaktor var utlopp är direkt före skummarintaget och där lösgjord biofilm lyfts direkt ut. Ett mekanisk biofilter som rengörs varje dag skulle iofs vara lika effektivt. Vid vanlig, flytande koldosering (vodka och annat) så betvivlar jag väldigt starkt att den bakteriella biomassan som bildas överhuvudtaget i någon större utsträckning kommer in i skummaren. Nedan en bild på min skummarkopp, tagen just nu. Här syns tydligt var bakterietillväxten är som störst, i stigarröret precis innan vattnet går in koppen. Det är en ca 2 mm tjock biofilm. Det är troligtvis biofilm som vuxit där och som tar sin näring från vattnet som går över i koppen! I koppen finns mycket tillväxt och många flagor av bakteriefilm men min bedömning är att det är inte bakterier som är uppfångade från vattenkolumnen utan är till största delen bakterier som tillvuxit i det näringsrika (proteiner) vattnet i skummarkoppen. Vad som tyder på det är att det understa delen av vattnet i koppen är syrefritt - se de svarta beläggningarna på denna bild (luktar också ruttna ägg). Denna disk om verkligen skummaren skummar ut de bakterier som bildas vid organisk koldosering eller inte kanske vi skall ta i en annan tråd iofs. För min del om jag verkligen vill näringsexportera vid tillsättning av flytande organiskt kol så skulle jag använda ett skumgummifilter där bakterierna fick växa till och binda näringsämnen samnt att rengöra detta varje eller varannan dag. Då fick jag verkligen ut näringsämnena och övriga bioackumulerande ämnen och fick tillbaka det "renade" vattnet i akvariet. De flesta som ser skit i sina filter tror att det är "skit" från fiskar och annat material men det man ser (och även ser som "skit" i sanden när man rör om i den är bakteriemassa och inget annat. Bakteriemassa som växit till där på näringen i vattnet eller den näring som finns i material som nyss dött. MVH Lasse

Har du fått dimningen att funka Manne? MVH Lasse

Graferna visar hur de ämnen som vi kan mäta med våra testmetoder varierar under tid med hänsyn till reell belastning (input - upptag/omvandling) och vattenbyte (output). Med samma advokatyr som Patrik använder skulle man ju också kunna helt utdömma våra olika mätmetoder eftersom de bara tar hänsyn till halterna "lösta" i vattenkolumnen. Ja ser det som ett utmärkt hjälpmedel och som Claes säger - ett utmärkt beslutsunderlag helt enkelt. Ett statiskt hjälmedel men som givetvis inte tar hänsyn till hela sanningen och inte visar strömningarna av olika ämnen i systemet. Det är vad Jani har sagt vad det är. En sak som jag inte tänkte på (Tack Claes) är ju också att de kan användas som ett hjälpmedel för de som kör Balling att motverka den så kallade "jonobalansen" som av vissa anses vara ett stort problem med Balling. Kanske ett enkelt Exelprogram skulle vara modellen för att utröna olika Steady state kurvor för olika input, output och förbrukningar. MVH Lasse

87 st MVH Lasse

Ja det är svårt det här. Vi kan faktiskt ha rätt bägge två även om vi kommer med motsatta råd. Det beror på vad som är begränsande. Jag tänker lite som så att om dessa alger inte är fosfatbegränsade på grund av att de kan gå ner och hämnta fosfat från botten, fosfat som frisläpps på grund av att de anaeroba bakterierna där nere inte har något nitrat för cellandningen utan måste använda sulfat för detta så skulle en nitrattillsats innebära att inget svavelväte (och ingen fosfor frisläpps i sanden) I sötvatten har det indikerats att ca 2 ppm nitrat hindrar denna fosforfrisläppning. Men det är nog klokt att ta bor FM min samtidigt. Jag tror att du också skulle kunna få resultat genom att ta bort kvävet helt från vattenkolumnen men vi arbetar lite i olika nivåer på vårt tänkande just nu . Jag föreslog den utvägen för jag ville prova denna teori som jag slog fram i inlägg 19MVH Lasse

Är inte 100 på att det är så men jag tror att det är växlande reläer på de båda utgångarna, dvs är du under börvärdet så är kontakten för värme tillslagen och är du över börvärdet (och hysteris) så är den bruten och kontakten för kylning dragen. om inte så är fallet så måste den programeras för om den skall kyla eller värme. har inget minne av sådana parametrar på termostater som ser liknande ut. Det behövs i så fall bara en om det skall funka. Det var heller ingen förmögenhet det är frågan om. Frågan om att bryta fasen är inte så svår. Koppla två skarvsladdar till de båda reläkontakterna. Den till värmaren kontrollerar du med spänningsprovarn att den bryter fasen och stoppar sedan in kontakten till värmaren där. Bryter den inte fasen så väbnder du bara kontakten från termostaten i väggkontakten. Märk så vet du hur du skall stoppa in den senare. I den till fläkten så stoppar du in ditt 12 volts nätagg där och drar vidare till fläktarna. Du får göra det Marko sa om du besitter nödvändig kunskap. Vad som är nödvändig kunskap är inte så väl definerat - men man kan väl säga om det händer en olycka på grund av att du kopplat fel så hade du inte nödvändig kunskap MVH Lasse

Ja 0,5 ppm per hundra liter och ml. 4 ml i 100 liter ger 2 ppm och 4 ml i 200 liter ger 1 ppm ungefär MVH Lasse

Jo det receptet ger ca 0,5 ppm på 100 liter per ml doserad. Ungefär mellan tummen och pekfingret. MVH Lasse

Det är en standard tempkontroller som sitter i många kyl och frysar för storkök. Är beprövad och funkar bra. MVH Lasse

Vågar jag föreslå att du går in med 1 till 2 ppm nitrat om dagen under en vecka? nu har du iofs en kvävekälla med FM min men ändå känns det som något att pröva. Gör det i så fall efter du testat de du redan beslutat om. MVH Lasse

Jag kanske skall varna lite för att använda UVA för mycket. Vi vet lite för lite om 1) är det verkligen någon nytta med dessa våglängder. 2) Vi vet att de kan skada och att många koraller bygger upp skydd mot UVA. 3) Om de är till nytta så vet vi inte vid vilken intensitet som nyttan går över till skada. Om jag personligen skulle experimentera med detta (och det kommer med tiden ) så skulle jag i så fall se till att få med dioder med lite varierande våglängder i detta område och konfigurera så att jag skulle kunna välja hur många som lyser ganska fritt. Jag skulle alltså ta både med 400, 410 och 420 nm. Men framförallt tror jag (för tillväxt) på royal blue, dvs kring 445 nm. Jag skulle också satsa på vita LED. De vita LED:n är i grunden blåa men det vita skenet åstadkoms med hjälp av ett färgpulver innuti LED:n. detta innebär att de vita ofta har en kraftig topp i det blåa området men det uppvägs av en något så när analog kurva av andra, längre våglängder. MVH Lasse

Stig har en poäng där, skall man ha aktiva simmare så är det ett långsträckt kar som gäller men personligen tycker jag att de kubiska akvarierna ger det bästa intrycket om man vill ha mycket koraller. Mitt RSM är på ungefär 110 liter i visningsdelen och skulle man jämföra det intrycket man får av mitt RSM med ett intryck man får från ett normalt 100 liters akvarium så ser RSM mycket större ut än vad det är. Man kan variera biotopen bättre också i ett långsmalt kar. Nu fick du ingen hjälp va? Sätt dig och fundera ut vad du vill ha ut av karet - sedan kan du nog bestämma dig för hur det skall se ut. Välkommen föresten Wille till den riktiga akvaristiken MVH Lasse

Nitrat kan du inte mäta med Hannas mätare i saltvatten. Man kan aldrig lita på nitrattesterna i saltvatten - det kan visa att det finns nitrat men när man sätter till nitrat så får man tydliga indikationer på att just nitraten varit tillväxtbegränsande (korallerna ökar tillväxten och fosfaten sjunker). Du nämnde en annan sak som jag iofs visste om men som inte fastnat i dessa tankegångar men nu slog synapsen ihop. Att kiselagerna synbart tunnar ut under natten beror troligtvis på att de rör sig neråt i sanden - inte att biomassan minskar. Under denna resa är det inte otänkbart att de i de lite surare och kanske svavelväterika nedre lagren av sanden kan absorbera fosfat som de sedan använder uppe på ytan vid belysning. Det är nu allmänt accepterat att plaktoniska cyanobakterier kan göra just detta bland annat i Östersjön. De går under natten ner i de syrefria bottenområdena som vid nitratbrist innehåller svavelväte. svavelvätet frisläpper fosfat och cyanobakterierna bunkrar upp detta som sedan används dagen därpå när de migrerar upp till de solbelysta övre vattenlagren. Observera - bara en teori. MVH Lasse

Om vi börjar med det som kallas actinic så rör det sig om våglängder kring 420 nm, dvs i UVA-området. Det är också som vattnets absorbans ändras så kring denna våglängd så tränger fotonerna som djupas - kortare våglängder kommer inte lika djupt om jag mins rätt. Det har länge hävdats att koraller kan använda just dessa våglängder i sin fotosyntes, exempelvis i Fosså-Nilsen Korallrevsakvariet 1-4. Bevisligen så måste de koraller som lever i djup under 3-5 meter kunna använda det ljus som tränger ner där i fotosyntetiskt syfte. Här nere så är det en stor övervikt för de blåa våglängderna så därför är min slutasts att använda blått ljus inte bara är en estetisk fråga. Fotosyntes är kvantifierad vilket innebär oavsett vilken våglängd som är aktuell så är det just den våglängden som motsvarar kvantat hos det aktuella pigmentet som är intressant. Använder man ett blått ljusrör exempelvis Osram 67 så får man med de flesta blåa våglängderna inom det intressanta området och behöver inte bekymra sig så mycket om vilken våglängd (läs energikvanta) som just det aktuella proteinet (pigmentet) behöver. Använder man LED så är problematiken lite annorlunda. LED är också kvantifierad och de rent blåa LED:n har en våglängd som svänger med plus minus ca 20 nm. Här kan det spela en stor roll vilken typ av LED (blå färg) man väljer. Erfarenhetsmässigt så har det visat sig att de LED som kallas royal blue och har sin peak på 445 till 450 nm verkar fungera bättre i korallsammanhang än den normala blå som har sin peak vid 460 nm. Sedan kommer det till saker som vi inte vet något om än, det kan finnas "hjälp"pigment som omvandlar vissa våglängder till de aktuella och flourescens är så väldigt vanlig bland koraller så den måste ha någon typ av biologisk funktion tycker jag, exempelvis att använda den extraenergi som kommer ut av flouresensen till något för koralldjuret viktigt ändamål. Vad UVA har för betydelse för korallerna (alltså kring 420 nm) är det nog ingen som vet men jag själv kan inte glömma den betydelse som UVA har för reptilers kalcifieringsprocess. Men det är en ren spekulation. MVH Lasse