-
Antal inlägg
16 667 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
356
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Nä Marko - paddan är nog vad jag vet en försköning - det andra är 100% sant. Tyvärr lyckades det inte att fota eländet. Ni andra runt om - fyll på med mer - ja vet att det finns otroliga historier - out there. MVH Lasse
-
Ja är det så, så skall man akta sig för att använda några aktiva radikaler som ozon eller väteperoxid. Det är nog endast du som kan avgöra detta Kalle - kan du jämföra med skadorna på det snart friska kejsaren - där var det ju tydligen någon mikroorganism inblandad. Möjligen kan Ingvars preparat eller ett Nifurpirinolbaserat akvariepreparat hjälpa mot den sekundära infektionen. Varning bara för att du slår ut hela bakteriefloran i huvudkaret om du använder någon av dessa preparat. Skummarn på så mycket det går och gärna mer aktiv luftning under hela behandlingstiden. MVH Lasse
-
Hej Du har ju ett lågt pH vilket innebär att du skulle kunna försiktigt, väldigt försiktigt kunna buffra med Natriumkarbonat (Na2CO3) Observera inte bikarbonat. Jag har en stamlösning där jag tar en 500 ml petflaska och ställer på hushållsvågen. Tarar och fyller på med Na2CO3 till ca 107 gram. Sedan fyller jag på RO-vatten till 500 gram. Skruvar på korken och skakar. 1 ml av denna lösning skall sedan teoretiskt höja KH med 0,1 grad per 100 liter akvarievatten. Har du då 400 liter så höjer 4 ml 0,1 i KH. Du måste ta det väldigt försiktigt eftersom denna tillsats höjer pH kraftigt. Prova dig fram och mät pH kontinuerligt. När du fått upp pH stadigt till ca 8,2 kan du gå över i en blandning av 83 % NaHCO3 (natriumbikarbonat) och 13% Na2CO3 (natriumkarbonat). Denna blandning håller pH på ca 8,3. För att göra denna stamlösning behöver du av kombinationen 83 % NaHCO3 och 17 % Na2CO3 85 gram som späds upp med RO-vatten till 500 gram. Dvs ca 71 gram NaHCO3 och 14 gram Na2CO3. Då ger 1 ml av denna lösning en KH-höjning med 0,1/100 liter och ett stabilt pH på 8,3 (om det är där ungefär när man doserar) När du nu höjer KH:t med en så hög Kalciumhalt som du har så kommer du trolitvis få fällning av kalciumkarbonat som i sig är pH och Kh sänkande så du får hålla på länge så att du får balans. Håll Mg på ca 1300. Mät också pH när du håller på, helst med en elektronisk mätare (som är kallibrerad !) Än en gång - om du väljer att gå in med enbart Na2CO3 i början så du justerar upp pH så ta det försiktigt och mät pH noga. Starta på kvällen ett par tre timmar före ljuset släcks. Börja med att ge för en justering på ca 0,2 i kH och mät pH efter någon timma. Kolla om du kan ge lite till och stoppa när du är på pH kring 8,2. Vänta till nästa dag och ta vid samma tidpunkt (lika lång belysning) mäter du pH och KH. Kan du fortsätta så sätter du in tills du har pH 8,2 igen och så fortsätter du så. Efter ett tag så lär du dig dygnscykeln och kan kanske gå upp lite högre i pH så sent på kvällen. Så här skulle jag gjort i ditt läge i alla fall En annan sak - använder du kranvatten så skall du om du har hög halt av kalcium i kranvattnet (ca 50 ppm) inte använda de salter som är avsedda för osmosvatten utan de standardsalter tillverkarna har - de nämligen låg kalciumhalt från början. Så Uffe2:s tips kan hjälpa. MVH Lasse
-
Har du någon möjlighet att avgöra om det är en parasitinfektion eller en bakterieinfektion? Är det en parasitinfektion, vilket det på bilderna tycks vara, är det möjligt att Svärds metod kan hjälpa. den andra möjligheten är att du gör i hela karet det du har gjort i karantän. Det jag brukar leta efter om jag skall avgöra om det primärt är en bakterieinfektion eller parasitinfektion är att jag letar efter röda små prickar på framförallt buken samt tittar om det är öppna sår som växer fort. i det fall så brukar (obs brukar) det vara en primär inre bakteriinfektion och Ingvars preparat eller ett Nifurpirinolbaserat akvariepreparat brukar hjälpa. Det senaste kan dock vara giftigt för lägre djur och fiskar som är fjällösa, åtminstone brukar det varnas för det. (rockor och hajar klarar det dock). Är det en parasit så skulle nog Ingvars metod eller Svärds metod kunna hjälpa - kanske också en kombination av de två (vet dock inte hur medicindelen av Ingvars metod reagerar mot ozon så det kan vara riskabelt att prova en kombination). MVH Lasse Någon föreslog kaliumpermanganat, det är vad jag vet obeprövat i akvariesammanhang men väteperoxid är däremot välprövat och speciellt ihop med sk oxidatorer. Akvarielagret har åtminstonde kört den varianten i saltkar innan så de borde ha erfarenheter. Kör dock med max 10% väteperoxid
-
Han fick 10 Euro från mig också - så kom igen alla och visa att vi uppskattar insatser här uppe i kalla Nord (ja kallt och kallt, men ändå). MVH Lasse
-
Hej Magnus - kul att du börjar röra på dig ur ideet däruppe strax norr om Dalälven. För din informatiom Sofia så är jag ganska känd för uttalande som att nitrattester borde slutförvaras i dass-stolen - i akvarier har de inte att göra - därav Dreaedons ironi MVH Lasse
-
Ta det lugnt, nitrat hoppar inte så om du inte har lagt i något i akvariet som kan orsaka en så kraftig höjning. MVH Lasse
-
Jag hittade heller inte den Svenska, installerade den Engelska istället. Då hittade jag den svenska. Gå in på settings. Fliken längst till vänster Miscellanous. Där finns tre språkval. Tryck på svenska och det är klart! MVH Lasse
-
Det är inte sannolikt med en sådan nitrathalt i ett icke belastat kar efter 6 veckor såvida du inte användt vatten från något annat system. Har du mätt nitriten också och vad är den i så fall. Nitrit är en jon som även i låga koncentrationer kan gå in och störa en nitrattest rätt så ordentligt. MVH Lasse
-
Vad jag kan förstå om E-spring (http://www.espring.com) så är det filtret som du talar om en typ av aktivt kol och det bör nog vara ganska deaktivt nu. Det ersätter heller inte en RO eftersom RO tar bort betydligt mer substanser (och andra) än aktivt kol. MVH Lasse
-
De är byggda för att hålla på detta sätt om det är ett 540 alukar med tillhörande aluställning. glaset skall hänga fritt på undersidan. Det är kanterna som tar upp tyngden och glaset skall ha möjlighet att röra sig. Jag har kört Tanganyika och Malawikar på detta sätt i många herrans år utan problem. Och det är inte mindre sten i dem än i ett saltvatten. Akrylskivan blir bra men den är till för att du inte skall få några "spets" belastningar och därmed brottanvisningar på glaset. Silikona undersidan och om möjligt ett tunt lager på översidan av aluminiumsargen (på ovansidan). Använd inte täckglas för då kommer du att få se ett bevis på hur saltvatten "kryper" jämfört med sötvatten. MVH Lasse
-
Måste ta den om Pachon också. Definitivt en sådan historia som jag hade fört till "råttan och pizzan" historia om jag inte själv hade råkat ut för den. Nåväl jag kom gående i vår regnskog en dag och träffar på en galltjutande 4-åring. Hans lite upprivna mamma säger - fågeln tog hans napp. Fyrbarnsfar som jag är trodde jag det var nappavväjning på gång och säger - Fågeln behöver nog din napp till sina ungar. Mamman säger att - nääe - det var faktiskt en fågel som tog nappen!. Jag tittar upp och får se en av våra trumpetarfåglar lojt ståendes och dingla med en napp i den långa näbben. En av djurskötarna närmar sig försiktigt fågeln under tiden som jag talar med honom (fågeln alltså) i en förebrående ton. Trumpetarfågeln som definitivt inte är dum, anar fara å färde och lyfter och flyger över mig men landar retfullt tre-fyra meter nedanför mig. Tittar på mig med nappen dinglande - när jag börjar gå så tultar den i väg, stannades då och då för att vara säker på att jag kommer efter. När den närmar sig sitt sovträd stannar den tills jag är en meter ifrån den - sen lyfter den upp till sovgrenen ca 3-4 meter upp. Nu tittar han på mig och så kan man se, verkligen se, i ögona att nu skall du få gubbj-l. Han öppnar näbben och nappen faller ner. Tyvärr sitter fågeldj-l rakt över ett hål i det nät som är över anakondaträsket - en två hundra kubik fisk och ormbassäng. Jag fort ner och ut till bassängen men inte hittar jag någon napp där bland 6 meters anakonder, 25 kg:s rödfensmalar, 6 kg:s Arrowanor ocg 15 kg:s Pacus (en växtätande piraya) bland annat. Ja det var att gå upp till grabben som tystnat och stod storögt och försökte fatta vad som hänt. Det var bara att börja att förhandla och köpa nappen för en femton kronor som mamman lovade skulle gå till glass. Här kunde ju historien vara slut men det finns en epilog. Dan därpå går jag och kompisen förbi på en av gångbryggorna ovanför Anacondaträsken, varpå han försiktigt tar mig i armen och frågar om jag ser vad han ser - jodå - jag ser också. Där kommer en Pacu på ca 15 kg simmande, lojt sugande/tuggande på nappen!! Denna Pacu var en sensation några dagar sen försvann nappen. MVH Lasse
-
Det händer ofta - brukar repa sig efter ett tag. Gäller båda arterna. MVH Lasse
-
Han hade hemma för någon vecka sedan vet jag - om han inte har det längre så PM:a mig så kan du få komma och känna på ett som varit i drift ett år snart. MVH Lasse
-
Har du några uppgifter på vad det är för filter du inte bytt. Har du tillverkaren av E-Sring - försökte Googla men fick inget napp på E-Sring MVH Lasse
-
Följande historia råkade inte jag ut för men en kompis gjorde det. Det hela är nog preskriberat numera eftersom det hände i början på 80-talet. En kompis brukade då importera nyheter och godsaker från Tyskland, framförallt Tanganyikaciklider som ingen sett här uppe tidigare. I detta fall blev sändningen försenad och var ordentligt nerkyld när den kom fram till tullen. Fiskarna visade inga livstecken och min kompis ville inte betala tull och moms för död fisk så han visade påsarna för tullarna. De ville behålla och slänga dem men eftersom kompisen behövde fiskarna som bevis när han krävde ersättning från leverantören kom de överens om att tömma fiskarna i vasken uppe hos tullen och spola iskallt vatten över dom. Sagt och gjort och kompisen krafsade ihop fiskarna med lite vatten i en påse, satte sig i bilen och slängde påsen på golvet framför förarstolen. Det var kallt ute och därför körde han på värmen i bilen på max. Halvvägs hemma tyckte han att det sprätte till i påsarna men brydde sig inte så mycket om det. Hemma så verkade det som några av fiskarna visade livstecken så han pyttsade i dom i det väntade akvariet och gick och lade sig. På morgonen får han sitt livs överraskning - samtliga fiskar utom en simmar lugnt omkring i akvariet! Om jag inte mins fel så var det från den sändningen som de första Neolamprologus buescheri ynglen som odlades i Sverige kom ifrån. Jag har några till på lager, bland annat en om en Pachu som simmade omkring i Universeums Anakondaträsk, lojt sugande på en napp i munnen men det får bli en annan gång. MVH Lasse
-
Ja den sena timmen förklarar nog varför jag inte lyckades stava petimeter rätt MVH Lasse
-
Peter - nu måste jag som den petimer jag är ta upp den delen av strålningsenergin som blir lagrad energi i form komplicerade kolvätebindningar vilket vi brukar kalla fotosynetniserande organismer - så 100 procent värme blir det väl inte förrän vi tuttar eld på koraller, alger och allt som lever på dem MVH Lasse
-
Jag tror inte du kan uppgradera det utan moddning och jag är mycket osäker om 18 wattare går in i den huven. Jag frågade för jag har moddat den gamla till att har 2st 11 wattare. MVH Lasse
-
Vilken storlek är det på det - är det det gamla 27 liters eller det nya på 37 liter (har det en eller två 11 wattare i huven) ? MVH Lasse
-
Fredrik - har du ett namn på skönheterna? MVH Lasse
-
Ja - jag har flera olika gobier men inte av samma typ (alltså den där med ett litet bulldogsutseende, vilket kanske skull bli svårt) men den går bra med olika räkgobies, Stonogobius nematodes, Meiacanthus smithi (en blenny så det är kanske inte en goby) och väldigt små gobies av eviota-typ. Har aldrig sett den slåss. Hade en tillsammans med panda-goby också en gång - nema problema. MVH Lasse MVH Lasse
-
Jag har haft 4 stycken i mitt RSM. (två stora och två små). Gick bra länge men för ca 2 månader sedan tacklade den ena av de små av och dog. Den andre lilla försvann för ca 1 månad sedan, om den är död eller lever i någon hålighet vet jag inte (troligvis det är den död). De två jämnstora slåss nästa aldrig (det gjorde de heller inte när de var alla fyra) men jag tror att de är av samma kön. Har inga acroporor men de verkar trivas med alla typer av koraller från "svampar" till Xenia. En härlig liten fisk. Den lilla som tacklade av var över två år gammal. Vet inte livsspannet på dem. MVH Lasse
-
Har du märkt några positiva effekter på koraller och dylikt efter sockringen? MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1