-
Antal inlägg
16 590 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
340
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Varför inte skaffa två 6 centimetrs breda och 35 cm långa 6 mm glasstavar och bara limma rakt över som både avlastare och rampstöd. Hur lång är rampen? MVH Lasse
-
Conrad har en styrning som man kan använda till fläktarna http://shop.conrad.se/websale7/?shopid=conrad%2dswe&act=product&prod_index=615910&cat_index=SHOP%5fAREA%5f37360%5f0812041&Ctx=%7Bver%2F7%2Fver%7D%7Bst%2F3ec%2Fst%7D%7Bcmd%2F0%2Fcmd%7D%7Bm%2Fwebsale%2Fm%7D%7Bs%2Fconrad-swe%2Fs%7D%7Bl%2F01-aa%2Fl%7D%7Bsf%2F%3Cs1%3Etemperaturreglering%3C%2Fs1%3E%3Cs5%3E2%3C%2Fs5%3E%2Fsf%7D%7Bp1%2F5bed0b2d78fb377cae5c9e2b3c09a858%2Fp1%7D%7Bmd5%2Fe1dfc78279c43cdd58830175671002d2%2Fmd5%7D. Har användt denna under en lång tid men mina erfarenheter med den är skiftande. Den visar inte speciellt rätt tycker jag och den har fått fnatt några gånger. Skulle aldrig våga styra värmare med den men fläktar har gått bra. Vad gäller temperaturkontrollers så finns det en del sök på e-bay eller på olika webbutiker. De blir dock rätt dyra så en dator är inte helt fel. Med GHL:n kan du göra exakt det du vill och varvtaljustera fläktarna. MVH Lasse
-
Det finns en del forskning som pekar på att kiselager gynnas av väldigt låga nivåer av fosfat, så låga nivåer så att vanliga grönalger och andra är näringsbegränsande och därför inte kan konkurrera om utrymme. Vid lite högre nivåer så kommer grönalger och andra alger att ta över. Det är så i alla fall som en del vill förklara ändringen av den marina växtplanktonfaunan under året. Nu i slutet av februari, början på mars så sker den första planktonblommningen i våra vatten och det är alltid kiselagerna som börjar efterföljd av andra planktonformer. Vad jag fattat så har man börjat överge den gamla förklaringen om kisel som näringsbegränsare för kiselagtillväxt eftersom utanför våra kuster så är den baltiska strömmen en ständig försörjare av detta och även andra planktonformer behöver kisel. I ett akvarium så finns det fullt av källor för kisel - förutom i kranvattnet. Du har det också givetvis i maten. Jag tror inte att närvaron av kiselalger beror i första hand på närvaron av kisel eller inte i akvarievattnet - det handlar nog mer om ett konkurrensförhållande mellan olika alggrupper. MVH Lasse Peter, vad har du för fosfathalt på morgonnen innan ljuset tänds?
-
Med honom har vi ju redan ett sammarbete med översättningen av Aqua Calculator. Finns det någon möjlighet att ta upp det sammarbetet och se till att få denna text översatt från tyska? Tyvärr kan jag väldigt lite tyska (igentligen ingen , läste franska i skolan - det kan jag heller inte!) men kan vara behjälplig ändå med faktagranskning. MVH Lasse
-
Tror jag - de letar ständigt i stenen. MVH Lasse
-
Det är nog så att du har lite rätt där - den räknas som en anthias idag men många tycker den mer påminner om en hökfisk. Det finns ganska så många arter inom släktet Plectranthias men jag tror att jag bara har sett en annan art i akvariebranchen. Den går ihop med en räka nu - vi får se om det är en äkta hökfisk MVH Lasse
-
Och så fastnade en av mina Wetmorella nigropinnata på bild. Jag har en i mitt RSM och 3 i mitt stora. dessa fiskar älskar att nyfiket "sväva" fram längs med inredningen och undersöka varje litet hål i inredningen. Det är roliga fiskar att titta på. och snälla. MVH Lasse
-
Det är en sak om man vill ha en lek eftersom en god tillgång av foder är en av de triggers för lek som är välkänd för fisk från tropiska områden. Det är också så att det behövs ett extra tillskott för framförallt honan att bygga upp sina könsprodukter. Skall man använda detta så måste man variera sin fodermängd. MVH Lasse
-
Red Sea:s salt är ett av de få salter som inte bygger på ren kemi utan har sin bas från intorkat havssalt i Röda Havet. Det som sedan är tillsatt är de ämnen, framförallt kalcium, karbonater och magnesium som fälls ut när saltkoncentrationen ökar i salinerna. En inte alltför ointelligent gissning är då att fosfathalten i Red Sea återspeglar den halt som fanns i det saltvatten som inneslöts och där vattnet dunstade iväg. MVH Lasse
-
Fisk tillhör de djurgrupper där många arter är konstruerade för att kunna äta så mycket som möjligt när tillfälle ges, eftersom de inte vet när nästa tillfälle ges. De lagrar näring för framtida förbrukning. Den vita muskulaturen hos fisk är en sådant "näringsförråd". Fettdepåer kring inälvorna är ett annat sådant förråd. Får de obegränsat med foder så blir de simmande näringsdepåer Inte alla fiskar är så, framförallt inte de som lever på föda som de har svårt att tillgodogöra sig såsom algbetarna och de fåtal som lever på fytoplankton men de påverkas också av fångenskapen eftersom vårt foder är betydligt mer näringsrikt och lättnedbrytbart. Detta gäller också en del av dem som lever på zooplankton eftersom zooplankton ofta har utvecklat strategier som gör att de inte är så lättnedbrytbara. Allt detta gör att man faktiskt kan mata ihjäl sina skydslingar. Idag när vi tack vare fiskodlingsindustrin vet mycket om näringsbehoven hos fisk och då framförallt om omättade fetter kontra mättade fetter är även vårt akvariefiskfoder av så bra kvalité att man slipper olika skador på grund av foder som hade sitt ursprung från däggdjur. Och det är tur det för det var ett stort problem förr. Men fisk kan också bli överviktiga, få välfärdsskador och annat och jag föredrar att mata måttligt och på det sättet inte få för snabb tillväxt och dålig vattenkvalité. Dålig vattenkavalité och övergödda fiskar har slått ihjäl oändligt, oändligt mycket mer fisk än dålig matning i fångenskap. MVH Lasse
-
Detta stämmer ganska väl men är en ren sötvattensfråga och har svårt att inträffa i saltvatten. Det har med pH, karbonater och nitrifikationsprocessen att göra. För att nitrifikationsprocessen skall kunna ske är det nödvändigt med karbonater i vattnet eftersom de bakterier som ansvarar för nitrifikationen är sk autotrofer, dvs de är som växter och alger - de behöver oorganiskt kol. Det innebär också att de förbrukar dessa ämnen tillsammans med andra processer. Om karbonatnivån sjunker för lågt så avstannar nitrifikationen, det vill säga ammoniummet i akvariet omvandlas inte utan blir kvar som just ammonium. Samtidigt så sjunker pH en bra bit under 7 och kvävet stannar som sagt var kvar i sin ogiftiga ammoniumform. Ammoniumhalten i ett sådant akvarium kan bli väldigt hög utan att påverka fisken. Görs sedan ett för litet vattenbyte eller att man höjer pH med på något sätt för snabbt så omvandlas det ogiftiga ammoniumet blixtsnabbt till ammoniak och slår ihjäl fisken. Att detta skulle inträffa i ett saltvatten håller jag för ganska otroligt pga av att inredningen för det mesta består av kalksten i en eller annan form. Vid pH under 7,6 så upplöses delar av denna sten till kalcium och karbonater och man får därför en källa av karbonater i akvariet. Scenariot ovan gäller givetvis sötvattensakvarier utan kalksten i inredningen som är i form att falla sönder. Fisk och koraller mår bäst om de har en så stressfri miljö som bara går att få. Jag har sett en del studier från fiskodling där man tittat på stresshormoner i blodet på stillhavslax. Man hade bland annat en försöksuppställning där man håvade fisk en gång varje dag och mätte nivåerna av stresshormon. Det överraskande var att de höga nivåer man mätte efter första dagen var helt borta dag 8 tror jag det var. Efter den dagen fanns inga förhöjda nivåer oavsett håvning eller inte. Fisk lär sig alltså. Bland annat av den anledningen har jag i all tider tyckt att det spelar inte så stor roll hur du sköter ditt akvarium men var konsekvent i din galenskap. Av den anledningen är jag förespråkare för veckovisa vattenbyten men om man vet med sig att det ena gången blir var tredje, ena gången var annan och sedan varje ett tag så är det bättre att lägga sig på en större bytnivå men mer sällan. Min uppfattning är också att man skall låta bli att "pilla" i akvariet alltför mycket och även här tycker jag då att om man skall "pilla" så gör man det en gång i veckan i samband med vattenbytena (eller varannan vecka). MVH Lasse
-
Jag såg den här tråden först nu Kan svara på den frågan - ja det gör det i kontakt med vatten. Om du köper svindyra antihalkprepparat som garanterar att de verkar hur kallt det än är så är det kalciumklorid. I kontakt med ise och snö (vatten) så utvecklar den värme som smälter bort isen. Har användt detta många gånger (alltså ren kalciumklorid vilket är rätt så billigt om det inte står akvarieprepparat eller halkbekämpning på det )MVH Lasse
-
Ja det kan vara Beadlet anemone Actinia equina. I så fall är det en anemon som vill ha det lite kallare än vad vi har i våra revakvarium. den finns naturligt runt hela Storbritaniens kuster. Det finns en tropisk variant som liknar denna men den är mycket mindre. MVH Lasse
-
Jag har en sådan under mitt 450 liters så jag är inte orolig. se bara till att din skiva är i våg även diagonalt. MVH Lasse
-
Skall vi dra igång en disk. om osmos också när vi ändå är på gång Försvaret för att alltid använda RO är ju att vi inte vet vad vi får in och vi kan inte mäta det. Samma gäller för mig vad gäller vattenbyten, jag vet inte hur mycket som ackumuleras i akvariet och inte heller vad. Jag vet däremot ganska väl kvaliteten på de salt som finns idag och att nyblandat vatten alltid är mindre belastat med olika avfallsprodukter än användt vatten. Jag vet också hur mitt gamla vatten ser gulfärgat ut när jag tappar ut det (om man inte kör med osmos eller väldigt hårt med aktivt kol) - gulfärgningen kommer från olika organiska restprodukter. Om jag kör med aktivt kol, fosfatremovrar, skummare eller ozon så vet jag heller inte hur mycket av de ämnen jag vill ha i vattnet som försvinner bort i samband med att dessa produkter tar bort andra oönskade ämnen. Att göra regelbundna vattenbyten efter den första 3 - 5 veckorna - helst på veckobasis är för mig en försiktighetsåtgärd så länge inte någon har bevisat att vattenbytena är skadliga i sig självt. Visst jag vet att jag kan köra mina akvarium utan vattenbyten i många månader men då är min åsikt också den att jag spelar lite på lotteri. Samma gäller om jag råkar in i problem, då brukar jag göra många stora och täta vattenbyten under några veckor utan att bekymra mig så mycket om vilket eller vilka ämnen jag har haft för lite eller för mycket av. Jag anser att ordentliga vattenbyten ställer in allt i ett grundläge med tanke på vattenkvalité som man sedan kan arbeta vidare på. Samma gäller om man har små akvarium, att byta 50 % vatten i veckan på ett litet akvarium är inga problem och man ställer in vattenkvaliten i ett bra läge och om man inte har de mest exklusiva och svåra stenkorallerna. Det är mycket lättare, säkrare och billigare än alla dyra tilsatser och prylar som är svårt att motivera för ett litet kar. Sen hör det till saken att man måste se till att man har den belastning som man klarar av och med belastning menar jag då den yttre tillsättningen av mat och hur mycket. De flesta fiskar vi har växer mångdubbelt så fort i våra akvarier än vad de gör ute i det fria vilket bara betyder en sak - vi matar för mycket. För den som undrar - jag använder inte RO - men det beslutet togs efter en undersökning om hur det kommunala vattnet är här i GBG och bygger på ett övervägande.. MVH Lasse (Jag såg inte din hänsyftning till RO Claes innan jag tryckte på publicera men lustigt nog hade jag samma tanke)
-
Ja men det GÅR inte så fort MVH Lasse
-
Den här skönheten borde göra jobbet Acreichthys tomentosus är en filfisk som äter glasroser och jag tror att den även tar majano. De stora får du nog döda med lite ättika i en spruta med kanyl. Ge dem en dos av detta mitt i planeten. Denna filfisk tar sedan de små ganska lätt tror jag MVH Lasse
-
Zoramia leptacantha (före detta Apogon leptacanthus) MVH Lasse
-
Det var länge sedan jag uppdaterade den här tråden. Karet tuffar på och jag har börjat att sätta in lite annan fisk i det än vad jag hade förut. Tyvärr så har mina Discordipinna griessingeri inte visat sig på 6 månader så de har troligtvis gått till de sälla jaktmarkerna. Jag har i alla fall beslutat att det skall bli små och snälla fiskar i detta kar framgent. Jag skrev för några månader sedan att jag skulle åtgärda ljuset. Jag väntade på en LED-platta på 30 till 30 cm och när jag fick den så visade sig att jag tänkt helt fel - den fick inte plats. Nu har jag en jäkla bra skrivbordsbelysning i alla fall . Fläktarna la av för några dagar sedan och det var dags att göra något radikalt. Jag hade två TMC aqua ray 500 liggande och jag beslöt att montera in dem i det fack där 2*55 watts kompaktrör sitter. Först fick jag ta isär rampen och koppla bort gammal ballast och hållare. Jag beslöt att hänga upp mina Aqua Ray 500 i den gamla reflektorn med buntband. Sen skulle allt skruvas ihop igen och prövas! Jag valde att inte styra de två Aqua Ray LED armaturena via tiduret i huven utan det får bara styra fläktarna. Med fläktarna gjorde jag såsom det visats i en annan tråd här på forumet - dvs jag har monterat 3 fläktar på ena sidan men i mitt fall så blåser de ut luften och inte in den. Några bilder på själva karet - först en helhetsbild och sedan en bild med lite av xeniadjungeln. Bilderna är tagna med det nya ljuset. Det är på 30 watt och det ger intryck av att vara lika bra som de gamla kompaktrören - får se om korallerna kommer att uppskatta den nya LED-armaturen lika mycket som jag! En skiv korall och mina obligatoriska sjöborrar Fiskarn utgörs för närvarande av 7 stycken Zoramia leptacantha (före detta Apogon leptacanthus), en Plectranthias inermis, en Stonogobiops nematodes/Stonogobiops xanthorhinica . Den sistnämnda lever med sin pistolräka som har varit i karet sedan det startades även om räkan bytt kompis en gång. Förutom dessa fiskar så finns det några pipefishes (kantnålar) av okänt släkte samt en lite wetmorellagylta. Kantnålen lät sig fotograferas - vilken dock inte wetmorellan tilät denna gång MVH Lasse
-
Nä men vi är realister. MVH Lasse
-
Observera ingen har här argumenterat för näringsexport via vattenbyte utom möjligtvis jag i små skummarlösa kar som inte håller de känsligaste hårdkorallerna. I övrigt säger Jani exakt det jag försöker säga men 100 gånger mer elegant. MVH Lasse
-
Så länge inte belastningen av specifika ämnen ökar per tidsenhet mer än vad det procentuella vattenbytet är per samma tidsenhet så är koncentrationen den samma eller sjunker. Om ett ämnes koncentration ökar ca 10 % på en vecka så kommer ett vattenbyte på ca 10% föra tillbaks värdena till ungefär det samma. Jag håller med om att kontinuerligt föra bort ämnena och det bästa vore då ständiga små vattenbyten anpassade till den aktuella belastningen. MVH Lasse
-
Om man har små kar så är min erfarenhet att om man skall sköta dem ordentligt och ha glädje av dem i många år så är det absolut effektivaste (och billigaste) sättet med stora och täta vattenbyten. Salterna är såpass bra idag att det är egentligen det enda man behöver göra. Att hävda att vattenbyten på upp mot 40 - 50% en gång i veckan inte medför någon minskning av oönskade värden är fel om inte karet tillförs lika mycket per vecka (se nedan) om man jämför med fallet att inte byta vatten. Vid små vattenbyten såsom 10 % håller jag med Claes att det troligtvis handlar om spårämnen. Men - Något som inte tagits upp här är olika feromoner och korallgifter. Dessa kan tillföras karet i disskontinuerligt och har inte ett ämne ökat i vattnet med minst samma procentahalt man byter vatten med under tiden mellan vattenbytena så medför vattenbytet en minskning av ämnet i karet utan disk. Detta betyder att de flesta ämnen har ett breakeven mellan koncentration, tillförd mängd och bortförd mängd. Regelbundna vattenbyten jämnar ut detta. Sett i detta ljus så är givetvis 25 % vattenbyten som i Hans fall bättre än 10 % i veckan. Sedan vet jag inte riktigt om jag håller med Claes i påståendet om att Ta koppar exempelvis - en låg koncentration av koppar är nödvändigt (spårämne) men det finns en brytnivå där koppar övergår från att vara bra till att bli mer eller mindre giftig (beroende på koncentrationen). Jag tror detta gäller de flesta ämnen - att det finns en brytpunkt.MVH Lasse PS Claes teori om spårämnen i mitt fall stämmer troligtvis bra eftersom nu när jag kontinuerligt tillför spårämnen ser jag inte denna effekt på korallerna.
-
Använd akvariemattan - det räcker. MVH Lasse
-
Näe Karet ser ju suberpt ut Stoolpe!!! MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1