Lasse

Jag har tänkt på det också men det skulle skapa lite för mycket buller är jag rädd - men jag överväger det eftersom då kan jag kyla nästan hela aluminiumbiten. Jag har beställt en aluminiumbit på 120 * 1000 * 15 mm från en kompis. Nu skall jag bara hitta nån som kan planslipa bägge ytorna och sedan skall jag fräsa några flänsar längs ena långsidan. Är det någon som har någon erfarenhet av Arctic Silver Thermal Adh vid höga värmebelastningar såsom till processorer och annat? Är dert någon som vet något kylpaket med heatpipes som har en stor anläggningsyta och som inte är för högt? MVH Lasse

Det är morgonmätningen som är viktig - är den 0 så har du nollat fosfaten - i alla fall mätt med Hanna. MVH Lasse

Om du skulle prova med något av de tillsatser som ger många olika spårämnen - Fauna Marins Ultra Organic tänkte jag främst på. Det finns säker flera sådana här multipreparat av många tillverkare men på FM:s flaskor står faktiskt vad de innehåller vilket gör att man vet att det innehåller spårämnen. Denna innehåller ochså kolkälla vilket gör att du kanske skall stoppa vodkan om du använder detta preparat. MVH Lasse

Till admin - lägg den här under RSM så man hittar den MVH Lasse

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=38259 MVH Lasse Edit: Du var snabbare Mano

Aqua medic hade en förut - är osäker på om denna är en sådan. Hittar inget om det på deras hemsida - där ser det ut som om det är en vanlig kompressorkylare. Aqua Medic har gjort om hemsidan - den nya är rörig så det skvätter om det. GHL hade också förut en version men jag kan faktiskt inte hitta någon typ av termoelektrisk akvariekylare alls just nu - de verkar ha utgått alla. MVH Lasse

Se denna bild - på kortsidan står det made in China. Det är en kinesisk tillverkare. http://www.google.com/imgres?imgurl=http://www.acquariomaniasp.altervista.org/images/mangiatoia%2520haquoss.JPG&imgrefurl=http://www.acquariomaniasp.altervista.org/N-Offertepromo.html&usg=__Anp6ryamviiXXN74j6eYbJjAxLY=&h=341&w=500&sz=63&hl=sv&start=0&zoom=1&tbnid=lnTau6iCjV1oEM:&tbnh=123&tbnw=164&ei=iSNJTa3nLJGRswaq6cm0Dw&prev=/images%3Fq%3DHaquoss%26um%3D1%26hl%3Dsv%26sa%3DX%26rls%3Dcom.microsoft:sv:IE-ContextMenu%26biw%3D1899%26bih%3D915%26tbs%3Disch:1%26prmd%3Divns&um=1&itbs=1&iact=rc&dur=189&oei=GyJJTe7gE4iBswas3YCnDw&esq=6&page=1&ndsp=71&ved=1t:429,r:17,s:0&tx=94&ty=47 MVH Lasse

Till 150 liter kanske du kan hitta en kylare som arbetar med peltierelement. De är tystare, bara en fläkt som arbetar - ingen kompressor. MVH Lasse

Detrius är en benämning som syftar till dött biologiskt material. Att minska det kan ju ske genom att minska tillförsel, öka bortförseln (suga upp, fånga upp i filter osv) eller öka nedbrytningen. Eftersom det står bio så betyder det nog att nedbrytningen ökar med allt det innebär. Öka nedbrytningen görs genom - ökad kolkälla oftast i akvariesammanhang - vad som är i detta preparat vet jag inte - det är bara lite allmänna funderingar. MVH Lasse

Lite mer tänkande (och en del googlande) så har jag bestämt mig för huvudragen hur jag skall lösa belysningen över mitt stora. Idén till lösningen fick jag från Manne som undrade om jag inte bara kunde borra hål för en fläkt i toppen på mitt RSM. Nu kanske den lösningen för RSM:et inte funkar (ont om plats) men hans idée satte igång Googlandet för att få inspiration. Jag pratade också med Mr B om lösningar och om de jag tänkt på skulle funka. Sedan var jag inne i en datoraffär här i GBG för att få se grejerna och hålla dem i näven - absolut nödvändigt för min kreativitet Följand lösning skall jag testa tänkte jag. En aluminiumskiva i ungefärliga mått 150 * 120 * 5 mm. På den limmar jag ett stycken 30 watts chip i i framsidan, ca 30 mm från kanten och tre sycken 10 wattare i baksidan (ca 30 mm från bakkanten). På ovansidan limmar jag denna intressanta manick: Anliggningsytan precis över 30 wattaren. Denna är bara 30 mm tjock så vad som händer sedan är att jag bygger en låda kring "bottenplattan" Höjden på den lådan blir precis så hög att jag tar up ett hål så att fläkten ligger precis i underkan av överdelen. Luftutsläppet blir i kortsidorna där jag tänkte ha galler. Under plåten gör jag en liten annordning så jag kan placera en glasskiva som skyddar chipen från stänk. Helst kvartsglas eller plexi. Med det här utförandet så får jag moduler på 60 watt som är mycket tunna och lättplacerade. Det är ju inte så att det blir en billig lösning - det jag kommer att betala per modul blir någonstans kring 1500 - 1700 kronor. Varje modul skall ju ha två ballaster också - i mitt fall dimbara. Fördelen med detta modultänkande är att jag kommer kanske ha möjlighet att köra två moduler jämsides med en 150 watts halogen och på så sätt kunna jämföra vad som händer med tillväxt och annat. Fördelen är också att jag kan börja med en lägre intensitet och sedan öka den. MVH Lasse

Ring och fråga här Rörig hemsida och RO finns inte med men de borde ändå kunna svara. MVH Lasse

Jag förstår önskan att lösa problemet med bakteriefilmen men jag tycker nog att enklaste lösningen är att dra ner lite på koldoseringen. Just denna film på vissa ställen använder jag som indikation på för mycket organiskt kol och drar ner någon ml på doseringen och avväntar att den försvinner. När den försvinnit så brukar jag öka igen om det finns behov för det för övrigt. Jag har en pump som doserar in 1 ml FM Organic var fjärde timma normalt, dvs 6 ml per dygn i 450 liter vatten plus en annan pump som doserar 1 ml FM min var 16:onde timma - dvs 1,5 ml per dygn. Vid bakteriefilm sänker jag Organic-dosen till var 6 timme, dvs 4 ml per dygn. MVH Lasse

Dra ner på den då, kan vara bakteribeläggningar. MVH Lasse

Ibland kan det hjälpa att bara vända kontakten i uttaget. MVH Lasse

Sista bilderna på ett bra tag? Vad händer? MVH Lasse

Använder du kolkälla? MVH Lasse

Hej Har sedan en tid tillbaka funderat över att bygga en egen LED ramp till mitt akvarium på 450 liter. Redan nu har jag en ramp på ca 50 watt LED bestående av 4 st 3*1 watts moduler med ca 6500 K, två stycken spotter på 8 watt - ca 5000 K, 3 stycken blå (ca 470 nm) moduler på 3*1 watt samt tre spottar på 5 watt, royal blue (445 - 455 nm). dessa är monterad i en alluminiumkanal och denna är försedd med 3 stycken fläktar. denna ramp sitter på framsidan av akvariet, lutad ca 30 grader så att bakgrunden lyses upp. Bilderna är inte speciellt bra men visar lite hur det ser ut. Just nu har jag kopplat så att alla vita i denna ramp styrs för sig och alla blå för sig. När jag kör det blåa på morgonen och sen kväll så är det en väldigt dolsk stämning. Förutom denna ramp har jag 2*54 watt med Arcadia marin hybrid som ger ett vitt ljus men som har sin topp i det blåa området samnt två stycken 150 watts metallhalogen med aquaLights 14000 Kelvin lampor. Jag har funderat en del på det här med ljuset och och de olika erfarenheter som olika akvarister har haft. Det går lite mot varandra eftersom vi på ena sidan har de som lyckas bra med metallhalogen som ger ett ganska centrerat och kraftigt ljus och andra som Svärd som numera bara kör med T5:or som ger ett mjukare och diffusare ljus. Det verkar som om det finns någom magisk gräns för metallhalogen vid 250 watt (ja i alla fall över 150 watt) och många har berättat att de inte fick någon avgörande effekt förrän de introducerade 250 wattarna. Å andra sidan så har de som kört T5 inte sett någon direkt tröskel vad jag hört. Vad är det då som kan förena dessa två olika angreppsvinklar. Min övertygelse där är lite grand åt de blåa våglängderna. Det vita ljus som de flesta MH har består av många våglängder - bland annat i det blåa området 420 - 480 nm. Att det åtminstone skenbart finns en tröskel vid 250 watt metallhalogen kan bero på att först då så kommer man få en tillräcklig intensitet i det blåa området. På samma sätt kan T5:ornas framgångar kanske tillskrivas att man där kan lättare komplettera det vita ljuset med exempelvis Osram 67 och därmed få en ökad intensitet där. Intressant skulle vara om de som kör med 150 watts MH med höga Kelvintalet (kring 20 000K) sett någon tröskeleffekt när de började med dessa höga Kelvintal. Sant eller inte men det är sådana funderingar jag dragits med under en tid och också det faktum att LEd igentligen inte riktigt slog igenom innan de moderna 3 wattarna kom, dvs med en hög intensitet på liten yta samt att royal Blue, alltså våglängder kring 445 - 455 nm kom till. Det som tilltalat mig är att Kineserna börjat tillverka Power LED där man har flera LED ihopbyggda på liten yta, det finns från 10 watt och uppått. Man har också börjat tillverka LED med höga Kelvintal samt med olika våglängdstoppar i det blåa området. När jag hittade ac-rc:s hemsida så beslöt jag mig för att testa deras 10 wattare. Redan innan hade jag lyckats få tag på 3 stycken 30 watts chip. Nu har jag 3 stycken 30 watts 8uppskattningsvis ca 6-7000K, 9 stycken royal blue 10 watt, 3 stycken 10 watts på 10 000 K vita 3 stycken 10 watts på 16000 K. Till dessa skall jag testa en driver jag fann här, den är jag lite osäker på hur dimningen fungerar men den skall testas. Jag hoppas att jag får den i morgon. Chipen är gjorda för max 1000 mA och min avsikt är att köra dem på högst 900 mA men med min GHL styra strömmen med hjälp av 1-10 Volts utgången. Troligtvis måste jag ha en viss styrka som minium och frågan är om det fungerar överhuvudtaget med att dimma dessa ballaster - vi får se. Här är de olika chipen. Jag räknar med grupper på 3 stycken 10 wattare och enskild styrning på 30 wattarna. några av dem skall användas till mitt RSM också där jag bytt ut lysrören mot TMC:s Aqua Ray 500. Det är en marin vit och en blå, troligtvis royal blue. Sammanlagt är dessa två på 30 watt (10*3 watt cree). Det är ett jäkla driv i den belysningen, vi har svårt att se någon skillnad i intensitet jämfört med de 2*55 watt som satt i förut. Jag vill dock kompletera med 3*10 watt eller en 30 wattare. Jag har inte skrivit något om kylningen för jag har inte riktigt bestämnt mig än. Det troliga är dock att jag kommer att arbeta med någon typ av fyrkants alumminiumrör och aktiva fläktar. Jag skall besöka en kompis som kan alumminium och se om vi kan få något vettigt ut ur detta. Bahaus har annars ett fyrkantsrör som är 40 * 20 som skulle ge en väldigt smäcker lösning och med 40 mm infälda fläktar ovanifrån. MVH Lasse

Skicka ett PM till mig om vilken medicin du använt, i vilken dosering, vattenvärden och annat så skall jag se om jag kan hjälpa dig MVH Lasse

Gör det samma och jag får säga att ett bätte ljuse till den pengen som denna ljuskälla kostar har jag aldrig sett. MVH Lasse

Kan bara understryka att Claes metod fungerar - har ett liknande arrangemang hemma. Enkelt och smärtfritt. Håll bara utkik så inte pH:t höjs för högt. Sätt gärna osmolatorn att gå endast under den mörka delen av dygnet. MVH Lasse

Jag tror samma affär ligger ca 15 mil från Skövde, sydväst ut MVH Lasse

ja det kan vi nog vara helt överens om att Janis grafer visar att regelbundna vattenbyten kommer att ge ett steady state i den jonförskjutningen - alltid något som Kolingen sa MVH Lasse

Nej jag ville inte missförstå men jag hade tyvärr inte läst Wikings inlägg så bra och fattade inte att du rättade till det - Ursäkta Janne - mitt fel MVH Lasse

Nej Janne - båda processerna ingår i kväcykeln men den första är nitrifikation och sköts av autrofa bakterier i syrerika miljöer. Autrof betyder bland annat att de använder oorganiskt kol som kolkälla. Nitrifikationen sker från ammonium till nitrat genom mellansteget nitrit. Denitrifikation är självständig process som ombersörjes av heterotrofa bakterier i en väldigt syresvag till helt syrefri miljö. Heterotrof betyder bland annat att de använder organiskt kol som kolkälla. Så de är två helt skilda processer men är en del av kväets vandring och det var nog det du menade Janne MVH Lasse

Binds den så återlöses den Det var detta som jag ville säga. Man har sett en oväntad stor andel av bakterierelaterat material vad jag fattar, vad hindrar att detta inte skulle bildats i skummarkoppen? se mina bilder. Om man analyserar det så skulle man nog hitta 80 % bakterirelaterat material men jag vill hävda att i mitt fall så bildas detta bakteriematerial i stort sett i skummarkoppen och fås inte från vattenkolumnen. Användandet av ozon borde också avdöda bakterierna i vattenkolumnen om det är så mycket så det tar gulämnena. Jag har kristallklart vatten i mitt stora - kör ozon. Gulämnena är organiska ämnen och jag vet inte vilka organiska, ofärgade ämnen som bildas vid oxidationen men jag tycker att vattenbytena minskar risken för ackumulation av dessa ämnen som synligen i alla fall finns "lösta" i vattnet. Beslöt mig för ozon efter ha testat aktiv kol av mycket bra kvalité utan att få bort gulämnena. I mitt RSM kör jag inte med skummare, inte med kol och inte med ozon och resultatet efter tre veckor kan ses nedan, gissa vilken som innehåller det nyblandade vattnet. Det finns så många olika sätt att köra sina kar så jag är väldigt rädd för att generalisera i detta. Har man ett lågt belastat uppvuxet korallkar med ett fåtal frökenfiskar så funkar det nog väldigt bra utan vattenbyten under en längre tid men hur många har det. Kör man med mycket teknisk utrustning, ozon, mycket överdimensionerade skummare och regelbundna tillsatser och medelmåttig matning så funkar det säkert då också - men hur många är det som kör så? Kör man med ett biopelletsfilter med direkt koppling till en skummare så kan det väl också funka till en viss del - men hur många kör så? För de allra flesta så är nog regelbundna vattenbyten en av de bästa garanterna för ett välmående kar och regelbundenheten samt storleken på bytena måste var och en hitta själva. Det är min absoluta uppfattning och den grundar sig på rätt så mycket erfarenhet både i söt som salt vatten. Jag har inte hitillsdags inte sett något tekniskt hjälpmedel varken i sött eller salt som har ändrat detta faktum även om det har hävdats detta några gånger. Någon nämde vattenbytena som resetknappen och jag tycker personligen att det ligger mycket i detta. Eller säg så här - jag vet inte om att strunta i vattenbyten skulle vara bra för mina kar i saltvatten - jag har aldrig vågat prova längre än någon månad - men och andra sidan så vet jag att det inte hänt några katastrofer när jag skött mina vattenbyten regelbundet med kortare perioditet - så varför chansa? MVH Lasse