Christian J

Jag tror jag har något liknande. Började dyka upp på sanden för 2,5 månader sedan, 1-2 veckor efter att jag lagt i ny sand (körde med bar botten halvåret innan); först som ett tunt chokladbrunt puder över sanden, senare mörkbruna sjok som på dina bilder. Pudret försvinner under natten, men inte de tjocka sjoken. Rör jag om i sanden är beläggningen tillbaka redan efter ett par timmar, alltid på samma ställen. Jag hade omätbar NO3 och PO4 några månader innan detta, men algerna dök alltså inte upp förrän efter att jag la i sand. Senaste två veckorna har jag höjt NO3 till 5ppm NO3 och PO4 till 0,03ppm, men algerna har inte påverkats alls av detta. Det kan inte vara diatoméer? Är just i begrepp att köpa ett enklare mikroskop för att få klarhet.

Det är så jag gör nu. Vad tror du om att köra skummaren varannan timme, varannan halvtimme eller liknande?

Lyckades till slut få nätets maskor parallellt med ramen på alla sidor, men då visade det sig att nätet istället gjorde ramen skev. :-/

Förlåt, se det som bonusinformation! En Pictichromis (Pseudochromis), Chromis eller Chrysiptera kanske? Dessa kan vara aggressiva men clowner borde väl klara av dem. Nemateleotris är fredliga men kan hoppa, Apogon/Ostorhinchus lär också vara fredliga men jag har aldrig provat. Vet inte om de trivs med flingfoder. En liten gylta (wrasse på engelska) kanske går bra så länge den inte växer för mycket, även dessa lär kunna hoppa och vill kunna gräva ner sig i sanden.

Jag tycker själva öppnandet av förpackningarna är det som tar mest tid (spola under varmt vatten tills det går att trycka ut fodret i en bägare).

Håller just på att montera nätet på mitt Red Sea-kit, men har väldigt svårt att få det rakt. Går det att få maskorna helt parallella med ramen, eller måste man acceptera lite skevhet?

Kan inte chaeton ordna detta med omvänd dygnsrytm i refugiet? Om man som jag bara har lite koraller kanske man kan förlänga chaetons ljustid, eller ha igång skummaren några timmar. Finns det risk att N eller P nollas om chaetons fotosyntes ensam hanterar koldioxiden på nätterna (utan skummare)? Iofs kan man väl alltid mata mer då, men det låter lite känsligt.

En Tunze 9410 till 300 liter vatten med liten belastning. Denna skummare innehåller en 230V-pump (alltså ingen avancerad elektronik), kan pumpen ändå ta skada av att stängas av? Sant, men om jag har kvar skummaren som backup gör det väl inte så mycket egentligen?

I mitt kar verkar chaeto-odlingen och skummaren vara överdimensionerade, iaf när båda körs dygnet runt. Efter att jag skaffade bättre skummare för ett år sedan minskade mängden svamp fort, och efter att jag skaffade chaeto för ett halvår sedan fick jag nollad nitrat/fosfat efter en tid (rättelse: innan dess hade jag trådalger som också nollade, men chaeton växte bra trots det och har nu konkurrerat ut trådalgerna). Jag har sedan dess kraftigt minskat chaetons ljustimmar, medan skummaren fortfarande går för full kapacitet. Samtidigt har skummare nackdelen att de tar bort plankton och fria bakterier i vattnet (som t ex svampar äter), så jag borde kanske minska skummarens timmar istället? Finns det några nackdelar med svagare skumning, så länge chaeton lyckas ta upp näringsöverskottet? Några tumregler vad gäller t ex antal timmar av varje? Har funderat på att börja med chaeto 24 timmar per dygn och skummare 12 timmar, och sedan studera hur mängden trådalger, nitrat och fosfat förändras.

Förr brukade det sägas i böcker att bara nykläckt odlad artemia var näringsrik, och att näringsinnehållet minskade allteftersom den odlade artemian växte upp. Stämmer detta fortfarande, och gäller det isf även fryst artemia?

Ja de kan väl bli dåliga om de inte använts på längre, iaf var det så förr om jag minns rätt. (De fem blå cylindrarna på kortet.)

Här är manualen: https://www.tunze.com/fileadmin/gebrauchsanleitungen/x6100.8888.pdf Tydligen används både en transformator och en driver, enligt olika trådar på Reefcentral kan eventuellt den senare vara trasig. Dessvärre säljer inte Tunze reservdelar till denna modell längre: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2415262

Jag tror jag förstod det där. Vilket modellnummer har pumpen?

Brukade de inte innehålla "brake shoes" som kunde krångla? Bör stå i manualen isf. Fråga eller sök annars på Reefcentrals Tunzeforum, Roger Vitko där brukar vara väldigt hjälpsam.

Fast vad jag förstått måste de baseras på latinsk grammatik? Det verkar också som om taxonomer själva ibland gör sig skyldiga till latinska grammatiska fel i sitt arbete - trots akademisk utbildning - så med det i åtanke tycker jag att man bör vara mer förlåtande mot vanliga hobbyutövares jargong.

Ett rätt dimensionerad UV-filter kan hjälpa tillräckligt för att fiskarna skall klara sig och utveckla immunitet mot Cryptocaryon. Vita prickar kan dock även bero på andra saker. Jag skulle inte flytta kirurgen till ett kar med pågående Cryptocaryon-utbrott. Om karantänskaret är tillräckligt bra är det nog bäst att låta kirurgen gå kvar där tills prickarna försvunnit helt i det andra karet (vänta gärna ytterligare några veckor, eftersom Cryptocaryon oftast återkommer i vågor). Om karantänskaret är för litet för att kirurgen skall kunna gå i det såpass länge kanske det är bättre att sälja den?

Nejdå jag är också göteborgare så det är min plikt att bidra. Fast jag hade faktiskt ingen aning om att "avskum" var ett ovanligt ord i skummarsammanhang.

Ja fast luftskruven har varit helt öppen hela tiden (som Tunze rekommenderar). Nej så ljust var det inte, och det är inte påfallande mörkare efter rengöringen heller. Just det ja, det går faktiskt att justera höjden på utloppsröret. Jag har kanske helt enkelt monterat det lite lägre(?) nu än tidigare. Jag går efter SAOBs definition 1. Brukar man inte säga avskum på svenska om vätskan i skummarkoppen (engelska skimmate) till skillnad från skummet i stigröret?

Det gör de! Jag dödade mina stora glasrosor genom att spruta koncentrerad kalciumhydroxid på dem (se upp med pH bara om du tar många). De som gömde sig i håligheter blockerade jag med epoxy. Varför inte? Bättre att arbeta med akvariets invånare än mot dem.

Sedan jag köpte min Tunze 9410 ökade den gradvis mängden avskum till slutligen 4-5dl/vecka efter första året. Är inte det lite mycket för ett kar med bara 2-3 fiskar (Zebrasoma, dvärgkejsare och blennid)? Avskummet är relativt ljust, men inte extremt. Men nu efter min första årliga rengöring av skummaren minskade mängden avskum direkt till bara 1-1,5dl/vecka. Möjligen att jag matar lite mindre nu, men kan det vara hela förklaringen? Kan något ha blivit fel med pumpen vid rengöringen? Den låter helt normalt, och jag var noga med att undvika luft i schaktet när jag satte ihop den igen. Eller kan rengöringen ha påverkat luftmängden och därigenom torrheten på skummet? Jag tycker iofs inte att avskummet ser mörkare ut nu än förut.

De här är väl inte odlade? https://www.shop-meeresaquaristik.de/Fishes/:::184.html?

Min erfaranhet av filfisk och pepparmintsräkor är att de bara tar små exemplar av glasrosor, så de kan vara viktiga för att hejda spridningen, men större exemplar av Aiptasia måste man däremot bekämpa själv. Tråkigt att Ciklidhuset stänger.

Håller med om allt, men med några reservationer: För det första är det inte fel med låneord eller att försvenska dessa, det skulle nog inte finnas mycket kvar av svenska språket om man rensade ut allt vi stulit och förvanskat från t ex tyska, engelska och franska (andra språkgrupper gör förstås samma sak). Kanske rentav "wrassar" i framtiden blir en fullt godtagbar svensk benämning på gyltor från tropiska hav? Men visst kan det vara plågsamt att beskåda själva processen, särskilt om den beror på okunskap. För det andra behöver det inte vara fel att använda engelska namn och förkortningar, tvärtom kan det vara fördelaktigt eftersom läsaren då kan söka i den betydligt mer omfattande engelskspråkiga delen av webben[sic]. Det förutsätter dock att man inte försvenskar det engelska ordet, en sökning på "wrassar" ger nog inga bra resultat från engelskspråkiga sidor. För det tredje borde visserligen latinska namn vara att föredra, då de ju är tänkta att vara mer exakta och allmängiltiga än lokala populärnamn. Problemet är bara att vetenskapen ibland misslyckas med beskrivningen och namngivningen (ibland rentav upprepade gånger för samma art), så att det till slut visar sig vara populärnamnet som varit det mest beständiga genom åren, inte de latinska synonymerna. Än värre kan det förstås bli när latinska namn används om fel arter (jag avstår från exempel här för att inte eventuellt skapa ännu fler felaktigheter).

Eftersom Clarisea är 32mm så finns det väl ingen anledning att köpa större och dyrare slangdimension än så, skaffa istället en 32/40mm slang och en övergång av hård PVC mellan slangen och ytavrinningsröret.

Cerithium-snäckor borde väl ta algerna på sanden.